Användning av molntjänster har ökat senaste tiden, deras flexibilitet och tillgänglighet har gjort dem till ett lika bra, om inte bättre alternativ till lokal lagring och lokalt installerade programvaror. Denna typ av molnbaserade tjänster är beroende av Internet för att kunna fungera, detta gör datan känslig för eventuella attacker från illvilliga aktörer med en Internetuppkoppling. Alla är dock inte helt medvetna om vilka risker som kan finnas med dessa molntjänster. Covid-19-pandemin har accelererat övergången till molnet ytterligare och bidragit till att användare har blivit tvungna att arbeta och studera hemifrån. I denna uppsats har vi valt att fokusera på högskole- och universitetsstudenters riskmedvetenhet kring molntjänster. Deras kännedom om några av de vanligaste riskerna med molntjänster har undersökts genom en enkätundersökning. Resultatet visar att medvetenheten kring molntjänsters risker har ökat sedan det undersöktes senast. / This is a bachelor thesis written in Swedish about university student's risk awareness regarding cloud computing. The use of cloud computing has increased lately, their flexibility and availability has made them an equally good - if not better option to traditional locally run applications and local storage. Cloud computing is dependent on the Internet to function properly, the connection to the Internet makes them vulnerable to attacks from bad actors with an Internet connection. Despite the widespread use of these services everybody isn't aware of the risks they present. The Covid-19 pandemic has accelerated the increased use of these technologies further by making people work and study from home to a greater extent than before. In this bachelor thesis we have chosen to focus on university students' risk awareness regarding cloud computing. Their knowledge about some of cloud computing's most common risks have been studied using a survey. Results show that awareness has increased since it was last studied.

Stress är vanligt förekommande bland människor, speciellt under studietiden. Kvinnor tenderar att uppleva stressrelaterade psykiska besvär i större mån än män och individuella copingstrategier kan vara avgörande för hur stressen hanteras, där socialt stöd och copingstrategier har visat sig vara speciellt viktig. Följande studie utforskade upplevelserna kring studierelaterad stress genom en kvalitativ intervjudesign av sju studerande kvinnor med pågående utbildning vid Linnéuniversitetet i Växjö. Syftet var att undersöka kvinnliga studenters upplevelser av socialt stöd som copingstrategi vid upplevd studierelaterad stress, genom att undersöka hur det sociala stödet upplevdes och hur den studierelaterade stressen påverkades av det sociala stödet. Materialet analyserades utifrån en tematisk innehållsanalys och resulterade i tre teman: Sociala nätverk, Stödets betydelse och Stödets påverkan. Socialt stöd beskrevs som ett viktigt verktyg för att dämpa och hantera studierelaterad stress. Omgivningen kunde fungera som socialt stöd på olika sätt, vilket innefattade vem som gav stödet, hur mottagliga individerna var för stödet och hur tillgängligheten av stödet kunde forma upplevelsen av studierelaterad stress. Stressnivåer kunde påverka hur mottagligheten såg ut för stödet, vilket sedan kunde påverka upplevelsen av effektiviteten av det sociala stödet. Det framkom även negativa upplevelser kring socialt stöd där studien visade hur ett frånvarande, svagt eller felaktigt stöd kunde påverka den studierelaterade stressen genom att öka eller försvåra hanteringen av den. Sammantaget visar studien på den subjektiva upplevelsen av socialt stöd i relation till studierelaterad stress. Detta kan i sin tur bidra till en ökad förståelse för hur socialt stöd kan ges och mottas på olika sätt för att främja hanteringen av studierelaterade stressbesvär, vilket kan anammas av både människor i den direkta omgivningen och skolverksamheter. / Stress is a common experience and is usually associated with school life. Women tend to experience stress related difficulties in a wider range than men and coping strategies have shown to be a crucial part of managing stress. Social support has shown to be closely linked as a coping strategy to stress. The following study was focused at exploring the subjective experiences of academic stress through a qualitative interview study with seven female students at Linnaeus University in Växjö. Our purpose was to examine female student’s experience with social support as a coping strategy when they experience study-related stress. The study explored how the support is perceived and how it affects study-related stress. The qualitative data was analyzed through a thematical content analysis and resulted in three themes: Social Network, The meaning of social support and The effect of social support. Social support was described as an important tool for reducing and handling study-related stress. People in one’s surroundings could function as social support in different ways, depending on who provided the support, how receptive of the support the individuals were and how the access to support could shape the experience of study-related stress. Stress-levels could affect the receptivity of social support, which could alter the experienced effectivity of the support. Our study also suggested some negative effects of improper social support as an absent, weak or inappropriate support could affect the study-related stress by increasing it or obstruct the handling of it. Our study explores subjective experiences of social support in relation to study-related stress. This in turn can contribute to an increased understanding of how social support can be given and received in different ways to promote the management of study-related stress problems, which can be embraced by both people in the immediate environment and school activities.

Studien analyserade nio intervjuer för att undersöka studenternas upplevelser och perspektiv på sina parasociala relationer. Med målet att dels undersöka den roll som parasociala relationer spelar i studenternas liv och hur de påverkar deras vänskapsrelationer och andra nära relationer, samt att analysera studenternas resonemang och perspektiv kring deras parasociala relationer för att förstå deras uppfattningar och känslor kring dessa interaktioner. Syftet är att ge en större förståelse för vilken roll de parasociala förhållandena har i studenternas liv och hur viktiga dessa relationer är för dem. Den kommer att bidra till en ökad förståelse för parasociala relationer och bidra till det socialpsykologiska och kommunikationsvetenskapliga området. Studiens frågeställningar är: Vilken roll spelar parasociala relationer i studenternas liv?, hur samspelar studenternas parasociala relationer med deras vänskapsrelationer och andra nära relationer?, och hur resonerar studenterna kring sina parasociala relationer? Resultaten visar att studenterna betraktar dessa relationer som tillfredsställande, värdefulla och skapare av en illusion av gemenskap. Istället för att omvandla parasociala relationer till verkliga interpersonella relationer strävar studenterna efter en fördjupad känsla av närhet inom den föreställda gemenskapen. Denna studie ger insikter i studenternas navigering av parasociala relationer och bidrar till en bättre förståelse av dessa relationers betydelse för individerna.

Den tekniska utvecklingen har med ett snabbt tempo infört diverse verktyg och hjälpmedel för att effektivisera och underlätta flertalet områden i våra liv. Inom utbildning finns numera olika versioner av utbildningsplattformar och verktyg för att distribuera information, samarbeta och kommunicera. Parallellt med en ökad användning av institutionella IKT-verktyg har flertal studenter en egen direkt åtkomst till en enorm informationsinhämtning via sina privata sociala medier. Det gör att sättet som inlärning går till på är möjlig för studenter att påverka och till viss del kan bestämma hur det ska se ut för dem själva. I denna studie undersöks studenters användning och upplevelse av sociala medier i utbildningssyfte och hur detta integreras med studentens utbildning och övriga IKT-verktyg. För studiens första frågeställning undersöktes studenternas praktiska användning av sociala medier med en enkätundersökning. Resultatet visade att studenterna främst använder sociala medier för kommunikation med andra studenter, inlärning och fördjupning av ämnen samt för informationshämtning kring utbildningsrelaterade evenemang och föreläsningar. Det var ett resultat som även stärktes av resultatet av studiens andra frågeställning som berörde studenternas upplevelse, tankar och känslor kring användandet av sociala medier i utbildningssammanhang. För att besvara den andra frågeställningen användes en tematisk analys genomfört på data från fokusgrupper. Analysen resulterade i fyra teman som visade studenternas upplevelse av sociala medier som ett smidigt verktyg som ger upphov till en flexibilitet och anpassningsbarhet av deras studier. Användandet av sociala medier ansågs även uppstå ur ett behov av funktioner som inte framhävs eller används via universitets IKT-verktyg. Slutligen önskade de deltagande studenterna tydligare ramverk och struktur samt stöd för hur IKT-verktygen kan och uppmuntras till att användas. Baserat på studiens resultat ges ett perspektiv och underlag för hur universitetsstudenter upplever användningen av IKT-verktyg. Studiens fynd kan vara betydelsefullt för framtida studier samt utveckling och design för hur IKT-verktyg integreras i högre utbildningar.

Idag finns möjligheten att skriva texter med chatbots som är en form av artificiell intelligens. En av de framträdande chatbotarna är ChatGPT som exempelvis kan generera text. På universitetet förekommer det examinationsuppgifter där studenter skriver texter. Det är då möjligt för studenter att använda ChatGPT som hjälpmedel vilket kan anses som fusk. Denna studie ämnar undersöka hur väl universitetslärare har möjlighet att skilja på texter skrivna av studenter och ChatGPT. Ytterligare undersöker studien universitetslärares acceptans gällande ChatGPT som lärarverktyg och verktyg för studenter. Den använda metoden var enkät med experimentdel samt frågor gällande acceptans. Studien bestod av 38 deltagare mellan 30–72 år med medelåldern 49,3 år. Studien Av dessa var 22 kvinnor, 14 män och 2 vill ej ange. Deras uppgift var att bedöma tre texter. Texterna var antingen av en student eller av ChatGPT. Resultaten visade att universitetslärare inte med säkerhet kan avgöra om det är en student eller ChatGPT som skrivit en text. Endast i en av texterna kunde lärarna se en skillnad mellan texterna och kunna urskilja på vem som hade skrivit det. Faktorer som enligt deltagarna gjorde att texterna verkade skriven av ChatGPT var att den var välskriven och källornas placering. Det fanns inte en tydlig attityd för eller mot användning av ChatGPT, varken som verktyg för lärare eller lärverktyg för studenter. Däremot var den upplevda nyttan (Performance expectancy, PE) viktigast. De övergripande slutsatserna av denna studie är att lärare har svårt att se om en text är skriven av ChatGPT eller en student. / Today the possibility exists to write text with chatbots, which is a form of artificial intelligence. One of the prominent chatbots is ChatGPT that has the capability to generate texts as an example. At universities, it is common to have examination tasks where students are required to write texts. It has therefore created the possibility for students to use ChatGPT as a tool which could be considered cheating. This study aims to research how well university teachers possess the capability of distinguishing texts written by students compared to ChatGPT. Furthermore, research about university teachers’ acceptance in the usage of ChatGPT as a tool both for university teachers and students. The method used was a survey that’s part experiment and questions about acceptance. The study had a total of 38 participants between 30-72 years old and the mean age being 49.3. The study consisted of 22 women, 14 men and 2 did not want to specify. Their task was to read and assess three texts. These texts were written by a student or ChatGPT. The results showed that university teachers could not identify if the author was a student or ChatGPT. There was only one text that university teachers could identify a difference between the two texts and distinguish who had written it. Factors according to the participants that seemed to distinguish if the text was written by ChatGPT were that it was well written and the placement of sources. There was no definite attitude towards or against the usage of ChatGPT, neither as a tool for teachers or students. Thus, the perceived usefulness (Performance expectancy, PE) was most important. The overall conclusion of this study was that teachers found it difficult to identify if the text was written by ChatGPT or a student.

Students' usage of print versus e-book formats has been a subject of interest for research since the e-book started gaining popularity. These studies tend to emphasise student preferences and the reasons behind them which has led to a fairly well explored subject around the world. However, less emphasis is put on students’ information practices when using these formats.  This master’s thesis aims to add to the knowledge about the information practices of university students when using course literature in print versus e-book formats. To do this, semistructured interviews through Zoom were conducted with eight students. With practice theory as the theoretical lens, qualitative content analysis was used to analyze the material. The results shows that easy access to course literature is a main factor when choosing format, which indicates that preferences does not necessarily solely shape the information practice. E-books are used extensively by the students for easy access, even though there is a clear overall preference for print. The print format however seems to be providing a better overview of the whole book that favours the search process. The students also describe a feeling of deeper connection with print books and these are therefore used to understand complex texts, as well as when the students better want to remember what they have read. However, information practices described in regards to the e-book is not portrayed as a bad alternative. Rather, it is described as fitting for information practices that require shallower information processing.

Under läsåret 2017/2018 var det över 700 000 registrerade studenter på gymnasie och högskolenivå i Sverige. En fördel med att studera är att det finns en marknad för erbjudanden med reducerade priser riktade till just studenter. Många av dessa erbjudanden gäller köp online och ett vanligt sätt att marknadsföra dem är genom email. Denna studie undersöker hur stor stor effekt marknadsföring via email har på studenters digitala konsumtion. Utöver att undersöka den generella effekten på köpmängden studeras även vilken påverkan faktorerna produktkategori och tidpunkt för email-utskicken har. Dessutom undersöks studenters attityd gentemot email som marknadsföringskanal. Syftet med studien är att öka förståelsen för studenters köpbeteende och därmed få underlag till att kunna optimera marknadsföring via email. Därav har det undersökts hur studenter reagerar på email-utskick genom att jämföra antalet köp som skett under dagarna innan och efter utskicken. Därefter har det genomförts en statistisk analys med hypotesprövning av de observerade förändringarna. Resultatet visar att email-marknadsföring leder till en signifikant konsumtionsökning då ett intervall på tre dagar runt utskicksdatumet studeras. Denna ökning sker för de båda studerade produktkategorierna och tidpunkterna. Dock visar resultatet att olika produktkategorier har olika stor påverkan på email-kampanjernas effekt. Studien kunde inte påvisa någon skillnad i påverkan för olika tidpunkter, något som kan bero på för liten datamängd. Slutligen visar resultatet att majoriteten av studenterna kontrollerar sin email-inkorg dagligen, men att många slänger email med erbjudanden direkt i papperskorgen. Slutsatsen är att email är en effektiv marknadsföringskanal för att nå studenter, men att det finns behov av optimering för att utnyttja dess potential bättre. / During the school year 2017/2018 there were over 700,000 registered students at high school or university level in Sweden. A benefit of being a student is that there is a market for discounts and offers aimed specifically at students. Many of these offers apply online and a common way to promote them is through email. This study examines the impact of email marketing on students digital consumption. In addition to examining the general effect, the impact of the factors product category and timing of the emails is studied. Furthermore, students’ attitude towards email as a marketing channel has been investigated. The purpose of this study is to increase the understanding of students’ buying behavior in order to optimize email marketing. Therefore, students’ reaction to email marketing has been investigated by analyzing data and comparing the number of purchases made during the days before and after the mailings. Subsequently, a statistical analysis has been carried out with hypothesis testing of the observed changes. The result shows that email marketing leads to a significant increase in consumption when an interval of three days around the email date is studied. This increase occurs for both product categories and timings examined. However, the result shows that different product categories have different effects on the impact of the email. The study did not give enough documentation to be able to say if some timing is more effective than others. Moreover, this study shows that the majority of students check their mailbox daily, but that many throw emails containing offers directly in the trash. The conclusion is that email is an effective marketing channel for reaching students, but that optimization is needed to make better use of its potential.

Learning dashboards (LADs) används i lärandet för att bidra till självreflektion, öka medvetenhet i sitt lärande, definiera mål och spåra framstegen mot dem. Den här undersökningen designar en LAD innehållande lärandemål ur ett studentperspektiv. Lärandemål anger vad studenterna är förväntade att ha erhållit för kunskaper och färdigheter efter att ha avslutat en kurs, men har tidigare enligt denna studies resultat presenteras i ett dåligt format. Studien låter potentiella användare av LADen vara deltagare för att därmed kunna avgöra LADens innehåll för att den ska överensstämma med deras behov. I denna rapport undersöks frågeställningarna “Hur tycker studenter en LAD innehållande lärandemålen ska utformas för en specifik kurs?” och “Upplever studenter en LAD innehållande lärandemålen hjälpsam?”. Metoden som används är en modell vid namn MULAS som hjälper till att på ett systematiskt sätt ta fram en användarcentrerad LAD. I studien har det utförts en designprocess där en workshop, skapande av en prototyp och en enskild semistrukturerad intervju har genomförts. Resultatet av studien är en interaktiv prototyp av en LAD (se Bild 6) som är baserad på deltagarnas önskemål. Ytterligare resultat är att en LAD innehållande lärandemålen ansågs som hjälpsam av samtliga deltagare, där alla deltagare saknade struktur i sina studier. Enligt studiens resultat blev uppfattningen om lärandemålen positivare efter att ha sett hur en potentiell LAD skulle kunna se ut. Det här påvisar visualisering som ett mycket användbart verktyg för lärandet. Enligt resultatet från workshopen upplevde deltagarna att deras medvetenhet och i sin tur även deras lärande hade ökat ifall de fått tillgång till en liknande LAD i deras undervisning. / Learning dashboards (LADs) are used in learning to contribute to self-reflection, increase awareness in their learning, define goals and track progress towards them. This study designs an LAD containing learning outcomes from a student perspective. Learning outcomes indicate what the students are expected to have acquired for knowledge and skills after completing a course but have previously according to the study results been presented in a poor format. The study allows potential users of the LAD to be participants in order to be able to determine the content of the LAD in order for it to correspond to their needs. This report examines the research questions "How do students think a LAD containing learning outcomes should be designed for a specific course?" and "Do students find a LAD containing learning outcomes helpful?". The method used is a model called MULAS that helps to systematically produce a user-centered LAD. In this study, a design process has been held where a workshop, creation of a prototype and an individual interview have been performed. The result of the study is an interactive prototype of a LAD (see Picture 6) which is based on the participants' wishes. Another result is that an LAD containing the learning outcomes was considered helpful by all participants, where all participants lacked structure in their studies. According to the results of the study, the perception of the learning outcomes became positive after seeing what a potential LAD could look like. This demonstrates visualization as a very useful tool for learning. According to the results from the workshop, the participants felt that their awareness and in turn their learning would have increased if they had received a similar LAD in their teaching.

Till följd av den snabbt växande AI-tekonologin syftar denna studie till att fylla det forskningsgap som finns kring hur AI används inom undervisning. Detta har gjorts genom en kvalitativ studie, baserad på intervjuer och kartläggning, som undersökt hur studenter använder sig av chatboten ChatGPT. ChatGPT är en AI-robot som fungerar på ett konversationsliknande sätt för att härma mänsklig interaktion. Detta möjliggör för ChatGPT att vara ett hjälpmedel och komplement för studenter och kan både skriva och bearbeta texter, svara på frågor och generera sammanfattningar. Problemet kring ChatGPT är att det är ett nytt, obeforskat fenomen som på kort tid tagit stor plats inom utbildning, det finns här ett stort forskningsgap som bör fyllas. Studien ger en bra grund för hur AI inom undervisning bör hanteras genom att svara på forskningsfrågan; Vilka är de huvudsakliga användningsområdena med ChatGPT? samt tillhörande underfrågor; Vilka värden och utmaningar som upplevs i samband med ChatGPT? Vilka AI-baserade verktyg i funktionaliteter studenter önskar ha i lärplattformar baserat på ChatGPT teknologi? Studiens resultat visar att studenter i stor utsträckning använder ChatGPT som ett hjälpmedel som skapar tidsbesparing, underlättar studierna och fungerar som en extra lärare. Studien visar också på upplevda utmaningar som den lathet som användandet leder till samt den begränsade pålitlighet som finns kring ChatGPTs svar. De främsta önskemål om funktionaliteter i lärplattformar som studien resulterat i är att de ska inkludera en sökfunktion, samt en integrerad plattform för informationsåtkomst. Hur studenter i denna studie använder sig av ChatGPT står till viss del till kontrast till vad den begränsade, befintliga forskningen inom området uppmärksammar. Således bidrar studien med en nyanserad bild av användningen av ChatGPT som kan användas som grund för vidare forskning inom området / Due to the rapidly growing AI technology, this study aims to fill the research gap in the field of AI in education. This has been done by examining how students use the chatbot ChatGPT through a qualitative study based on mapping and interviews. ChatGPT is an AI robot that mimics human interaction, enabling it to be a tool and complement for students. It can write and process texts, answer questions, and generate summaries. The problem with ChatGPT is that it is a new, unresearched phenomenon that has in a short time taken a huge part in education, this research gap needs to be filled. By illustrating how students use ChatGPT in terms of; What its main area of use is? What values and challenges are experienced? and what AI-based tools and functionalities students wish to have in learning platforms based on ChatGPT technology, the study provides a good foundation for how AI in education should be handled. The study's results show that students primarily use ChatGPT as a tool that saves time, facilitates studies, and serves as an extra teacher. The study also indicates challenges, such as the laziness that the use leads to and the limited reliability of ChatGPT's answers. The main requests for functionalities in learning platforms resulting from the study are a search function and an integrated platform for information access. How students use ChatGPT in this study stands in contrast to what the limited existing research in the field emphasizes. Thus, the study contributes to a nuanced picture of the use of ChatGPT that can be used as a basis for further research in the area.

Bakgrund: Forskning visar att lärandemiljön har betydelse för ett effektivt och positivt lärande och för studenters förmåga att sammanfläta teoretisk och praktisk kunskap. I litteraturen beskrivs en klyfta mellan teori och praktik som på sikt kan försvåra för yrkesverksamma. Svensk sjuksköterskeförening och Svenska läkaresällskapet har beskrivit vikten av samverkan i team mellan olika professioner under utbildning som en möjlighet att ta ansvar för patienters vård. Interprofessionellt lärande mellan studenter från olika hälso- och sjukvårdsutbildningar bygger på att studenterna tar ansvar, lär med, om och av varandra samtidigt som de tränar på sin egen yrkesroll för att främja patienters hälsa. Syfte: Att belysa aktuellt kunskapsläge för studenters interprofessionella lärande vid verksamhetsförlagd utbildning i primärvård. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats och systematisk sökstrategi från databaserna PubMed, CINAHL och ERIC inkluderade åtta vetenskapliga artiklar. De analyserades med en integrerande sammanställning inspirerad av metasyntes.   Resultat: Sammanfattades i fyra teman,  fokus på patienten, samverkan och lärande mellan studenter, lärandemiljö och handledarroll samt samverkan mellan klinik, utbildningsprogram och lärosäten. Slutsats(er): Interprofessionellt lärande bidrar till ett patientcentrerat förhållningssätt som ger nya insikter och utökade kunskaper för studenter i professionsutbildning. Relationer i gruppen och till handledarna som goda förebilder bidrog till förbättrad kommunikation och vård. Samverkan behövs mellan lärosäten och kliniker.