Consuming alcohol can affect the mental and physical health, lead toaddiction and affect the development of the brain before the age of 25.Nevertheless binge drinking remains a widespread problem amongstuniversity students. Drinking norms in people's surroundings can affect theirdrinking habits. This study aims to understand why students consume alcohol and the apprehension of the drinking norm on a campus by doing semi-structured interviews with eight students who are living on a campus. The data is analysed through Theory of Planned behaviour and the focal pointsare injunctive, descriptive norms and associations. The result shows thatcampus students consume alcohol because they think it is fun, it helps themsocialize and to avoid or let go of stressful things and negative thoughts. Wecan interpret from the interviews that the drinking norm on campus is thatstudents are expected to drink alcohol at social events. The result also showsthat students tend to value the positive effects of drinking alcohol more thanthe negative consequences. The interviewed students had more mutualpositive associations towards drinking than mutual negative associationswhich implies that drinking norms affects drinking habits and associationstowards drinking.

Syftet var att undersöka vilka yrken aktiva studenter på Skogskandidatprogrammet tänker sig efter examen, jämföra deras tilltänkta yrkesval med alumnernas nuvarande yrke samt de tjänster som finns tillgängliga hos presumtiva arbetsgivare. Syftet var även att undersöka hur kön, ålder och arbetslivserfarenhet påverkar tilltänkt yrkesval hos aktiva studenter. För datainsamlingen gjordes en enkätundersökning bland aktiva studenter och alumner från Skogskandidatprogrammet. Även en kompletterande datainsamling gjordes om befintliga tjänster hos presumtiva arbetsgivare. De yrken som aktiva studenter främst vill ha efter examen är skogsförvaltare, skogskonsulent och produktionsledare. Aktiva studenters yrkespreferenser jämfört med alumnernas yrken idag överensstämmer, medan det skiljer sig från hur många sådana tjänster det finns hos presumtiva arbetsgivare. Kvinnor och män har till största del liknande yrkespreferenser. Äldre studenter med lång arbetslivserfarenhet föredrar yrken som skogsförvaltare och skogskonsulent medan yngre med kort arbetslivserfarenhet föredrar produktionsledare.

Sedan TV-apparaten uppfanns har man varit begränsad till linjär-Tv, både när det gäller utbud och antal avsnitt. Antalet kanaler har ökat och därigenom även antalet program användaren kan kolla på. Men tittandet sker fortfarande på en och samma stationära TV. Med utvecklingen av Video on Demand-tjänster (VoD) kom möjligheten att titta på serier var man vill och hur man vill. Detta nya medium utvecklade nya tittarmönster. Ett av dessa är binge-watching som inte så många har hört talas om men som många har en stor koppling till. Begreppet innebär att konsumenten ägnar sig åt att sträcktitta på en TV-serie. De flesta digitala tjänster försöker fokusera på att behålla publiken en längre tid framför skärmen för att tjäna mer pengar och därför utvecklar de plattformar med funktioner som uppmuntrar till binge-watching. Det är av intresse för hela samhället att förstå varför vi blir övertalade att titta längre på serier för att kunna förstå sina tittarbeteende och därigenom kontrollera dem. Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som uppmuntrar mest till binge-watching. För att svara på vår frågeställning ska vi också svara på arbetsfrågorna: “Vilka faktorer hos Netflix och Viaplay uppmuntrar mest till binge-watching?” och “Vilka externa faktorer uppmuntrar till binge-watching?” För att få svar på de frågorna har 17 medieteknikstudenter från KTH dagligen under en hel vecka fått svara på en logg angående sina tittarvanor. Vi har också genomfört semistrukturerade intervjuer för att kunna fördjupa oss i deras användning av VoD-tjänster. Vårt arbete gav bra och användbara resultat med hjälp av de kvalitativa - och kvantitativa metoder vi skapade. De kan användas i en framtida undersökning om tv-tittande för att nå en publik som binge-watchar och därigenom utveckla studien. Resultatet visade att den automatiska uppspelningsfunktionen påverkar tittarna till att fortsätta titta vidare på en serie där bara 5 av användarna kunde motstå funktionen. Vi kom också fram till att tittarmiljön och valet av elektronisk enhet bidrog till ett ökat maratontittande. Mer än hälften av deltagarna föredrog att titta på serier på en större skärm. Många av dem erkände att TV och en skön soffa eller säng uppmuntrar till binge-watching. Undersökningen visade också att det inte bara är tekniska funktioner som uppmuntrar till binge-watching utan också tiden som användaren kan ägna åt deras tittande samt orsaken till tittandet. Studien visade att många funktioner hos båda VoD-tjänsterna liknar varandra. Den största skillnaden var att i Viaplay är det möjligt att pausa den automatiska uppspelningsfunktionen medan Netflix kan man inte pausa nedräkningen. Ingen av våra deltagare kände till den möjligheten hos Viaplay och därför kunde vi inte dra några slutsatser kring huruvida denna skillnad mellan tjänsterna uppmuntrar till binge-watching. / Since television was invented one has been limited to linear television, both in terms of programs and the number of episodes. The number of channels has since then increased as has the number of available programs. But the watching still takes place on the same TV-set. With the introduction of the Video on Demand services (VoD) one got the opportunity to watch TV series wherever and wherever one wants. This has triggered new viewing patterns. One is binge-watching, a concept that many are unfamiliar with, even though many actually watch TV in that way. The term means that the consumer watch several episodes of a TV series at a time. Most digital services try, due to financial reasons, to extend the time the viewers spend at the TV, and therefore they develop platforms with features that encourage binge-watching. It is in the interest of the whole community to understand why and how we are persuaded to look longer on series in order to understand our viewing behavior and thereby stay in control. The purpose of our study is to investigate what factors that encourage the most to binge-watching. To answer this we also choose to look into: "What factors in Netflix and Viaplay encourage binge-watching the most?" and "Which external factors encourage binge-watching?". To find answers we took help from 17 media technology students at KTH that daily during a week was asked to logg their viewing habits. We have also conducted semistructured interviews with them to get in-depth knowledge of their use of VoD-services. Our work provides interesting and useful results based on the qualitative and quantitative methods we used, and is a good foundation for future studies of television viewing aimed at better understand the binge-watching phenomena. Our study shows that the autoplay function encourage viewers to continue to watch series. Only five of our study participants could resist this feature. We also conclude that the comfort-level of the viewing environment and the choice of electronic viewing device influence the tendency to marathon view. More than half of our study participants prefer to watch series on a larger screen. Many of them acknowledged that a TV-sized screen and a comfortable couch or bed encouraged binge-watching. Not only technical features encourage binge-watching. Also the time the user can devote to their viewing and the reason for viewing influence it. The study showed that many features in both the studied VoD-services are very similar. The biggest difference between them is that it in Viaplay is possible to pause the autoplay function while you can not do this in Netflix. But none of our participants knew that Viaplay had this feature and we could therefore not draw any conclusions as to whether this difference affected the binge-watching or not.

Hörselnedsättning är ett vanligt problem. Dock, på grund av dess progressiva natur är det många som kan vara omedvetna om försämringen av deras hörsel. Forskning indikerar att skyddsbeteende relaterat till hörseln ofta är korrelerat med närvaron av symptom. Man har vidare identifierat  unga vuxna studenter som en speciellt utsatt grupp då studentliv ofta involverar högljudda miljöer som kan vara skadliga för hörseln. Dessutom att unga vuxna har höga risktendenser och tar få åtgärder för att skydda sin hörsel. Dock, här finns det viss meningsskiljaktigheter i fältet huruvida man hävdar att det är en majoritet eller minoritet av studenter som är i risk av att utveckla hörselnedsättning. Det finns därtill dessutom lite data om utbredning av hörselnedsättning bland studenter och den som finns har använt metoder som inte helt lämpar sig för att utvärdera hörselnedsättning. Denna studie ämnar att utreda utbredningen av hörselnedsättning bland studenter med ett mer lämpligt test och undersöka huruvida denna grupp riskerar att utveckla hörselnedsättning eller förvärra den samt undersöka om självskattning och symptom närvaro är förbundna med skyddsbeteende. Arbetsmiljöverket föreskrifter och rekommendationer gällande bullriga miljöer i kombination med tidigare gjorda studier användes för att identifiera skadliga ljudmiljöer i studenters vardag samt lämpliga skyddsbeteende i dessa. Detta användes som basis för en webbenkät som studenterna fyllde i efter vilket de genomgick ett webbaserat hörseltest. Endast en person av 77 kunde sägas ha hörselnedsättning. Även om majoriteten inte ofta var i skadliga ljudmiljöer, när de var det använde endast ett fåtal hörselskydd och det fanns en signifikant subgrupp vars beteende innebär hög risk för hörselnedsättning. Bristen på skyddsbeteende var korrelerat med självskattning och en negativ attityd gentemot hörselskydd. 75% upplevde övergående tinnitus och 88% hade upplevt övergående tinnitus eller temporär hörselnedsättning i skadliga ljudmiljöer. Denna studie bidrar till en ökande mängd evidens som pekar på att en majoritet av studenter är i risk av att utveckla hörselnedsättning senare i livet. För att förhindra att studenters hösel förvärras behövs det nya verktyg för att öka medvetenhet kring skadliga ljudmiljöer och hörselnedsättning, för att detektera tidiga stadier av hörselnedsättning samt nya hörselskydd som studenter kan ha en positivare attityd gentemot. / Hearing impairment is a common problem. However, due to its progressive nature many might be subjected to deteriorating hearing without knowing it. In addition, research indicates that protective behavior is often correlated with the presence of a symptom, which further stresses the importance of the individual's awareness. Studies suggest that young adult students are a particular vulnerable group, as student life involves being in loud environments, potentially harmful to hearing. Also, young adults have high risk tendencies, taking few precautions to protect their hearing. However, there is disparity within the field as to whether it is a majority or minority of students that are at risk. Furthermore, there is limited research on hearing impairment within this group, and the research that has been made used less than perfect methods. This study aims to ascertain the extent of hearing impairment within this group, by using a more appropriate test than previous studies and determine whether this group is at risk of developing hearing loss or worsening the condition and if self-estimation and presence of symptoms are significant factors of protective behavior. The Swedish work environment authorities regulations and recommendation about noisy environments in combination with previous studies were used to identify potentially damaging acoustical environments and appropriate protective action. This provided a basis for the questionnaire that the students filled in. In addition, a web-based hearing test was used to ascertain hearing loss. Only one person out of 77 was found to exhibit significant hearing loss. Although the majority were not often in loud environments, few used hearing protection and there was a significant subgroup whose behavior places them at high risk of hearing loss. The lack of protective behavior was correlated with self-estimation and a negative attitude towards ear protection devices. Furthermore, 75% experienced intermittent tinnitus and 88% had experienced temporary tinnitus or hearing loss within harmful sound-environments. This study therefore aligns itself with a growing literature that indicates that a majority of students are at risk of developing hearing impairment later in life even if it does not show at this stage. To prevent further deterioration of student’s hearing, new tools to raise awareness, detect early stages of hearing loss and hearing protections that elicit positive attitudes from students needs to be developed.

Syfte: Den här undersökningen är utförd på en svensk högskola och syftar till att studera förhållanden mellan redovisningsstudenters inrapporterade etiska ställningstaganden och deras verkliga beteenden utifrån variablerna könstillhörighet, utbildningsnivå och ålder. Metod: Studien har utförts med en kvantitativ metod, där empiriinsamlingen har skett genom enkäter. Regressionsanalyser och bivariata korrelationsanalyser har utförts på insamlad data. Resultaten av analyserna har redovisats i form av text och tabeller. Urvalet för denna studie var 185 redovisningsstudenter som läste Externredovisning A eller Externredovisning C på Högskolan i Gävle. Av dessa besvarade 73 studenter alla frågor på enkäten. Resultat och slutsats: Kvinnlig könstillhörighet hade en statistisk signifikant påverkan på studenters etiska ställningstaganden. Dock var könstillhörighet inte lika signifikant när det kom till verkligt etiskt beteende. Variablerna utbildningsnivå och ålder var inte statistiskt signifikanta i den här studien. Korrelationsanalyserna visade på ett positivt statistiskt signifikant samband mellan etiska ställningstaganden och verkligt etiskt beteende hos såväl kvinnliga som manliga studenter. De manliga studenterna hade emellertid, jämfört med de kvinnliga studenterna, ett starkare positivt samband mellan sina etiska ställningstaganden och verkliga beteenden. Examensarbetets bidrag: De kvinnliga studenterna rapporterade in mer etiska svar än de manliga studenterna, men när det kom till verkligt beteende fanns överlag inga signifikanta skillnader. Utbildning i redovisningsetik kan behövas på kurser i redovisning på ekonomprogrammet eftersom studenter som läste redovisningsinriktningen det tredje året inte var mer etiska i redovisningsfrågor än studenter som läste den första grundkursen i redovisning första året. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att studera variabeln könstillhörighet utförligare på en större och mer generaliserbar population av redovisningsstudenter. Ytterligare förslag för fortsatt forskning är att undersöka om sambandet mellan studenters etiska ställningstaganden och beteenden även gäller för en mer generaliserbar population. / Aim: This assignment aims to study relationships between accounting students' reported ethical stances and their actual behavior based on the variables gender, educational level and age at a Swedish University. Method: A quantitative method with surveys has been used to gather data. Regression analyzes and bivariate correlation analyzes have been implemented on the data. The results of the analyzes is presented in text and tables. The sample for this study was 185 accounting students who studied Financial Accounting A or Financial Accounting C at the University of Gävle. In total 73 students answered all questions in the survey. Results and conclusions: Female gender had a statistically significant impact on students' ethical stances. However, gender was not as statistically significant when it came to actual ethical behavior. The variables education level and age were not significant in this study. The correlation analyzes showed a positive statistically significant relationship between ethical stances and actual ethical behavior for both female and male students. The male students, however, compared to the female students, had a stronger positive relationship between their ethical stances and actual behaviors. Contribution of the thesis: Female students reported more ethical answers than what male students reported, but when it came to actual behavior overall there were no statistically significant differences. Education in accounting ethics may be needed in accounting courses in Business Administration education. It is necessary because students who majored in Financial Accounting the third year were not more ethical in accounting matters than students who studied the first basic course in Financial Accounting as freshmen. Suggestions for further research: One suggestion is to study the gender variable further on a larger and more generalizable population of accounting students. An additional suggestion for further research is to investigate whether the relation between students' ethical stances and behavior also applies to a more generalizable population.

Stress innebär en del komplexa reaktioner som sker i kroppen exempelvis en ökning av fysiologiska, psykologiska och beteendemässiga försvarsberedskaper. Stress innefattar bland annat en ökning av kortisol respektive dehydroepiandrosteron (DHEA) vid stress. Denna höjning är en följd av aktiveringen av hypotalamus-hypofys-binjureaxeln. Både kortisol och DHEA produceras av binjurebarken. Kortisols främsta funktion är att verka som ett kraftfullt antiinflammatoriskt hormon. Medan DHEA har funktionen att omvandlas till testosteron hos män och östrogen hos kvinnor. Båda hormonerna påverkas av dygnsvariationen och är vanligtvis på högsta nivå på morgonen och därefter gradvis sänks. Syftet med denna studie var att kartlägga studenters stressnivåer under pågående kurs och vid tentamenstillfälle genom att mäta nivåerna av stressmarkörerna kortisol och DHEA samt genom en enkätundersökning. Fjorton stycken frivilliga studenter lämnade självtagna salivprover vid två olika tillfällen tillsammans med ett frågeformulär om deras olika stressupplevelser. Kortisol och DHEA som är stressmarkörersnivåer analyserades i salivproverna via kompetetiv ELISA. Resultaten från stressmarkörersnivåer vid pågående kurs och vid tentamenstillfälle jämfördes och kopplades till samtliga svar från enkätundersökningen. Resultatet visade ökade DHEA-nivåer för majoriteten av studenterna innan tentamenstillfället (under kursens gång) medan ökade kortisolnivåer visades för majoriteten vid tentamenstillfälle för båda könen. Resultaten gjorde inga samband mellan stressmarkörernas nivåer och stressgraden bland studenterna. Ingen korrelation mellan markörerna kortisol och DHEA kunde hittas enligt resultatet. / Stress involves a number of complex reactions that take place in the body for example an increase in physiological, psychological and behavioural defence preparations. Stress includes, among other things, an increase in cortisol and dehydroepiandrosterone (DHEA) during stress. This elevation is a consequence of the activation of the hypothalamic-pituitary-adrenal axis. Both cortisol and DHEA are produced by the adrenal cortex. Cortisol's main function is to act as a powerful anti-inflammatory hormone. While DHEA has the function of converting to testosterone in men and oestrogen in women. Both hormones are affected by the diurnal variation and are usually at their highest level in the morning and then gradually decrease. The purpose of this study was to map students' stress levels during an ongoing course and at examination time by measuring the levels of the stress markers cortisol and DHEA as well as through a survey. Fourteen volunteer students provided self-taken saliva samples on two different occasions together with a questionnaire about their various stress experiences. Cortisol and DHEA which are stress marker levels were analysed in the saliva samples via competitive ELISA. The results from the stress marker levels during the ongoing course and at the time of the exam were compared and linked to all answers from the survey. The result showed increased DHEA-levels for the majority of students before the exam (during the course), while increased cortisol levels were shown for the majority at the time of the exam for both sexes. The results made no connections between the levels of the stress markers and the degree of stress among the students. No correlation between the markers cortisol and DHEA could be found according to the results.

Through history it becomes possible to examine how societies in the past were structured and what has happened in the past. The school classroom is a common place to get knowledge and understanding of this subject through the history subject, which continually has to make changes to fit the standards of the multicultural society. The curriculum mentions an aim to develop the students’ historical consciousness, use of history and history culture which is stated to be an important part of the curriculum's purpose. The object of this overview is to examine and extend the understanding of the interaction between history culture and education by examining how teachers make their use of history culture to create meaningful teaching experiences for students and students' understanding of the subject through their history culture. By reviewing existing research about the problem area through different databases we have been led by the question “What does research say about the relationship between history culture and education?”. The research in this overview argues that both multiculturalism and interculturality are central themes in the interaction between history culture and education. The multicultural society affects both the school and the history subject and the need of developing the intercultural competence of students to meet the standards of the multicultural society is highlighted. The history subject is a meetingpoint for different history cultures which gives the students a chance to speak about their experiences and enrich the teaching. This on the other hand makes the risk of conflict higher since the students all have different history cultures and interpretations which affect their approach. This makes it important for teachers to be aware of the different perceptions of history and to create an inclusive teaching environment to reduce the possibilities for conflicts. Research made outside of Sweden emphasizes that by including students’ history culture in teaching it will further their involvement in the subject. The conclusion of the overview is that history culture and education are interconnected and that the history subject isn’t only transfers of facts but instead a process that is actively shaped and influenced by history culture.

The public health is detected to become worse and a lot can be connected to social issues among the population. Sports is believed to be a positive place and a measure to prevent different sorts of social issues such as social isolation. Should social politics consider the sports arena as a solution for problems like social isolation? Previous research depicts in high degree that the answer is yes in that question but the topic is discussed through different aspects. Some say that these are old anecdotes and praises while others say that a lot of research does not have trueworthy results. This is the main reason why we want to investigate social relationships in sport communities. This study has restricted the selection against men since research and statistics demonstrate that they are more lonely in higher degrees than women.The chosen method for this study is of qualitative approach and includes semi-structured interviews with eight men with sports backgrounds. We interviewed men with sports backgrounds to gain detailed answers from men that are familiar with and knows how it works in reality. The result shows that the old anecdotes and praises are mostly correct. Although there are some negative aspects in the result. For example we are talking about macho culture that will not allow men to talk freely about feelings. Another negative aspect is if you are not good at the sport it will be more difficult to create social relationships in sports communities. Even though there are some negative understandings from the results, the positive effects on social relationships in sports are much more. In sports communities both shallow and deep connections can be made, the trainer can be decisive when it comes to learning social skills from the sports world and gain skills that are valuable also when you left the sports.

The aim of this study was to examine what students with a foreign background think about mental illness (students at Karlstad University, between the ages of 19-25 years old), that are born in the Middle-East or have parents from the Middle-East. These students have been living in Sweden for more than five years. It was a qualitative study with ten interviews, and the interviews were analyzed thematically. In order to perform the interviews, an interview guide was used. The interview guide consisted of 20-30 questions, depending on how the interview went and whether any supplementary questions appeared, and also contained a short clip from the movie “A beautiful mind” Ron Howard, 2001. The results showed that there is a connection between people with a foreign background and a lack of knowledge about mental illness. The themes that appeared in the study were the following: conflict and fear, shame, repudiation, ridicule and the last theme where the view of mental illness. All the respondents in this study had experienced a negative perception of people with mental illness in social media. The main conclusion of the study was that in the respondents’ native countries mental illness is not acknowledged, people disassociate themselves from sufferers, and these are stigmatized instead of being offered the right care or support.

Studiens syfte har varit att undersöka hur elever med diagnosen dyslexi upplever sin grundskoletid och det stöd de får och har fått för sina svårigheter under åren, samt i vilken utsträckning lärare anser sig ha tillräcklig utbildning i läs- och skrivsvårigheter. Detta arbete består av dels intervjuer med elever samt enkät med lärare. I studien är sju elever med diagnosen dyslexi intervjuade. De är idag elever i grundskolans årskurs 9. Studiens enkätundersökning, vilken riktar sig mot lärare som undervisar i årskurserna 7-9, skickades till totalt 45 lärare varav det var 30 stycken som svarade. Eleverna berättar att efter betygens införande, så ser man annorlunda på sig själv jämfört med vad man gjorde innan betygen. De säger att de har en större press på sig att leverera eftersom allt nu betygssätts. De berättar också om hur svårt det är med läsning, skrivning och stavning. Eleverna berättar också om sina hjälpmedel och andra anpassningar. De berättar att de alla känner att de måste “plugga” mycket hårdare än sina kamrater samtidigt som de anger att lärarna behöver förstå deras svårigheter bättre. Lärarenkäten visade att 24 lärare (80%) av de som svarat har utbildning som lärare i någon form, medan 6 stycken (20%) har annan utbildning som ligger utanför pedagogiken. Av alla 30 svaranden är det cirka hälften som anger att de behöver kompetensutveckling. Drygt hälften av lärarna anger att de inte har tillräckligt med utbildning i barns läs- och skrivutveckling. De som ges möjlighet till kompetensutveckling är något färre än hälften. Flertalet anger att man ser positivt på hur stödet kan se ut för lärarna. Däremot ser de inte på samarbetet i arbetslagen som odelat positivt. Mindre än hälften av lärarna anser att det finns ett samarbete. Lärarna menar också att det används och erbjuds hjälpmedel till elever med läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi. Slutsatser som kan dras av denna studie är att många lärare behöver mer genuin kunskap och kompetens gällande barns läs-och skrivutveckling. Eleverna är väl medvetna om sina svårigheter och bekymrade över att de får så olika stöd.