Bostadsbristen är idag ett faktum i många svenska kommuner och obalansen påbostadsmarknaden påverkar studenter. Kommunerna har ett ansvar för bostadsförsörjningen ochmåste se till att den utvecklas på ett ändamålsenligt och behovsanpassat sätt. Ett sätt attmöjliggöra detta är genom att involvera ett kommunikativt planeringsideal iplaneringsprocesserna. Det kommunikativa planeringsidealet syftar till en ökad inkludering ochdialog med medborgarna för att främja en god planering. Syftet med uppsatsen är att undersökahur två universitetsstäder med olika förutsättningar arbetar med att tillhandahålla bostäder förstudenter utifrån ett kommunikativt planeringsideal. De universitetsstäder som undersökts ärJönköping och Linköping. Empiriinsamlingen har bestått av intervjuer och dokumentanalysersom kopplats samman med teori om bostadsbrist, kommunikativ planering och medborgardialog.Resultatet visar att kommunikativ planering kan användas för att skapa en ändamålsenligbostadsförsörjning för studenter. Det visar också att kommunikation, samverkan och dialog äranvändbara verktyg för att inkludera studenter i planeringsprocesserna och främja en merdemokratisk och jämlik planering. / The housing shortage is today a fact in many Swedish municipalities and the imbalance in thehousing market also affects students. The municipalities have a responsibility for housing supplyand must ensure that it is developed in an appropriate and needs-adapted manner. One way toenable this is by involving a communicative planning ideal in the planning processes. Thecommunicative planning ideal aims at increased inclusion and dialogue with citizens to promotegood planning. The purpose of the thesis is to investigate how two university cities with differentconditions work to provide housing for students based on a communicative planning ideal. Theuniversity cities surveyed are Jönköping and Linköping. The collection of empirical data hasconsisted of interviews and document analyzes that have been linked to the theory of housingshortages, communicative planning and citizen dialogues. The results of the study show thatcommunicative planning can be used to create an appropriate housing supply for students. It alsoshows that communication, collaboration and dialogue are useful tools for including students inthe planning processes and promoting more democratic and equal planning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka var studenter inhämtar information om coronarestriktionerna samt deras förtroende gentemot olika medier och medieaktörer. Studien tillämpar en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Populationen avser studenter vid universitet och högskola mellan 18 - 40+ år. Data har samlats in via en webbaserad enkät. Enkäten resulterade i 135 godtagbara svar som har analyserats med hjälp av Google forms. Studiens resultat visar att studenterna huvudsakligen inhämtar information om coronarestriktionerna genom journalistiska nyhetsmedier. Folkhälsomyndigheten är det mest trovärdiga källan i frågan, medan studenterna hade lägst förtroende för influencers. För ett mer trovärdigt resultat hade det krävts fler respondenter i undersökningen. Studien bidrar till teoretisk kunskap angående studenternas val av medier och medieaktörer i rapporteringen om coronarestriktionerna. Studien bidrar även till en generell uppfattning om studenternas förtroende för olika medier och medieaktörer. Vidare forskning föreslås undersöka om dessa attityder gentemot medier och medieaktörer återspeglar deras beteenden. Det hade även varit intressant att studera andra grupper samt ta hänsyn till andra variabler som kan tänkas vara bakomliggande orsaker till val av medier och medieaktörer under en samhällskris. / The aim of this essay is to investigate where students obtain information about the coronarestrictions and how they rely on different media and media actors in the matter.  The study applies a quantitative research method with a deductive approach. Data were collected through a web-based survey and was answered by 135 students aged 18 - 41+. The questionnaire consisted of a total of 17 questions regarding the students' collection of information about the coronarestrictions. Collection of information regarding the coronarestrictions takes place mainly through journalistic news media. The public health authority information about the coronarestrictions proved to be the most credible source among the students. The results also showed that influencers were the least reliable. The conclusion of the study is not completely credible. The study required more extensive answers.  This contributes to a lack of factors which leads to the result of the study not being enough. The study contributes to theoretical knowledge about students' collection of information in the media about the coronarestrictions. The choice of media actors and attitudes towards them. Further research is suggested to investigate whether these attitudes towards the media and media actors reflect their behavior. It would also have been interesting to study other groups and take into account other variables that may be underlying reasons for the choice of media and media actors during a societal crisis.

Syftet med det här projektarbetet är att undersöka betydelsen en unik visuell identitet kan ha för att kommunicera effektivt till målgruppen studenter, samt att formge den visuella identiteten. För att ge kontext till syftet utformades den visuella identiteten som ett fiktivt funktionsdrycksvarumärke. Projektet utfördes med hjälp av designprocessen samt en intervjustudie med tre fokusgrupper där totalt nio intervjupersoner deltog. Det första resultatet visade på att intervjupersonerna upplever att det i dagsläget inte finns någon funktionsdryck som är inriktad mot just studenter, något vi hade en hypotes om från projektets start. Därefter togs fyra prototyper fram som den andra fokusgruppen fick dela sina åsikter kring. Resultatet av detta visade att andra fokusgruppens upplevda samhörighet med varumärket var av stor vikt. Målet med den strategiska kommunikationen var att utstråla egenskaperna samhörighet, kunskap och att behålla koncentrationen genom den visuella identiteten. Den visuella identitet som blev mest uppskattad var illustrationer av olika universitet runt om i Sverige. Detta är unikt, skapar samhörighet med målgruppen och kommunicerar på ett sätt som inget annat varumärke gör. Den slutgiltliga feedbacken från den tredjefokusgruppen kunde också styrka att den framtagna visuella identiteten är ett bra koncept att kommunicera till studenter. Resultatet visade även på att studenter lätt lägger sin lojalitet mot andra varumärken åt sidan när en annan väl utformad unik visuell identitet som strategiskt kommunicerar konnotationer går i linje med deras egna värderingar. Genom användningen av designprocessen och med hjälp av att strategiskt kommunicera det fiktiva varumärket utifrån redan etablerade varumärken, samt resultaten från de tre fokusgrupperna, har en unik visuell identitet skapats som effektivt kommunicerar till studenter. / The purpose of this project work is to investigate the importance a unique visual identity can have for communicating effectively to the target group of students, as well as to shape the visual identity. To give context to the purpose, the visual identity was designed as a fictitious functional beverage brand. The project was carried out with the help of the design process and an interview study with three focus groups in which a total of nine interviewees participated. The first result showed that the interviewees feel that at present there is no functional drink that is aimed at students, something we had a hypothesis about from the start of the project. Subsequently, four prototypes were developed that the other focus group could share their views on. The result of the second focus group showed that the perceived affiliation with the brand was of great importance. The goal of the strategic communication was to radiate the qualities of belonging, knowledgeand to maintain concentration through the visual identity. The visual identity that was most appreciated were illustrations by various universities around Sweden. This is unique, creates belonging with the target group and communicates in a way that no other brand does. The final feedback from the third focus group couldalso prove that the developed visual identity is a good concept to communicate to students. The results showed that students easily put their loyalty to other brands aside when another well-designed unique visual identity strategically communicates connotations that aligns with their own values. Through the use of the design process and with the help of strategically communicating the fictitious brand based on already established brands, as well as the results from the three focus groups, a unique visual identity has been created that effectively communicates to students.

AbstractDue to widening participation in higher education, so-called språkverkstäder (academic writing centers) have been founded and are now present at most of the larger Swedish universities. The main activity at writing centers are individual tutorials in academic writing, reading and study skills. At most of the writing centers, tutors also give lectures and workshops in general academics, sometimes in cooperation with the university teachers at the departments. The aim of this study is to broaden the knowledge about a group of tutors who work with students in study difficulties in extended tutorials. Research questions are asked about what jurisdiction the tutors have over the professional work with the students, both in the individual tutorials and in other work tasks at the writing centers. Through interviews with eight tutors, data were collected and analyzed using qualitative content analysis. Based on the theoretical approach of critical pragmatism, democratic goals like inclusion of all, are associated with the tutors’ descriptions of what in this study is regarded as a special educational work at the academic writing centers. As an analytical and interpretive frame categorial and relational perspectives together with Abbott’s theory about jurisdictional control over expert labor are used. The result shows that the tutors’ claim over their professional work with students in study difficulties vary. The jurisdictional claim depends upon the tutors’ educational background, on how the area of work and knowledge are defined and on how it is described, understood and negotiated by other professionals at the university. In the struggle about who should do what to whom the students in study difficulties are at risk to becoming invisible. Further, the jurisdiction depends upon how the tutors perceives their democratic mission within the reality of widening participation. Overall, the result shows a weak jurisdiction for the tutors at the academic writing center regarding their work with students in study difficulties. The study draws the conclusions that work with students in study difficulties needs more attention at writing centers, and that tutors need more knowledge about teaching a diverse student body with different learning realities. In this context, special educational expertise and special educational perspectives can be of use for the development of both writing center practice and theory. Futhermore, a professionalization of the writing tutor work is crucial for writing centers in order to contribute to the inclusion work in higher education and truly become a writing center for all. Finally, the question of support for students in study difficulties needs to be regarded as a matter for all professions in higher education.

Bakgrund: Kostvanor kan orsaka ohälsa genom icke-smittsamma sjukdomar. Utifrån Sveriges nationella kostråd är fördelningen av hälsosamma kostvanor mellan män och kvinnor inte jämnt uppdelad. Kvinnor har mer hälsosamma kostvanor än män, vilket uppmärksammas i flera målgrupper. Enligt Theory of planned behaviour är attityder en determinant som styr hur kostvanor utformas. Syfte: Syftet med studien är att undersöka studenters attityder till hälsosamma kostvanor och de nationella kostråden samt jämföra det mellan män och kvinnor. Metod: Studien har använt en kvantitativ ansats med en digital enkät av tvärsnittsdesign. Ett slumpmässigt urval har använts med totalt 70 respondenter. Deskriptiva analyser, Fishers exact test och Spearman’s Rho användes för att besvara syftet och frågeställningarna. Resultat: Majoriteten av respondenterna hade positiva attityder till respektive indikator och kostråden, men inte hos socker. En signifikant skillnad fanns enbart mellan män och kvinnor i attityder till frukt och grönsaker och dess kostråd, där flera kvinnor hade positiva attityder. Samband fanns mellan samtliga intag och attityder, men inte hos attityden till kostrådet för socker. Slutsatser: Studenter hade övervägande positiva attityder, och hälften uppnådde kostrekommendationerna. Socker var en indikator med mer negativa attityder och fler studenter som hade en överkonsumtion. Mellan män och kvinnor fanns fåtal signifikanta skillnader i attityder till indikatorerna och kostråden. Det finns ett samband mellan attityder och intag.

Sjökaptensstudenter på Sjöfartshögskolan i Kalmar genomgår praktik under sammanlagt tolv månader i form av fartygsförlagd utbildning indelad i tre olika perioder under deras fyraåriga utbildning. Praktikperioderna ombord på fartyg ger studenterna möjligheten att lära sig yrket på ett praktiskt sätt, inte bara från läroboken. Ombord på fartyg används härdplaster i en stor utsträckning och som student på Sveriges två sjöfartshögskolor går man ut på fartygsförlagda praktikperioder med olika grundkunskaper inom härdplaster. Syftet med arbetet var att undersöka hur sjökaptensstudenter förhåller sig till härdplaster genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sex avgångsstudenter från Sjökaptensprogrammet i Kalmar deltog. Resultatet visar att alla respondenter hanterade härdplaster under sina praktikperioder på fartyg, i form av tvåkomponentsfärger med olika utsträckningar av förståelse angående hälsorisker och PSU som ska användas för att minska hälsorisker. Studien visade också att faktorer som ålder, erfarenheter samt hur de ombordanställdas attityd kring hantering och användning av härdplaster spelar en stor roll på hur studenter förhåller sig till härdplaster. / Sea captain students at the Kalmar School of Maritime Capital undergo internship for a total of twelve months in the form of onboard education divided into three different periods during their four-year training. Practice periods onboard ships give students the opportunity to learn the profession in a practical way, not just from the textbook. Onboard ships, hardener is used extensively and as a student at Sweden’s two maritime universities goes out on onboard training with different basic knowledge about hardeners. The aim of the work was to examine how sea captain students relate to hardener through a qualitative method of semistructured interviews where six last year students from the sea captain Program in Kalmar participated. The result shows that all respondents handled hardener during their onboard training in the form of two-component paint with different extensions of understanding regarding health risks and PPE to be used to reduce its risks. The study also showed that factors such as age, experience and how the onboard attitude regarding handling and use of hardener play a big role in how students handle hardener by themselves.

This research aimed to understand how students between 15-19 years at Lagaholm School and Osbeck High School experience safety and security at their schools and how they experience the impact of external events on the perception of safety and security. To investigate this, the following research questions were asked: How do students experience the situation of safety and security at their schools? How do students experience that external events impact their sense of safety and security? What conclusions can be made from the experiences and factors that emerge? The third research question is primarily answered by the researcher’s conclusions and reflections from the empirical evidence that emerges from the first two research questions. As the ambition of the research was to evolve a deeper understanding of students’ perception of safety and security, the empirical collection was based on seven semi-structured interviews with students from each school. Three were students at Lagaholm School and four at Osbeck High School. The study’s theoretical framework consisted of Anthony Giddens’s (1996) theory of Ontological Security and Ulrich Beck’s (2012) theory of the Risk Society. Sustainable Development Goal 4: Quality Education, and Goal 16: Peace, Justice and Strong Institutions were also included in the theoretical framework to provide a further understanding of the connection between the global and local context.   The results show that students at Lagaholm School perceived their school as less safe and secure than students at Osbeck High School perceived their school. In terms of what impacted the students’ sense of safety and security at school, patterns emerged of: age, maturity, knowledge of safety and security measures, teachers’ presence and consideration for students. Further, awareness and proximity in time, distance, and emotions proved to be relevant for what affected the feeling of safety and security in relation to external events. This became clear when events that took place in the near future and in Sweden or Laholm affected more than events that took place in other countries.

Abstract This study is based on a qualitative observational study of sex education. The observations were carried out in four classes in a high school year 1 in southwest Sweden. The purpose was to create an understanding of how society's discourse on relationships, consent and sexuality is expressed among students. In the study, the reactions and word choices used by the students were observed. The reactions were interpreted as an expression of the norms that the students learned from gender socialization, which are heteronormative. The theories applied in the study are sociology of emotions, which means the difference between emotions and feelings and their expression. Discourse was chosen as a theory and means that the language of one's surroundings is how one percieves it. Finally, gender socialization was chosen as a concept to describe and analyze the norms, values, and perceptions the indivitual has grown up in that govern one's behavior. The metod used to analyze the empiric discourse analysis to understand the way in which student's behavior reflects society. The study is also based on reflexive methodology, which means that the researcher's previous knowledge of the subject helps one understand the whole.  The result of the study was that the student's reactions and ideas show that the discourse they refer to is heteronormative. The sociological contribution is to increase knowledge about the effects that arise with and without sex education, so that they themselves can influence their lives and surroundings. / Studien bygger på en kvalitativ observationsundersökning av sexualundervisning.Observationerna genomfördes i fyra klasser i en gymnasieskola i årskurs 1 i sydvästraSverige. Syftet var att skapa en förståelse kring hur diskursen samhället har kring relationer,samtycke och sexualitet uttrycker sig bland eleverna. I studien observerades de reaktioner ochordval som eleverna använde. Reaktionerna tolkades som ett uttryck för de normer someleverna lärt sig genom könssocialisation, vilka är heteronormativa. De teorier som tillämpas istudien är emotionssociologi som innebär skillnaden mellan känslor och emotioner samt derasuttryck. Diskurs valdes som teori och innebär att språket om sin omgivning är så en uppfattarden. Till sist valdes könssocialisation som begrepp för att beskriva och analysera de normer,värden och föreställningar individen vuxit upp i som styr ens beteenden.Metoden som användes för att analysera empirin var diskursanalys för att förstådet sätt som elevernas beteende speglar samhället. Studien utgår även från reflexivmetodologi som innebär att de förkunskaper forskaren har kring ämnet hjälper en att förståhelheten.Resultatet av studien blev därmed att elevernas reaktioner och föreställningar visar påatt diskursen de relaterar till är heteronormativ. Det sociologiska bidraget är att öka kunskapkring vilka effekter som uppstår med och utan sexualundervisning, för att de själva ska kunnapåverka sitt liv och omgivning.

The aim of this study was to understand if immature-, mature- and neurotic defense styles are associated with negative-, positive-, and temptation drinking situations in an adult university student sample, as well as investigate gender-specific differences that have been supported in previous research. Similar questions have been previously researched in clinical settings as well as for students and risk groups. The purpose of this study is to replicate earlier research on psychological processes and alcohol by measuring defense style and drinking situations. The data was collected on one occasion through a questionnaire distributed to adult university students in April-May 2023, containing DSQ-40 and IDTS-alcohol. The survey results have been analyzed with several statistical tools, such as a one-way MANOVA, hierarchical linear regression, and moderated linear regression. The results suggest that an immature defense style is associated with negative and temptation drinking situations for both men and women. In contrast, a mature defense style reduces the frequency in which participants find themselves in negative and temptation drinking situations. Furthermore, it suggests gender-specific differences in defense styles, i.e., in the collected sample, men tend to use more mature defense styles, while women tend to use more neurotic defense styles. / Syftet med denna studie var att förstå om omogna, mogna och neurotiska försvarsstilar är associerade med negativa, positiva och frestande drickande situationer i ett urval av vuxna universitetsstudenter, samt att undersöka könsspecifika skillnader som har fått stöd i tidigare forskning. Liknande frågor har tidigare undersökts i kliniska miljöer samt för studenter och riskgrupper. Målet med denna studie är att replikera tidigare forskning av psykologiska processer och alkohol, genom att mäta försvarsstil och drickande situationer. Uppgifterna samlades in vid ett tillfälle genom ett frågeformulär som delades ut till vuxna universitetsstudenter i april-maj 2023, innehållande DSQ-40 och IDTS-alkohol. Resultaten av undersökningen har analyserats med flera statistiska verktyg såsom en enkelriktad MANOVA, hierarkisk linjär regression och modererad regression. Resultaten tyder på att en omogen försvarsstil är associerad med negativa och frestande drickande situationer för både män och kvinnor, medan en mogen försvarsstil minskar frekvensen där deltagarna befinner sig i negativa och frestande drickande situationer. Dessutom tyder det på att det finns könsspecifika skillnader i användningen av försvarsstilar, det vill säga i det insamlade urvalet tenderar män att använda mer mogna försvarsstilar, medan kvinnor tenderar att använda mer neurotiska försvarsstilar.

Ämnet som studerades i följande uppsats var internationella studenters upplevelser av de studentföreningar som kallas ‘nationer’ i Uppsala (NE,u.å.). Mer specifikt berörde uppsatsen möjliga förväntningar på internationella studenter i samband med social interaktion kopplat till formella tillställningar samt arbete på nationerna. Det finns inte mycket sociologisk forskning om Uppsalas studentnationer trots att de har utgjort en social samlingsplats för studenter sedan 1600-talet (NE, u.å.). Än mindre sociologisk forskning finns, gällande internationella studenters möte med dessa föreningar som ur ett historiskt perspektiv skapats för och av svenskar. Syftet med studien var därför att utforska internationella studenters upplevelser och erfarenheter av nationslivet, som delvis utomstående och delvis deltagande, för att ge inblick i hur social interaktion på nationer ser ut för internationella studenter. För att uppfylla syftet har 10 intervjuer utförts som består av frågor gällande informanternas syn på möjliga förväntningar på dem vilka de har haft erfarenhet av inom Uppsalas studentnationer. De teoretiska perspektiv som har använts inom studien är Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, Jenkins sociala identitetsteori samt Bourdieus begrepp habitus och socialt kapital. Resultatet visade att internationella studenter upplever olika grader av tillhörighet samt främmandeskap inom nationslivet i förhållande till de sociala förväntningar som ställs på dem. Olika förväntningar illustrerade därtill hur nationen kan agera som både en främre- och bakre region, utifrån Goffmans definitioner av begreppen.