Stressrelaterade besvär ökar bland ungdomar och majoriteten av studenter upplever stress flera dagar i veckan. Tidigare forskning har visat att det finns samband mellan stress och egenförmåga, egenförmåga och socialt stöd och mellan stress och socialt stöd. Viss forskning visar även att plats i syskonskaran har ett samband med egenförmåga. Syftet med studien var att undersöka dessa samband ytterligare. De frågor som formulerades var (a) Finns det samband mellan stress, egenförmåga och socialt stöd? (b) Kan upplevt socialt stöd och upplevd egenförmåga predicera stress hos studenter? (c) Finns det skillnad mellan studenter som är yngstabarn, mellanbarn eller äldstabarn när det gäller stress, egenförmåga och socialt stöd? Deltagarna var 41 programstudenter, 37 kvinnor och 4 män (M = 25.88, SD = 5.6). Etablerade frågeformulär användes för att mäta stress, egenförmåga och socialt stöd med Cronbachs alfa på .80, .89 och .85. Data analyserades med hjälp av korrelationsanalys, regressionsanalys och oberoende envägsANOVA. Resultatet visade att (a) stress hade ett medelstarkt positivt samband med egenförmåga (r = .55, p <.01), att (b) egenförmåga hade ett medelstarkt positivt samband med socialt stöd (r = .37, p <.05) och att (c) det inte fanns något samband mellan stress och socialt stöd. Det var endast egenförmåga som predicerade stress (R = .52, p <.01). Inga skillander fanns mellan syskonplacering kopplat till stress, egenförmåga samt socialt stöd. Resultaten var delvis i linje med tidigare forskning, dock med ett oväntat resultat angående avsaknad på samband mellan stress och socialt stöd. Resultatet diskuteras utifrån möjliga kulturella skillnader. / Stress-related disorders are increasing among adolescents and the majority of students experience stress several days a week. Previous research has shown that there is a link between stress and self-efficacy, between self-efficacy and social support and between stress and social support. Research has also shown that birth order has a link to self-efficacy. The purpose of this study was to investigate these relationships further. The questions for the study was (a) Is there a connection between stress, self-efficacy and social support? (b) Can social support and self-efficacy predict stress among students? (c) Is there a difference between students depending on birth order when it comes to stress, self-efficacy and social support? The participants were 41 students, 37 women and 4 men (M = 25.88, SD = 5.6). Established questionnaires were used to measure stress, self-efficacy and social support, with Cronbachs alpha of .80, .89 and .85. The data was analyzed by using correlation analysis, multiple regression analysis and independent one-way ANOVA. The results showed that (a) stress had a positive, medium strong correlation with self-efficacy (r = .55, p <.01), and (b) self-efficacy had a positive, medium strong correlation with social support (r = .37, p <.05) and that (c) there was no correlation between stress and social support. Self-efficacy predicted stress (R = .52, p <.01). No differences were found regarding sibling position was correlated with stress, self-efficacy and social support. The results were partially in line with previous research, however, an unexpected result were regarding the absence of correlation between stress and social support. The results are discussed on the basis of possible cultural differences.

The main purpose of this study is to explain international students’ social and cultural adaptation to the new environment at Linnaeus University in Växjö. Multiple research methods were used as this study has gathered and analyzed both qualitative and quantitative data, however with an emphasis on the qualitative. Six interviews were conducted and 103 survey responses collected. The data was analyzed in light of four theories; Bourdieu’s theory of social capital, Ebaugh’s theory of role exit, Elias and Scotson’s theory of established and outsiders, and Stier’s description of the role of socialization for cultural learning. The results of the study indicates that the international students form an initial, small social network consisting of other international students through meeting people in class, in their living corridors and on events organized by the University’s organizations. This small social network expands as students meet new friends through their existing social network; through “a friend of a friend”. The social network functions as social capital as the students get access to resources such as jobs, organizations and a less segregated living situation through their friends and acquaintances. The growing social network in time also includes Swedish students, and having Swedish friends help facilitate the students’ cultural adaption. The students get re-socialized into Swedish culture through interaction with Swedish people; by receiving rewards when doing something right and sanctions when doing something wrong. While adapting to Swedish norms they disengage in norms from their home culture. This re-socialization can be viewed as a version of role exit. The final stage of the cultural adaptation is when the Swedish norms have been internalized with the international student to the point where he or she feels like it is a part of his or her personality.

Denna studie syftar till att, ur ett multimodalt perspektiv, få kännedom om hur digitala verktyg används av lärare i undervisningssyfte på Södertörns högskola, samt studenters inställning till de medietekniska hjälpmedlen. Detta har gjorts med hjälp av observationer, intervjuer och enkätundersökningar som genomfördes med lärare och studenter. Det resultat som observationerna gav stämde överens med resultatet från intervjuer och enkätundersökningar. Studien visar att digitala verktyg används sparsamt av lärare på högskolan. Föreläsningar med PowerPoint-presentationer som i stort sett enbart innehöll text och bilder var i särklass det vanligaste undervisningsredskapet. Lärarna har generellt en positiv inställning till digitala verktyg men på grund av tidsbrist och begränsningar i hur och vilka digitala hjälpmedel som får användas i undervisningen hämmas de. Även studenterna ser fördelaktigt på digitala verktyg och önskar ett större utbud av medietekniska hjälpmedel i deras utbildning. / This study aims to ascertain how teachers use digital tools for educational purposes, seen from a didactic and multimodal perspective. It also aims to investigate students attitudes towards the digital technology used in their education. The study takes place at Södertörn University College. It has been conducted through observations, questionnaires and interviews with both teachers and students. The results of the observations yielded consistent with the results from the interviews and questionnaires. The study shows that teachers at the college sparingly use digital tools. Lectures with PowerPoint presentations containing merely text and images were by far the most common teaching tool. Teachers generally have a positive attitude towards digital tools, but due to time constraints and limitations in how and what digital inputs that may be used in teaching, they are limited in their choice of tools. The students also welcome the digital tools and want greater access to the range of media aids in their training, and would like to see it more frequently used in their education.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att studera unga idrottares och idrottsstudenters erfarenheter och upplevelser av inkilning i idrottsliga sammanhang. Centrala frågeställningar var (1) i vilken utsträckning har unga idrottare och idrottsstudenter erfarenhet av att ha blivit inkilade? (2) Hur går inkilningar till? (3) Hur beskriver unga idrottare och irottsstudenter sina upplevelser av inkilning? (4) Vilken inställning har unga idrottare och idrottsstudenter till inkilning? (5) I vilken utsträckning har unga idrottare och idrottsstudenter hört talas om inkilning? Metod Metoden var en enkät om 39 frågor med inslag av kvalitativa frisvarsfrågor. Urvalet var 209 idrottande ungdomar från åtta olika idrottsgymnasier samt 91 studenter från Gymnastik- och idrottshögskolans tränar- och lärarprogram. Datainsamlingen gjordes mestadels på plats alternativt via post. Kvantitativa data analyserades i SPSS via Pearson Chi-Square med signifikansnivå på p=0,05. Kvalitativa data tematiserades och sammanställdes för kvantifiering, därutöver gjordes en kritisk läsning efter teoretiska utgångspunkter i Pierre Bourdieus teorier. Resultat En majoritet av ungdomarna och idrottsstudenterna har hört talas om inkilning. Nära nog hälften av ungdomarna och var fjärde idrottsstudent har någon gång blivit inkilad, antingen vid sitt eget idrottsgymnasium eller i nuvarande eller tidigare förening. I respondenternas egna beskrivningar framträdde fem kategorier; många inkilningar innehöll antingen (1) alkoholförtäring, (2) avklädda aktiviteter eller aktiviteter med sexuell anspelning, (3) uppträdanden (med eller utan utklädnad), (4) intag av ”äcklig” mat eller dryck samt (5) allmänt beskrivna lekar, uppdrag, aktiviteter och tävlingar. En majoritet av respondenterna instämde i att inkilningar ofta innehåller drag av kränkningar och förödmjukelse och att den inkilade är i en utsatt position men också i att deras upplevelser varit positiva och att den inkilade brukar tycka att det är en kul grej. Få idrottare hade velat avstå inkilningen men var fjärde respondent har någon gång varit med om en inkilning som upplevts som obehaglig. Slutsats Inkilning förekommer inom idrotten (på olika sätt och i olika sammanhang) både i föreningar och vid idrottsgymnasier. Inkilning utgör en viktig del i reproduktionen av en idrottskultur; genom inkilningens prövningar och utmaningar får den nye medlemmen visa sig värdig medlemskap i gruppen eller laget, inordnas i dess hierarki och lära sig hur han/hon ska tänka, vara och bete sig inom den specifika idrottskulturen. / Aim The aim of the study was to examine the experience of hazing in sports among young athletes and sports students. Questions posed were (1) to what extent do young athletes and sports student have experience of hazing? (2) How does hazing work? (3) How do young athletes and sports students describe their experience of hazing? (4) What do young athletes and sports students think about hazing? (5) To what extent has young athletes and sports students heard about hazing? Method The method was a questionnaire of 39 questions with a number of qualitative open questions. The selection of respondents was 209 young athletes from eight different sport high schools and 91 sports students from the physical education teacher programs and sport coaches programs of The Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH. The data collection was mostly made through visits to the schools, otherwise per postal mail. Quantitative data was analyzed in SPSS via Pearson Chi-Square with p-value at 0,05. Qualitative data was thematically sorted and categorized and thereafter interpreted through the theories of Pierre Bourdieu. Results A majority of the young athletes and sports students has heard about hazing. Almost half of the young athletes and every fourth sports student have been hazed, either at their own sport high school or in current or former sports club. In their own descriptions five categories emerged; a lot of the cases of hazing included either (1) alcohol, (2) undressed activities or activities with sexual reference, (3) putting on shows (with or without dress out), (4) eating or drinking “disgusting” food or drinks or (5) general games, tasks, activities and competitions. A majority of the respondents agreed to that hazing includes humiliation and degradation and that whom is being hazed is in a vulnerable position but also to that their experience was positive and that whom is being hazed usually thinks it is a fun thing. Few athletes wished to undo their hazing but every fourth respondent has sometime experienced a hazing as discomforting. Conclusions Hazing occurs in sports (in different ways and in different contexts) both in sports clubs and at sport high schools. Hazing is an important part of the reproduction of a sports culture; through the challenges and tests of hazing the new group or team member gets to prove his/her worth of being a member of the group, is conformed in its hierarchy and learns how he/she should think, act and behave within the specific sports culture. / <p>Studien genomfördes med ekonomiskt stöd av Centrum för idrottsforskning (CIF)</p> / Inkilning inom ungdomsidrotten

The purpose of this study was to examine the role of grit and intrinsic motivation regarding students' propensity to procrastinate. Three specific research questions were constructed: "How much of the variance in participants' procrastination is explained solely by their degree of grit?" "Does the degree of intrisic motivation contribute with additional explanatory information for the regression between grit and procrastination?" "Is intrisic motivation a mediator for the regression between grit and procrastination?" To test this, a hierarchical multiple regression analysis was constructed. To collect data an electronic questionnaire was constructed. The sample consisted of 271 students who all studied at Karlstad University. The data was collected through the learning platform itslearning. Grit was measured with Swedish-Grit Scale. Intrinsic motivation was measured with a modified version of Task Evaluation Questionnaire and the students' propensity to procrastinate was measured with Pure Procrastination Scale. Grit and intrinsic motivation constituted the independent variables and the students' propensity to procrastinate was the dependent variable. The results showed that both the grit and intrinsic motivation significantly contributed with explained variance in the students' propensity to procrastinate. The strongest predictor variable was grit. The results also showed that intrinsic motivation was not a mediator for the regression between grit and procrastination. The conclusion is that grit should play a greater part in the Swedish school system. / Syftet med studien var att undersöka betydelsen av grit och inre motivation för studenters benägenhet att prokrastinera. Tre konkreta frågeställningar konstruerades: ”Hur stor del av variansen inom deltagarnas prokrastinering förklaras ensamt av deras grad grit?”, ”Bidrar inre motivation med ytterligare förklarande information för regressionen mellan grit och prokrastinering?” och “Är inre motivation en mediator för regressionen mellan grit och prokrastinering?” För att testa detta genomfördes en hierarkisk multipel regressionsanalys. För att samla in data konturerades en elektronisk enkät. Stickprovet bestod av 271 studenter som alla studerade på Karlstads universitet. Datainsamlingen gjordes via lärplattformen itslearning. Grit mättes med Swedish-Grit Scale. Inre motivation mättes genom en modifierad version av Task Evaluation Questionnaire Prokrastinering mättes med hjälp av Pure Procrastination Scale. Grit och inre motivation utgjorde oberoende variabler och studenternas prokrastineringsbeteende utgjorde den beroende variabel. Resultatet visade att både grit och inre motivation signifikant bidrog med förklarad varians inom studenternas prokrastineringsbeteenden. Den starkaste prediktorvariablen var grit. Resultatet visade också att inre motivation inte var en mediator för regressionen mellan grit och prokrastinering. Slutsatsen av arbetet är att grit borde spela en större del i det svenska skolväsendet.

Syftet med studien är att tillföra kunskap till det undervisningsfält som inbegriper musikalisk improvisation genom att undersöka hur improvisationsteaterträning kan gagna en musiker som vill utvecklas inom improvisation. Studien genomfördes som en aktionsforskningsstudie med en kvalitativ ansats och det sociokulturella perspektivet som utblickspost. Aktionsprocessen bestod av en förberedande intervju med en erfaren improvisationsteaterlärare, och därefter två aktioner där musikhögskolestudenter deltagit i improvisationsteaterträning, och därefter medverkat i en fokusgruppintervju. Målet var att ta reda på vilka kvalitéer musikhögskolestudenter identifierar ur teaterimprovisation och på vilket sätt de upplever sig influeras och berikas av dessa kvalitéer. Resultaten pekar på att deltagarna upplever improvisationsteaterträning som en bra metod för att utveckla sin koppling mellan musikimprovisation och lek. Förmågan att leka poängteras som en tillgång vid improvisationsutövande. De inspirerades att öva mer tillsammans och att använda kroppen mer i sin musikaliska kommunikation. Resultaten visar också att de upplever att improvisationsteaterträningen kan hjälpa dem utveckla sitt personliga uttryck samt utveckla tillvägagångssätt att improvisera och komponera med hjälp av att fokusera på förmågan att associera och bejaka impulser och idéer. Uppsatsens diskussionsdel tar upp aspekter av ovan nämnda resultat i ljuset av tidigare forskning inom improvisation och undervisning med sociokulturell teori som filosofiskt och pedagogiskt ramverk. / The aim of this study is to add knowledge to the teaching field including musical improvisation by examining what improvisational theatre training can offer a musician who wants to develop skills in improvisation. The study was conducted with a qualitative action research approach based on a sociocultural perspective. The action process consisted of a preparatory interview with an experienced improvisational theatre teacher followed by two group actions, in which participants consisting of music college students exerted improvisational theatre training, and then participated in a focus group interview. The goal was to find out what kind of qualities these music college students identify in improvisational theatre and in what way they feel influenced and enriched by these qualities. The results indicate that participants recognize improvisational theatre training as a good method for developing their connection between musical improvisation and playfulness. Playfulness is pointed out as an asset when improvising. They were inspired to practice more together and to use the body more in their musical communication. Results also show that these students felt improvisational theatre training could help them develop their personal expression and also help them develop techniques for improvising and composing music by focusing on their ability to associate as well as affirming impulses and ideas that come to mind to a greater extent. The results are discussed in the light of previous research regarding improvisation and teaching with sociocultural theory as a philosophical and pedagogical framework.

No description available.

Employability among newly graduated students, a concept that is being discussed more as of late, as well as it is growing. The interesting aspect of the concept is how you, as an individual, can contribute in order to better your employability skill or competence. Additional interesting aspects subsists of which factors within employability that are interesting among the employers and what the government, different organizations or education can do to contribute for a greater employability skill set. However, this thesis mainly focuses on what it actually means to be employable. This study is based on an analysis between two groups, one study group and one control group. The study concludes whether newly graduated students from two different groups feel that it is somewhat difficult to enter the labor market, where the study group have had some kind of connection with different business companies, through experience or shorter internships. How well do the individuals within these two different groups know their own employability? The aim of the study is to analyze whether there is a difference between the newly graduated students, within the two different groups, regarding their employability. Moreover, whether the students from the study group with internship experiences within their degree, have better employability competence or not. In order to reach out to a larger group, which we decided to define to no later graduation than five years prior to this study, we decided to use a quantitative method. A questionnaire survey was conducted where the survey was based on fixed options with possibility for voluntary supplementary comments. Furthermore, the choice of a questionnaire fell naturally because of the time limit as well as the need of a large amount of answers to reach the purpose of the study. A total of 183 answers were obtained where 1213 questionnaire were sent out, giving a response rate of 15, 09 percent and a loss of 84, 9 percent in the study. Based on the respondents results on their estimation of their different characteristics, which were in connection with the different employability factors, has the following concluding results been drawn: When it comes to the respondents’ estimation of themselves in the survey, the three most common options, which they consider to have acquired their characteristics from, are: education, family / upbringing and previous employment. The research group and the control group showed similar values and results, with no major differences. However, some interesting relations were found. / Anställningsbarhet bland nyexaminerade studenter är någonting som på senare tid diskuterats allt mer. Hur ska individen göra sig mer anställningsbar samt vilka kompetenser bör utvecklas hos studenter under studietiden. Vad kan stat, organisation samt utbildning göra för att bidra till att en individ som efter avslutade studier möts av ett mottagande näringsliv. Främst, vad innebär det att vara anställningsbar? Bakgrund Studien bygger på en undersökning om huruvida nyexaminerade studenter ur två olika grupper anser hur det är att ta sig från examen till näringsliv. Hur väl dessa individer känner till sin egen anställningsbarhet. Av egna erfarenheter så har anställningsbarhet varit någonting som funnits med under hela utbildningens gång, vikten läggs dock på individen. Syfte Syftet med studien är att undersöka om det finns en skillnad gällande anställningsbarhet mellan studenter som under sin studietid har, eller inte har utfört ett verklighetsbaserat praktiskt projekt. Metod Metoden som använts i denna studie har ett kvantitativt utformande. En enkätundersökning genomfördes där enkäten var uppbyggd av fasta svarsalternativ med möjlighet till kompletterande kommentarer. Valet av en enkätstudie föll sig naturligt, eftersom en större mängd svar behövdes för att kunna besvara frågeställningar samt nå upp till syftet med studien. Enkäten skickades ut till en undersökningsgrupp samt en kontrollgrupp som bestod av studenter som tagit examen mellan åren 2013-2017. Sammanlagt samlades 183 enkäter in av 1213 som skickades ut vilket ger en svarsfrekvens på 15,09 procent samt ett bortfall på 84,91 procent på studien. Resultat Resultatet grundar sig i respondenternas skattning av de egenskaper som är kopplade till begreppet anställningsbarhet. De flesta respondenterna skattar sig högt vad gäller egenskaperna med undantag för enstaka respondenter. De tre mest förekommande alternativen, där studenter anser sig fått egenskaperna ifrån är: utbildning, familj/uppfostran samt tidigare anställning. Undersökningsgruppen och kontrollgruppen visade snarlika värden, eftersom inga större skillnader hittades, däremot intressanta samband.

Fermentering av livsmedel är något som människan gjort sedan de första mänskliga civilisationerna. Dessa uråldriga metoder används än idag och fermenterade drycker har under senare årtionden fått en ökad acceptans världen över och anses idag vara en trend. Syftet är att studera studenters attityder till fermenterade drycker med låg eller ingen alkoholhalt, med fokus på kännedomen om denna typ av drycker, varför och när dessa konsumeras, samt vid vilka sammanhang/tillfällen. I studien har en kortare inledande enkät distribuerats till studenter vid Högskolan Kristianstad, vilken följts av individuella, semistrukturerade intervjuer. Resultaten visade på stora skillnader i huruvida studenterna kände till och hade provat fermenterade drycker. Studenternas attityder till fermenterade drycker präglades av flera olika faktorer, exempelvis hens egna värderingar, normer och målsättningar. I enkäten visade det sig att många konsumerade fermenterade drycker för dess hälsofrämjande effekter, som ersättning till alkohol och för att testa något nytt. Detta framkom även i intervjuerna där hälsa och miljömedvetenhet var viktiga anledningar till varför fermenterade drycker konsumerades, men också nyfikenhet inför det nya. Resultaten från både enkäten och intervjuerna visade att denna typ av drycker främst konsumerades vid måltider, fester eller vid andra sociala event. Samtliga informanter var ense om att fermenterade drycker erhåller komplexa egenskaper och kanske är det just dessa karaktärsdrag som gör dryckens stora platstagande möjligt. Utifrån denna studie kan det dras en slutsats om att fermenterade drycker fyller flera roller inom kategorin låg eller icke alkoholhaltiga drycker. / Fermentation is a process that mankind has used since the first civilizations. These ancient methods are still being used today and fermented beverages has since the last few decades gained an acceptance over the world and is considered a trend. The aim of this study was to study students’ attitudes toward fermented beverages with low or no alcoholic contents, with a focus on the knowledge about these beverages, why and when they are consumed and also in what context. The study consisted of an initial shorter questionnaire which was distributed to students at the Kristianstad University, Sweden followed by an individual semi-structured interview. The results showed great variations regarding the students’ knowledge of fermented beverages and if they had tried any of these. The students’ attitudes were characterized by values and norms and the results from the questionnaire showed that many individuals consumed fermented beverages for its health-promoting effects. Instead of drinking alcoholic beverages and also to try something new. This also emerged from the interviews where health and environmental awareness were important reasons as to why fermented beverages were consumed, but also curiosity over trying something new. The results from both the questionnaire and the interviews showed that these beverages were consumed at dinner, parties or other social gatherings. All informants agreed that fermented beverages derive complex attributes and that maybe it might be these attributes that makes it possible for these beverages to take on a large audience as they do today. From this study a conclus

Föreliggande studie syftar till att bilda kunskap kring hur examinerade studenter från Linnéuniversitetets grundlärarprogram med inriktning mot arbete i fritidshem år 2018, upplever utbildningsmomentet att skriva ett självständigt arbete. Intentionen med studien är att, utifrån en induktiv grundteoretiskt metod, bidra till en utvecklad teoribildning kring sambandet mellan studenters upplevelser och orsaker. Totalt deltar fyra examinerade studenter, med grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem, i studien. Resultatet baseras på studenternas livsberättelser med fokus på upplevelser av uppsatsprocessen samt utbildningsmomentets innehåll.   Resultatet redogör för hur kontrollfokus utgör en central aspekt i studiens teoriutvecklande syfte av att beskriva sambandet mellan informanternas upplevelser och orsaker. Detta genom tillämpning av termen self-serving bias.  Informanternas beskrivningar av subjektiva upplevelser och dess orsaker tyder på intern och extern nivå av kontrollfokus, vilka omfattar dels av en intern fokusering på upplevelsen av tilliten till den egna förmågan (self-efficacy) och en extern fokusering på stödet från handledaren. Resultatet tyder på olika upplevelser av self-efficacy medför skillnader i upplevd emotionell påfrestning. Samtliga informanter uttrycker upplevelsen av orättvisa. Orsaken till orättvisan beskrivs av informanterna vara lokaliserad till handledarna, där vissa handledare till andra handledningsgrupper av studenter, upplevs bistå med mer stöd och fler handledningstillfällen. Detta upplevs medföra kvalitetsskillnader i studenternas självständiga arbeten vilket väcker känslor av avundsjuka och ilska.