Syftet: Vi har undersökt sambandet mellan teoretiskt och praktiskt lärande på det fyraåriga sjökaptensprogrammet vid Linnéuniversitetet. Vi inriktade oss på att undersöka huruvida teoretisk kunskap är en förutsättning för att förstaårsstudenterna skall kunna uppfylla förväntade studiemål för den första fartygsförlagda utbildningen. Metod: Vi gjorde en litteraturstudie som omfattade det fyraåriga sjökaptensprogrammet samt tre närbesläktade yrkesutbildningar. I vårt teorikapitel behandlade vi även tre olika typer av handledningsmodeller som samtliga på ett eller annat sätt är applicerbara på nämnda utbildningar.  För att kunna kritiskt granska vår litteraturstudie och för att ta reda på det faktiska förhållandet i frågan genomförde vi fem informantintervjuer. Resultat: Vi har kunnat se en rad likheter i utbildningarnas upplägg mellan teoretiskt och praktiskt lärande samt kunnat urskilja vilka handledningsmodeller som används. Slutsats: Den Grundläggande säkerhetsutbildningen är en förutsättning för studenten att få gå ut på den första fartygsförlagda utbildningen men är inte en förutsättning för att studenten skall kunna uppnå de förväntade studiemålen av densamma. Vi har kunnat konstatera att handledaren och handledarens kunskap och kompetens spelar en mycket central roll för vilka förutsättningar som studenten ges för att kunna uppnå studiemålen för den första fartygsförlagda utbildningen / The purpose: We have investigated the relationship between theoretical and practical learning of the Nautical Science Program(4years) at the Linnaeus University. We focused on examining whether the theoretical knowledge is a prerequisite for the students to meet the expected learning outcomes during the first ship based training. Method: We preformed a literature review covering four different educations. We did also look in to three different types of mentoring models which in one way or another are applicable to those courses. In order to critically examine our literature and to find out the actual condition, we conducted five interviews with informants. Result: Made it possible to see a number of similarities in educational programs approach between theoretical and practical learning and guidance models used. Conclusion: The Basic Safety Training is a prerequisite for students to go out on the ship based training but it is not a prerequisite for achieving the expected learning outcome. We have noted that the supervisor and the supervisor’s knowledge and skills plays a central role for the conditions in which the student is given in order to achieve the study objectives of the first ship based training.

Abstract Purpose This thesis aims to focus on how master students administer scholarly articles after they have found them. The purpose of the study is to detect how and to what extent people administer their articles from a personal information management-perspective (PIM). Method To answer the research questions, a web-based questionnaire survey was distributed which was announced to around 2,000 master students from different universities in Sweden. Most of the items in the survey focused on individual storage methods. The respondents were asked to rate the frequency of their different information administration behaviors on a seven level Likert-type-scale. Subsequently, items concerning specific information administration behaviors were posed, followed by questions on the respondent's sociodemographic status. The results were based on overall 316 answers. Analysis The quantitative data was analyzed using non-parametric tests such as Friedmans-test, Kruskal-Wallis-analysis, Wilcoxon-Signed Rank-test, Mann-Whitney-U-test and Chi-square-test with the statistical computer program SPSS. Findings The findings generally confirm that the majority of the surveyed graduate students are using scholarly articles. Regarding their information management, it is as usual to store the whole article as it is to store the reference. Further it is more common to choose electronic storage methods for articles and references than to use physical methods. The results highlight that most of the students use several method types and use them to varying extent. Neither age, computer skills, duration of study or satisfaction with their way of information storage influenced the quantity of used methods. Regarding specific handling, the storing of article copies on the computer’s hard drive were most frequently used. The respondents preferred furthermore to read the articles on a screen rather than printed paper versions. The influencing factors of gender, age, computer skills, subject discipline were affecting the choice of methods. General conclusions about these influencing factors are, however, complicated by possible occurring confounders. Moreover, the method types were used to different extents depending of subject discipline. Originality/value Most previous PIM research is concentrating on how people store information in general. The dealing and administrating with specific types of information are, however, rarely discussed. In the context of scholarly articles did research predominantly focus on seeking structures and reading patterns. The step between finding and reading an article has so far not directly been addressed in academic research. The study therefore is unique in addressing information storage systems of scholarly articles on such a large scale. Knowledge about storage patterns will help journal publishers and librarians to design more targeted solutions for journal systems and improve services like courses in information seeking. Paper type Two years master’s thesis

Dyslexi innebär bestående ordavkodningssvårigheter som anses vara orsakade av nedsättning i fonologiska färdigheter. Till följd av dessa svårigheter har individer med dyslexi ett annorlunda ögonrörelsemönster vid läsning. Individer med dyslexi kan många gånger övervinna sina svårigheter och lyckas i den akademiska världen. Studiens övergipande syfte var att genom en multipel fallstudie undersöka ordavkodning och ögonrörelser hos fem universitetsstudenter med dyslexi. Ögonrörelserna mättes med en dator specialiserad för detta ändamål. En kontrollgrupp av normalläsare (n=20) fördes samman för jämförelse. I föreliggande studie var användning av ordavkodningstest och mätning av ögonrörelser den metodologiska inriktningen. Resultaten visar att alla de fem studenterna med dyslexi har nedsatt ordavkodning och till stor del ett annorlunda ögonrörelsemönster som varierade något dem emellan. De kvalitativa illustrationerna av ögonrörelserna var svårtolkade i jämförelse med de kvantitativa resultaten på testen, dock anses dessa och bakgrundsinformation ge en fördjupad bild av hur en person verkligen läser. Eye tracking- metoden visade sig vara användbar men för ett större forskningsprojekt skulle det krävas att vissa korrigeringar genomfördes. / Dyslexia can be defined as permanent word decoding deficits caused by difficulties with phonological skills. An abnormal eye movement pattern while reading among individuals with dyslexia is a consequence of these difficulties. Many times these individuals overcome their dyslectic difficulties and succeed in the academic world. The purpose of the present study was to investigate five university students with dyslexia through a multiple case study. Word decoding skills and eye movements were measured, and a control group (n=20) was put together for comparison. In the present study, word decoding skills were measured through tests and eye movements were measured by a computer specialized for this purpose. The results showed that the five students have word decoding difficulties and abnormal eye movement patterns which varied to some extent between the five students. In comparison to the quantitative results from the tests the qualitative illustrations of the eye movements were hard to interpret. Although there were difficulties with interpretation, the illustrations and the background information hold significance to understand how a person reads. The eye tracking method in the present study can be useful; however, if more extensive research were to be conducted some modifications would be of importance.

Revisorer anses utgöra en profession vilket kännetecknas av bland annat etiska riktlinjer och krav på utbildning och kunskap. Enligt de etiska reglerna, som IFAC och dess oberoende kommittéer sätter för revisorsprofessionen, ska revisorer arbeta för allmänintresset. Innebörden av allmänintresset kan uppfattas otydligt och det finns olika syner på vad det faktiskt innebär. Enligt IFAC innebär allmänintresset att hänsyn ska tas till organisationers samtliga intressegrupper i samhället men inom professionen finns det skillnader i syn beroende på rang. På vägen till och inom professionen sker professionell utveckling genom utbildning, handledning och struktur & bedömningar. Syftet med studien är därför att se hur professionell utveckling påverkar synen på allmänintresset. För att uppfylla syftet har det valts en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. En kvantitativ metod i form av webenkäter har använts vilket har förmedlats via mail och sociala medier till revisorer, revisorsassistenter och revisorsstudenter som alla genomgår professionell utveckling. Studien påvisar ingen signifikant skillnad mellan revisorer, revisorsassistenter och revisorsstudenter i deras uppfattning av hur intressegrupperna representerar allmänintresset. Det kan dock visas att professionell utveckling till viss del har en påverkan på i hur stor grad intressegrupper anses representera allmänintresset både som helhet i olika organisationskontext och enskilt generellt sett. På grund av svårigheterna att ställa rätt frågor på rätt sätt för att fånga uppfattningarna kring allmänintresset i en enkät och kunna mäta den professionella utvecklingen på ett tillförlitligt sätt är resultaten inte generaliserbara. Däremot visar studien tecken på att professionell utveckling är en möjlig förklaring till vad som påverkar synen på allmänintresset. Förslag till fortsatt forskning är att begränsa studien till revisorer och revisorsassistenter för minska svårigheterna, att göra jämförbara enkäter vilket har varit ett problem i denna studie. För att erhålla djupare förståelse kring synen på allmänintresset föreslås en kvalitativ studie. / Auditors are considered a profession which is characterized by ethical guidelines and demands of education and knowledge. According to the ethical guidelines, set up for the auditing profession by IFAC and its independent boards, auditors are to work for the public interest. The meaning of public interest could be perceived as vague and there are different views of what it actually means. According to IFAC public interest means to consider organizations all stakeholders in society, but within the profession there are different views depending on rank. On the way to and within the profession professional development occurs through education, mentoring and structure & judgment. The purpose of this study is therefore to see how professional developments affect the view on public interest. A positivistic and deductive approach was chosen in order to fulfil the purpose. A quantitative method of web questionnaires has been used, there have been distributed via e-mail and social media to auditors, audit assistants and audit students who all experience professional development. The study does not show any significant difference between auditors, audit assistants and auditing students in their view of how the interest groups represent the public interest. However, professional development appears to affect how much the interest groups represent the public interest both as a whole in different organizational contexts and individually in general. Because of the difficulties of asking the right questions in the right way to capture the opinions concerning public interest in a questionnaire and to measure the professional development in a reliable way, the results are not able to generalize. However, the study hints that professional development is a possible explanation to what affects the view on public interest. A suggestion for further research is to limit the study to only include auditors and audit assistants in order to reduce the difficulties of making comparable questionnaires which has been an issue in this study. To obtain a deeper understanding concerning the view on public interest a qualitative study is suggested.

Syftet med min uppsats har varit att försöka belysa vilka försvarsstrategier studenter använder sig av under en disciplinutredning, samt om dessa strategier är framgångsrika eller ej i att uppnå sitt syfte. I upptakten till mitt arbete trodde jag att jag skulle få fram analysresultat som visade på argumentation som hänvisade till ett eget lågt etos. Min hypotes var också att studenternas försvar skulle vara patostyngda. Efter att ha genomfört dokumentstudier av 18 disciplinärenden på Södertörns högskola tycks dock denna hypotes inte stämma. Verkligheten var inte så kategorisk och ”genomskinlig” som jag ville tro. Den retoriska situation ett disciplinärende bjuder verkar däremot se ut så som jag trodde; utredningen studenterna ställs inför är en tämligen stressande situation. Studenternas främsta budskap är att de är oskyldiga, och syftet med deras försvar är oftast att undgå avstängning. Anmärkningsvärt i studenternas försvar är att det är få studenter som utnyttjar de möjligheter de ges att med egna ord försvara sig. En students närvaro vid disciplinnämndens möte visade sig dock inte vara någon garanti för att undgå straff då samtliga av de fyra studenter som deltagit vid sammanträdet har avstängts. Av de studenter som har valt att yttra sig skriftligt till nämnden är det endast två av åtta som har friats. Detta torde indikera att det snarare är studenternas argument som ligger till grund för friande eller fällande dom, snarare än när och på vilket sätt detta sker. I de fall som lämnats utan vidare åtgärd har studenterna främst angett andra personer som direkt eller indirekt orsak till det som skett. Bland de studenter som funnits skyldiga till försök att vilseleda vid bedömning av studieprestation har försvarsstrategierna främst baserat sig på särskilda/förmildrande omständigheter eller ett sedan tidigare gott etos. Jag har i min analys dragit slutsatsen att det är frånvaron av rimliga och trovärdiga logosargument som har fällt avgörandet. Till skillnad från de som har friats, har ingen av de fällda studenterna kunnat uppvisa sådant logos att nämnden ansett det antingen bevisat att omständigheterna har varit sådana att studenten inte kan anses bära skuld, eller att bevisningen mot studenten inte är hållbar och att studenten därför inte kan dömas skyldig. Sammanfattningsvis kan jag då säga följande: det tycks finnas vissa försvarsstrategier som är mer framträdande än andra, men att den framgång studenten eventuellt har i fallet snarare beror på logosargument med faktisk bevisföring än på argument baserade på etos och patos.

Purpose – The purpose of this paper is to increase the knowledge about technology based services affection of the ability of retail banks to build customer based brand equity among students. Design/methodology/approach – A conceptual model has been developed from theories regarding customer based brand equity, switching barriers and choice criteria. Based on this conceptual model, seven in depth interviews including several brand elicitation techniques were conducted. Findings – The findings show that students perceive the target banks to be rather similar, especially regarding technologies. In addition, the students are satisfied with their bank, however; the technology based services have difficulties in creating true customer based brand equity. Behind this difficulties are the special character of financial service combined with the student role. Together, these results suggest that the banks need to do something besides the actual services in order to build customer based brand equity and keep the customers for a long term relationship. These strategies must be developed and implemented carefully in order to keep the current image of credibility. Research limitations/implications – The paper has not included comprehensive eliciting techniques and this must be taken into account when reflecting about unconscious brand associations.  Practical implications – The findings include good insights and advices that bank managers can use to create meaningful differentiations in the future and attract and keep students as customers for a long time.  Originality/value - The paper combines customer based brand equity with switching barriers, which give valuable insights to both banks and researchers. Moreover, the time period of the study related to the technological innovation provides the brand equity research in the financial sector with updated knowledge.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

En föränderlig arbetsmarknad ställer nya krav på studenter och nyexaminerade. Formella kompetenser har fått ge plats åt diverse informella egenskaper och färdigheter i syftet att söka och erhålla arbete. Syftet med denna studie är att genom semistrukturerade intervjuer undersöka hur fem sistaårsstudenter på ett civilekonomprogram i Mellansverige resonerar kring anställningsbarhet och vilka strategier de tar till för att påverka sin anställningsbarhet. Resultatet visar slutligen att studenterna reflekterar över sin egen anställningsbarhet först i samband med att de själva börjat söka jobb och att de i huvudsak ser på anställningsbarhet som ett ”mått” för hur attraktivt man är på arbetsmarknaden. Utbildning, extrajobb och engagemang beskrivs vidare som de främsta strategierna för ökad anställningsbarhet bland studenterna. Studenterna ser på sig själva som anställningsbara och ser positivt på sina förmågor att erhålla jobb efter examen.

I den här studien har vi undersökt användbarheten av smartphone-kalendrar i förhållande till högskolestudenters “Personal Ecology of Artifacts”. Eftersom den tekniska utvecklingen går snabbt framåt behövs ny forskning för att fylla den kunskapsluckan om smartphone-kalenderns design för tidsplanering, vilket vi utforskar på akademiska studenter. Vårt syfte med undersökning är att kartlägga vad det är som fungerar, respektive inte fungerar med de smartphone-kalendrarna som används hos studenter. För att ta reda på det har vi genomfört en kvalitativ undersökning där vi höll i en fokusgrupp. De positiva och negativa egenskaperna som vi har sett i användbarheten utifrån vårt empiriska material, är det vi slutligen kommer att presentera

Högskolan i Halmstad har med diverse aktörer utvecklat projektet Campusplanen 2025 med målsättning att bland annat utveckla det framtida campusområdet vid Halmstad Högskola till en blandstad bestående av studenter och allmänheten. Syftet med studien är att undersöka och öka förståelsen för hur studenter vid Högskolan i Halmstad upplever att den nutida och framtida sociala infrastrukturen kan påverka inkluderingen och exkluderingen av olika studentgrupper samt deras möjlighet till social sammanhållning. För att kunna besvara vårt syfte och frågeställning har vi använt oss av en hermeneutisk vetenskapsteori med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med olika studentgrupper. I analysen av vårt empiriska material använde vi Don Mitchells (2003) teori om det offentliga rummet, Jan Inge Jönhills (2012) begreppspar inkludering och exkludering, Pierre Bourdieus (1986) teori om kapital och Robert Putnams (2000) teori om socialt kapital. Studiens resultat visar att studenterna är i behov av en egen identitet och kapital för att öka den sociala sammanhållningen / The University of Halmstad has, with help from co-organizers, developed the project Campusplanen 2025. One of the objectives of the project is developing the future campus towards a mix of student and public life. The aim of this thesis is to examine and understand if students at the University of Halmstad experience that present and future social infrastructure could affect the inclusion and exclusion of different student groups and their social cohesion. To answer these questions, we used the hermeneutic methodology with qualitative semistructured interviews with different student groups. For the analysis of our empirical data, we used Don Mitchells (2003) theory about the public space, Jan Inge Jönhills (2012) concepts of inclusion and exclusion, Pierre Bourdieus (1986) theory on capital and Roberts Putnams (2000) theory on social capital. The results of this thesis show that the students are in need of their own identity and capital to increase the social cohesion.