Utbildning är en grundläggande rättighet och alla har rätt till en hälsofrämjande studietid. Högskolor och universitet kan arbeta hälsofrämjande genom att stärka studenters välbefinnande och tilltro till sin egen förmåga, men detta kräver både fysiska och psykosociala förutsättningar i studiemiljön. Med hjälp av två teoretiska perspektiv, KASAM och krav-kontroll-stödmodellen, förklaras i denna studie vikten av gemenskap och det sociala samspelet i studielivet, samt hur inre och yttre krav påverkar känslan av stress.  Syftet med studien är att undersöka studenters upplevelser om studiemiljöns betydelse för hälsa och studiemotivation. Med en kvalitativ ansats har sju semistrukturerade intervjuer utförts. Valet av intervjupersoner grundades i ett målstyrt urval. Insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Under arbetets gång har hänsyn tagits till etiska krav och riktlinjer.  Resultatet belyser att studiemiljön påverkar hälsa och motivation på varierande sätt. En betydande faktor i resultatet är gemenskap, då känslan av tillhörighet och sammanhang kan minska studierelaterad stress. Socialt stöd, samhörighet, engagemang från omgivningen och att studera tillsammans med andra kan öka studiemotivationen. Balans mellan studier och fritid är av vikt för en hälsosam studietid och vikten av kravlös återhämtning presenteras i resultatet. Genom att slippa tänka på studier och istället samla energi på andra meningsfulla sätt kan en balans uppkomma. Motivationsfaktorer skiljer mellan individer, men gemensamt för samtliga medverkande studenter är att mål, delmål och belöningar är drivande komponenter. Sammanfattningsvis utifrån denna studie är de psykosociala faktorerna av stor betydelse för hälsa och studiemotivation. / Education is a basic right, and everyone has a right to health promoting studies. Colleges and universities can work to promote health by strengthening students’ well-being and self- efficacy, but this requires both physical and psychosocial conditions in the study environment. With the help of two theoretical perspectives, KASAM and the demand-control- support-model, the importance of community and the social interplay are explained in this study, as well as how inner and outer demands influences the feeling of stress.  The purpose of the study is to examine students’ experiences of the study environments meaning for health and study motivation. With a qualitative approach, seven semi-structured interviews have been performed, and the choice of interviewees was founded in a goal- directed selection. Collected data was analyzed with a qualitive content analysis. During the work process ethical demands and guidelines has been taken into account.  The result illuminates that the study environment has an affect on health and motivation in varying ways. One considerable factor in the result is community, since the feeling of participation and coherence can lower study-related stress. Social support, solidarity, commitment from the people around you and to study together can increase the study motivation. The balance between studies and free time is of importance for a healthy study time and the importance of undemanding recovery is presented in the results. By not thinking about studies and instead gather energy in other meaningful ways, a balance can arise. Motivational factors distinguish between individuals but mutually for all participating students is that goals, milestones, and rewards are driving components. In summary based on this study, the psychosocial factors are of great importance for health and study motivation.

This study investigates students' experiences of mobile phone usage at Malmö University. The purpose of this study is to investigate how students use their mobile phones and if the usage has an effect on their education. The study is conducted through qualitative unstructured interviews with five students at Malmö University and interpreted through a phenomenological perspective. Some similarities are shown in the results, however, the vast majority is overall varying. Similarities that have been concluded are that students mostly use the same applications while being physically present at the University and the majority of the applications that are used are social media based. Facebook Messenger is heavily valued by all participants to communicate with others. There are differing results as to when the usage is most frequent and if the Mobile Phone acts as a distraction or a tool for the student. All participants stated that the Mobile Phone has a tendency to distract. Varying results are explained by the individuals’ level of discipline. Individuals with higher discipline are not as affected by the Mobile Phone as individuals with a lower level of discipline. The reason behind a high usage of the Mobile Phone is explained by Mobile Phone Depandance and a conflict of interest by prioritizing personal goals over academic goals. / Studien undersöker studenters upplevelser av mobiltelefonanvändning vid Malmö universitet. Syftet med studien är att undersöka hur studenter använder sina mobiltelefoner och hur de upplever att det påverkar dem i utbildningen. Studien har ett fenomenologiskt perspektiv och utförs genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer med fem studenter på Malmö Universitet. Både likheter och mönster kunde urskiljas. En likhet innefattar att studenterna använder liknande applikationer vid universitetet. Majoritenen av applikationerna som används är sociala medie-applikationer. Facebook messenger används i stor utsträckning av samtliga studenter för att kommunicera med andra studenter, vänner och familj. Skillnader i resultaten omfattar till vilken grad mobiltelefonen distraherar studenten respektive fungerar som ett verktyg. Utifrån samtliga studenters upplevelser är mobiltelefonen ett distraktionsmoment. Studien visar att variationer i resultaten beror på disciplinnivå hos studenterna. Individer med högre disciplin påverkas inte i samma grad av mobiltelefonen som individer med lägre disciplinnivå. Anledningen till omfattande mobiltelefonanvändning förklaras av mobiltelefonberoende samt en intressekonflikt i form av att studenterna prioriterar personliga mål framför akademiska mål.

Inledning: Smittspridningen av ett nytt virus bekräftades i slutet av 2019 och den 11 mars 2020 klassificerade Wolds Health Organisation Covid-19 som en pandemi över hela världen. Studenters utbildningsinstitutioner tvingades då att övergå till distansundervisning vilket  medförde krav för utbildningssektorer att fortsätta utbildningen för studenter samtidigt regler för social distansering och distansutbildning skulle följas. Syfte: Undersöka hur universitetsstudenter upplevde omställningen till den påtvingade distansutbildning orsakad av viruset Covid-19. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes och insamlad data analyserades utifrån en riktad kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Motivation, hälsa och digitalt lärande var de faktorer som påverkade studenternas hälsa och motivation till att genomföra studierna. Slutsats: Den påtvingade distansundervisningen för universitetsstudenterna i denna studie ledde till minskad socialisering med andra vilket påverkade den upplevda psykiska hälsan negativt, likaså motivationen att genomföra studierna. / Background: The spread of a new virus was confirmed at the end of 2019 and on March 11th of 2020 the World's Health Organization classified Covid-19 as a worldwide pandemic. Students' educational institutions have then been forced to switch to distance education, which has led to requirements for education sectors to continue the education for students while following the rules for social distancing and distance education. Purpose: The purpose of this study was to examine how university students experienced the transition to the forced distance education caused by the Covid-19 virus. Method: Semi-structured interviews were conducted, and the collected data were analyzed on the basis of a targeted qualitative content analysis. Results: Motivation, health and digital learning were the factors that influenced the students' health and motivation to complete their studies. Conclusion: The forced distance education for university students in this study led to reduced socialization with others, which had a negative effect on perceived mental health, as did the motivation to complete their studies.

In connection with the world becoming more digitalized, the need for competence within Computer Science and IT has simultaneously increased, in which programming and mathematics are fundamental competences. At the same time digital music and headphones may enable students within these fields of knowledge to regularly listen to their prefered music while studying without disturbing their surroundings. The purpose of this study is to examine if the short-term performance of mathematics and programming is improved by listening to preferred music during examinations. Furthermore, to find out if the results can be explained by the following seven parameters: the perceived achievement, difficulty, focus, working memory, stress, anxiety and motivation. The participants completed tests in math and programming in two music conditions: with preferred study music and in silence. Moreover, they were given surveys concerning the seven parameters and their general relation to music as it regards their studying. The results showed that the participants performed better while listening to music for both math and programming. With an increase of 10.43% for mathematics and 12.47% increase for programming. However, more evidence is needed to conclude the causation. The underlying factors are unclear. While the mean value and the median value for the parameters show minimal differences between the musical conditions, with the exception of the perceived difficulty, it appears that several participants felt that the music aided in blocking surrounding noises and contributed to a better mood and focus. The increase in performance can also have been affected by other factors than the music. / Digitaliseringens framväxt har lett till att efterfrågan och behovet av att utbilda akademiker med kompetens inom datavetenskap och IT har ökat, där programmering och matematik är grundläggande kunskaper. [9] Samtidigt kan digital musik och hörlurar underlätta för studenter inom dessa kompetensområden att regelbundet lyssna på sin favoritmusik under studierna utan att störa omgivningen. Syftet med arbetet är att undersöka om den kortsiktiga prestationen, under examination inom matematik respektive programmering, förbättrades vid musiklyssnande och ifall resultatet kan förklaras med hjälp av sju olika parametrar: deltagarnas upplevda prestation, svårighetsgrad, fokus, arbetsminne, stress, ångest samt motivation. Experimentet gick ut på att låta deltagarna skriva prov inom matematik respektive programmering både med och utan musik, samt svara på enkäter kopplade till de sju parametrarna och deras relation till musiklyssnande under studerandet. Resultaten tyder på att musiklyssnande under testerna förhöjde deltagarnas prestation inom matematik och programmering med en procentuell ökning på 10,43% respektive 12,47%. Dock behövs mer underlag för att konstatera ett orsakssamband. Resultaten för bakomliggande faktorer är otydliga. Medelvärde och median för parametrarna ger inte klara samband varken musiklyssning eller utan. Utöver upplevd svårighetsgrad, så ger de flesta parametrarna minimala skillnader. Deltagarna meddelade att musiken underlättade att filtrera bort bakgrundsljud som kan förbättra fokuset och bidragit med bättre sinnesstämning. Ökningen i prestation kan också ha påverkats av flera andra faktorer än just musiklyssning.

Stress is a common health problem among students, and individuals with a minority identity might also experience minority stress. Minority stress associated with skin color is a relatively unexplored topic in Sweden; thus this study aims to investigate a possible connection between students' skin color and their minority stress from a jobseeker's perspective. To investigate this, a digital survey consisting of 25 items was carried out. Participants (n=177)  were recruited through convenience sampling and categorized into three groups based on skin color (light, medium light/dark, dark). A one-way ANOVA was carried out to test the study's hypothesis that students with darker skin have a higher degree of minority stress prior to the job search process than students with lighter skin. The result showed a significant difference between the groups(F2,174=34.5, p<.001, 2= .275) and a post-hoc test (Tukey) showed significant differences between each group. The result was consistent with the study's hypothesis and previous research. Furthermore, this study concludes that minority stress can give rise to mental illness. Additionally, the study concludes that Meyer's American framework, which aims to measure minority stress in gay and bisexual individuals, can be applied in a Swedish context with racist stress factors. For further research, a more representative sample would be beneficial, as well as a broadened perspective by examining how schools and workplaces work to counter minority stress, which in turn could prevent mental illness.

Syftet med studien är att undersöka vad högskolestudenter tycker är attraktivt på en framtida arbetsplats, samt om det skiljer sig mellan manliga och kvinnliga studenter när det gäller deras preferenser för en potentiell arbetsplats. Studien genomfördes med en kvalitativ metod varav den insamlade datan analyserades med hjälp av en tematisk analys, där materialet strukturerades upp i sju teman. De teman vi har tagit fram grundar sig på vad våra respondenter har uppgett som de främsta faktorerna som avgör val av arbetsgivare. Materialet analyserades med hjälp av teoretiska perspektiv på motivation, självbestämmande och genusaspekter.  Resultatet visar att både män och kvinnor värderar de inre faktorerna högst vid valet av framtida arbetsgivare, såsom arbetsuppgifter, utvecklingsmöjligheter och arbetsmotivation. I sammanställningen av resultatet går det att utläsa att det inte förekommer några större skillnader mellan kvinnor och män i vad de värderar högst i valet av framtida arbetsgivare. Studien bidrar till en ökad förståelse för vad som är en bidragande faktor för högskolestudenter vid deras val av framtida arbetsgivare. Resultatet av denna studie kan vara användbar för företag samt organisationer i deras rekryteringsstrategier för att attrahera och behålla nyexaminerade talanger. Avslutningsvis visar resultatet av vår studie att både manliga och kvinnliga högskolestudenter i stor utsträckning värderar samma attribut och kvaliteter vid val av arbetsgivare, framför allt inre faktorer som arbetsuppgifter och utvecklingsmöjligheter. Detta resultat ger bland annat företag en viktig insikt om vad studenter som ska ut på arbetsmarknaden efterfrågar, vilket gör det möjligt för dem att utveckla effektiva strategier för att attrahera ny kompetent arbetskraft. / The purpose of this study is to examine what university students find most attractive when choosing a future employer and whether there are differences in how men and women prioritize when selecting a future employer. The study was conducted using a qualitative method, and the collected data was analyzed through thematic analysis, organizing the material into seven themes. These themes are based on what our respondents identified as the key factors influencing their choice of employer. The material was analyzed using theoretical perspectives on motivation, self-determination, and gender aspects. The results show that both men and women highly value intrinsic factors when choosing a future employer, such as job tasks, opportunities for development, and work motivation. The analysis indicates that there are no significant differences between men and women in what they value most in a future employer. This study contributes to a better understanding of the factors that influence university students when choosing their future employers. The findings of this study can be useful for companies and organizations in their recruitment strategies to attract and retain newly graduated talent. In conclusion, the results of our study show that both male and female university students largely value the same attributes and qualities in choosing an employer, particularly intrinsic factors such as job tasks and opportunities for development. This result provides companies with important insights into what students entering the job market are looking for, enabling them to develop effective strategies to attract new, competent workforce.

Implementering av AI ökar i snabb takt i dagens samhälle, och många organisationer kan bli tvungna att anpassa anställda, men även framtida anställda (studenter) till denna utveckling för att bibehålla konkurrenskraft och effektivitet inom sin verksamhet. Denna studie syftar till att undersöka hur acceptansen till användningen av AI på framtida arbetsplatser uttrycker sig bland studenter, samt hur akademisk erfarenhet fungerar som en modererande faktor i relationen. En kvalitativ studie genomfördes bestående av intervjuer med åtta ekonomi- respektive teknologistudenter. Med hjälp av en egenkonstruerad analysmodell undersöktes sedan acceptansen av AI bland dessa studenter med grund i deras attityder. Studien visade att acceptansen av AI uttrycks som någorlunda högre för teknologistudenter än ekonomistudenter. Dessutom togs två reviderade modeller fram. Dessa belyser vilka förväntningsfaktorer som är betydelsefulla för acceptansen av AI hos dessa studenter. Denna kunskap kan vara värdefull för hur organisationer bör utforma proaktiva åtgärder med syfte att maximera acceptansen till användningen av AI bland anställda med olika akademisk erfarenhet.

Kollektivtrafiken underlättar resor för utbildning, nöje och arbete. Norrbotniabanan byggs för att förbättra förbindelser, minska utsläpp och möta transportefterfrågan i Norrland. Utveckling av järnvägsinfrastruktur är avgörande för hållbar tillväxt. Det behövs mer forskning om hur infrastrukturinvesteringar påverkar studenters uppfattning om arbetsmöjligheter och deras beslut att stanna kvar eller flytta efter examen. Studien undersöker därför om Norrbotniabanan påverkar hur studenter vid Umeå universitet uppfattar arbetsmöjligheter och upplevd sannolikhet att stanna i regionen efter examen. En blandad metod användes, med enkäter och fokusgruppintervjuer. Analysen inkluderade deskriptiv statistik med data från en webbaserad enkät och en tematisk analys för data från fokusgruppsintervjuer. Den teoretiska referensramen omfattar tillgänglighet, restid, kollektivtrafik och studenters rörlighet efter examen. Majoriteten av studenterna är osäkra eller vill inte stanna kvar i regionen efter examen, främst på grund av bristande arbetsmöjligheter och långa avstånd till familj. Jämfört med män, är kvinnor mer optimistiska till att Norrbotniabanan kan generera positiva effekter på arbetsmöjligheterna. Förbättrad kollektivtrafik anses vara en nyckelåtgärd för att främja ekonomisk tillväxt och underlätta för studenter att stanna kvar eller pendla till arbetsplatser utanför sin hemort. Trots att studenterna trivs i Umeå, skapar bristen på arbetsmöjligheter och bostäder osäkerhet i regionen, vilket driver dem att söka sig söderut. För att studenterna ska stanna kvar krävs regional tillväxt, och Norrbotniabanan framhålls som ett steg i rätt riktning. / Public transportation facilitates travel for education, leisure, and work. The Norrbotnia Railway is being constructed to enhance connections, reduce emissions, and meet transportation demand in Norrland. The development of railway infrastructure is crucial for sustainable growth. There is a need for more research on how infrastructure investments affect students' perceptions of job opportunities and their decisions to stay or move after graduation. Therefore, the study investigates whether the Norrbotnia Railway influences how students at Umeå University perceive job opportunities and their likelihood of staying in the region after graduation. A mixed method approach was used, including surveys and focus group interviews. The analysis involved descriptive statistics using data from a web-based survey and thematic analysis for data from focus group interviews. The theoretical framework includes accessibility, travel time, public transportation, and students’ mobility after graduation. The majority of students are uncertain or do not want to stay in the region after graduation due to lack of job opportunities and long distances from family. Compared to men, women are more optimistic about the potential positive effects of the Norrbotnia Railway on job opportunities. Improved public transportation is considered a key measure to promote economic growth and facilitate students' ability to stay or commute to workplaces outside their hometown. Despite the students thriving in Umeå, the shortage of job opportunities and housing creates uncertainty in the region, prompting them to seek opportunities elsewhere. Regional growth is necessary to retain students, and Norrbotniabanan is seen as a step in the right direction.

En brist på auktoriserade revisorer är ett problem som har uppmärksammats i Sverige och på global nivå under en längre tid. Syftet med denna studie är att förklara vad som påverkar svenska ekonomistudenters intentioner att inrikta sig mot att bli auktoriserad revisor, genom att nyttja Ajzens teori om planerat beteende. Tidigare forskning har indikerat att studenters intentioner för en karriär som auktoriserad revisor fungerar väl i syfte att förutse vilka som faktiskt kommer att fullfölja ett visst beteende. Sådan forskning saknas dock inom den svenska kontexten, vilket medför svårigheter att skapa en grund för praktiska lösningar. För att testa faktorer som är relevanta till studenters intentionsbildande nyttjas binär logistisk regression, med ett dataunderlag som utgörs av enkäter skickade till ekonomistudenter på nio lärosäten i Sverige. I studien framkommer det att ett intresse för redovisning och revision är den starkaste drivkraften i intentionsbildandet. En uppfattning om att yrket medför god inkomstpotential bidrar också till en ökad benägenhet att inrikta sig mot att bli auktoriserad revisor. En uppfattning om att yrkesvalet medför hög social status har mot förväntan en starkt reducerande effekt på benägenheten att ha en intention. Resultaten visar att studenters intentioner huvudsakligen påverkas av deras utfallsförväntningar. För praktiska lösningar indikerar resultaten att det är mest lämpligt att fokusera på att skapa intresse för redovisning och revision, samt att skapa en tillfredställande bild av yrkets inkomstpotential. Det är inte att rekommendera att inrikta sig mot att marknadsföra yrkets sociala belöningar, då detta skulle vara kontraproduktivt. / A shortage of practicing certified public accountants (CPA) is a problem that has been observed in Sweden, and on a global scale, for a relatively long time. The purpose of this study is therefore to explain what influences intentions to pursue a CPA certification among Swedish students of economics, by utilizing Ajzen’s theory of planned behavior. Previous research has indicated that students’ intentions to pursue a CPA certification serve as a functional predictor for actual future behavior. This direction of research is still largely unexplored in the Swedish context, making it hard to form a basis for practical solutions. Relevant factors are tested using a binary logistic regression analysis, applied to survey data from students of economics at nine Swedish universities. The study shows that genuine interest for accounting and auditing constitutes the strongest motivator for students’ intentions. Perceptions of the career as financially rewarding also increase the likelihood of having an intention, to a lesser extent. Against expectations, the study also finds that perceptions of high social status for CPAs has a strong diminishing effect on the likelihoodof having an intention. The study therefore finds that students’ intentions can largely be explained as a result of their outcome expectations. The implication for practical solutions is that fostering interest for accounting and auditing is of high importance. Projecting an image of the career as financially rewarding is also important, albeit to a lesser extent. Trying to make the career seem rewarding through increased social status is not recommended, given its apparent counterproductive effect.

The purpose of this study was to examine how ethnicity and gender of victim and perpetrator might influence students’ assessment of the severity of cyber-harassment in three different contexts. One hypothesis was that severity is mediated by indicators of power (blame, control balance and status-difference), which in turn are dependent on dimensions of ethnicity and gender. A semi-factorial survey was conducted among 365 students in five different high schools in Stockholm county. The students assessed three different vignettes, which described 1) harassment on a blog, 2) grieving in a first-person-shooter video game and 3) the uploading of a nude picture on Facebook. The effects of the dimensions on participants’ perception of the harassment and choice of action were analysed using linear- and logistic regression analysis, respectively. The results showed the following in each respective vignette: 1) Male bystanders were more prone to choose a passive action if the victim was female and the perpetrator male. 2) Men attributed less blame to female victims while women made no such difference. 3) The results indicate that women deemed the situation more severe if the victim was female. To conclude, the effects of the dimensions seem to vary depending on the different contexts.