The purpose of this study is to analyze how university students, who are not members of a political party, experiencing existing selective and collective incentives for involvement in a political party. Furthermore, the study will highlight incentives which could help the political parties to increase their membership. The study is based on seven interviews and the respondents were selected after conducting a survey of students’ political involvement. The interviews were analyzed through the theory of selective and collective incentives.  The study shows that the incentives, both selective and collective, for involvement in a political party in general are weak and that the costs in terms of time, money and education are seen as too high. The respondents have a range of suggestions to increase party involvement, including increased party information, better education, increased financial incentives and a more active membership recruitment. The respondents also highlight some collective incentives such as an increased ideological focus and a greater focus on the political party´s own politics. The collective incentives are harder to achieve though they might be most vital for increased involvement. A common feeling amongst the respondents is that they are inclined to become involved in politics if they feel a change is vital for society.

Syfte: Syftet med arbetet är att bidra till en bättre bostadssituation för studenter, genom en kartläggning av hur de använder sina bostäder utifrån ett brukarperspektiv. De studentbostäder som byggs idag, ska följa Boverkets normer och regler, men dessa speglar inte alltid studenternas egentliga önskemål. Genom att ta reda på hur studenter använder sina bostäder och vilka brister och kvalitéer som finns i bostaden kan det tas fram en lista på vad studenterna verkligen önskar. Målet med arbetet är att ta fram rekommendationer som underlättar planering av framtida studentbostäder.  Metod: Metoderna som har valts för denna undersökning är främst intervjuer, men även litteraturstudie och en värderande fallstudie har använts.  Resultat: De aspekter som anses vara viktigast att ta hänsyn till vid nybyggnation av studentbostäder är bland annat att det finns yteffektiva och funktionella kök, en rimlig hyra trots centralt läge samt även att inte behöva dela ytor med andra. Konsekvenser: Några av de slutsatser som kan dras av undersökningen är att studenter inte har höga krav på badrummets storlek och därför ifrågasätts huruvida dessa krav verkligen behöver appliceras på studentbostäder. Det upplevs även att studenter efterfrågar en flexibel planlösning med god möblerbarhet. Det är mycket viktigt att genomföra bostadsvaneundersökningar vid byggnationer av bostäder eftersom man får reda på vad som efterfrågas och även hur bostäderna används. Bostadens läge bestämmer dess attraktivitet.  Begränsningar: Endast tre typer av studentboenden har analyserats genom intervjuer med boende och hyresvärdar. Studien har genomförts på bostäder i Jönköping.

The issue for this study is how teachers and teacher students understand the concept of sustainable development and work and want to work with sustainable development in their education. The aim is to provide knowledge that can lead to a better implementation of sustainable development in education. The study has a phenomenological perspective and is based on the concept of sustainable development and theories of education for sustainable development. The study consists of interviews with four teachers who act as primary teachers and four teacher students who study on the last semester of their education. The study shows that all respondents think that sustainable development is a concept that is difficult to interpret and that they have a distorted interpretation of the concept. All are focusing on environmental protection and overlook economic and social development. That is particularly apparent in their examples of how sustainable development should be implemented in teaching. The study also shows that the teacher students have a more complete picture of the concept of sustainable development and, unlike the teachers, explicitly states that sustainable development should permeate the entire teaching.

Den här uppsatsen undersöker den kurdiska diasporan i Sverige, utifrån intervjuer med studenter vidStockholms universitet som engagerar sig i den kurdiska diasporan genom medlemskap i kurdiskaföreningar och genom online-nätverk. Syftet är att undersöka transnationella aktiviteter ochgränsöverskridande relationer i diasporan utifrån en intressant väl avgränsad grupp och hur deförmedlar positiva och negativa implikationer, samt känslor utifrån Irakiska Kurdistan som referens.Frågeställningen och utgångspunkten för uppsatsen är: Hur förhåller sig studenter vid Stockholmsuniversitet som engagerar sig i den kurdiska diasporan till Irakiska Kurdistangenom transnationella aktiviter och gränsöverskridande relationer?Metoden som används är semistrukturerade intervjuer, analyserade med diasporabegreppet somett teoretiskt ramverk. Genom att se hur respondenterna förhåller sig till Irakiska Kurdistan genomaktiviteter och relationer undersöks den kurdiska diasporan. Studien redovisas med citat frånintervjuerna och det framgår tydligt att det finns ett engagemang för Irakiska Kurdistan hosrespondenterna. Resultatet visar att flera respondenter är medlemmar i kurdiska föreningar och allarespondenter är engagerade i den kurdiska diasporan via online-nätverk. Alla respondenter svarar attde följer politiska och ekonomiska händelser i området. Flera av respondenterna har röstat i Irakiskaval, en transnationell aktivitet som visar ett starkt kollektivt engagemang och hur viktig relationenmellan Sverige och Irakiska Kurdistan är.Att Irakiska Kurdistan är viktigt för den Kurdiska diasporan i Sverige tydliggörs också genomresor till området och genom en uttryckt återvändarrörelse där människor flyttar till eller tillbaks.Det uttrycks även att Irakiska Kurdistan är en fristad för människor och en arena för kurdisk kultur.Kritik som framgår är relationerna till grannländerna som ett nödvändigt ont och kritik omkorruption, något som bidragit till ökade klyftor i samhället. Den kurdiska flaggan som symbolbehandlas utifrån respondenternas olika perspektiv. En respondent nämner drömmen om Kurdistansom ett arv. Tydligt för studiens resultat är att Irakiska Kurdistan utgör en referens där varje individi diasporan upprättar sin egen kontext. Något som innefattar gränsöverskridande relationer,transnationella aktiviteter och en ständigt föränderlig identitet.

The drinking culture within the college life has been a recognized problem for long. Despite this, students still witness a continuing of the perceived peer pressure to consume alcohol. Since the college years are an important part of the life that youths look forward to at an early age it is often difficult to go against the norm they find at each university. This research aims to examine the effect that the social student culture has on the alcoholic consumption of young students. Young students find themselves in a precarious situation on the issue of alcohol use when they start their studies at a university-level. Earlier research indicates that young adults are in a danger zone regarding the use of alcoholic-beverages and this also applies to students. Thus putting young students in a particularly risky zone in this issue. Based on the research we have studied and the theoretical framework that we felt were most suitable for our research we will try to gain a deeper understanding of the choices that the students are making and the reasoning behind these decisions. We used a qualitative method to approach our issues and semi- structured interviews in the interviews that we did with four students from two different universities. Our results and thus the conclusion of the thesis is that the decisions that students make to a large extent is influenced by the social student culture and the view on alcohol that the students perceive that the universities are sending out. The lack of a stance by the university against alcohol legitimizes the current drinking culture that is prevailing in the college life and amplifies the image of the alcohol-centric student culture.

Med utgångspunkt i nyinstitutionell teori, och med anställningsbarhet som bakgrund, har denna uppsats undersökt fenomenet att universitet- och högskolestudenter, både internationellt och i Sverige, i allt högre utsträckning arbetar vid sidan av sina studier. Ett vanligt förekommande skäl till att studenter väljer att arbeta är att skapa arbetslivserfarenhet, vilket kan indikera att praktisk erfarenhet blir likt en norm för att uppnå anställningsbarhet. Universitet har enligt direktiv från staten i uppdrag att förbereda studenter inför kommande arbetsliv och arbeta för anställningsbarhet. Det finns belägg för motsättningar kring hur universitet ska balansera arbetet för ökad anställningsbarhet i utbildningen, med dess syfte att bilda. Denna uppsats har utifrån anställningsbarhetsbegreppet försökt skapa en djupare förståelse kring den problematik som omfattar begreppet och hur universitet ser på att studenter verkar ta sin anställningsbarhet i egna händer. Studiens slutsats är att universitet förstår varför studenter väljer att arbeta, och ser fördelarna, dock skapar det viss problematik kring incitament, resursfördelning och frågor om vad universitetets ansvar och roll de facto är.

Högskolan i Halmstad består idag av en uppdelning mellan byggnader och en campusplan har skapats för att bygga om campusområdet med målet att skapa ett campus med mer rörelser på de olika ytorna för att skapa social sammanhållning mellan studenterna. Uppsatsens syfte har varit att skapa sig en förståelse om studenternas uppfattning om de rådande offentliga platserna på Högskolan i Halmstad och deras funktionalitet. Utifrån Rikard som är projektledare för campusområdet och campusplanen 2025 vill vi skapa oss en uppfattning om hur deras vision stämmer överens med studenternas. Forskningsfrågan lyder: Hur upplever studenter på Högskolan i Halmstad att den aktuella utformningen av campusområde påverkar den sociala sammanhållningen bland studenter och vilka förändringar vill studenterna se för att öka sammanhållningen? Tidigare forskning belyser att det är viktigt med de fysiska platserna i staden och dess utformning för att skapa social sammanhållning. Uppsatsen har haft en kvalitativ metod med den hermeneutiska metodansatsen. Resultatdelen har presenterats i sju teman för att kategorisera projektinformantens och studentinformanternas intervjusvar. I resultatet presenteras det att studenterna anser att de offentliga platserna på Högskolan i Halmstad inte har attraktiva mötesplatser och att de saknas en tillhörighet till de andra akademierna på grund av den uppdelningen mellan byggnaderna som råder idag på campusområdet. Resultatet har vidare analyserat med hjälp av teorierna om tillhörighet av Vanessa May, om det offentliga rummet av Rolf Lidskog, om rätten till staden av Don Mitchell och om identitet av Rikard Jenkins. Nyckelord: Offentliga platser, studenter, social sammanhållning, attraktiva mötesplatser, Högskolan i Halmstad

Värmestrålning är ett fenomen som studenter har svårt att förstå Studentsframing. Med detta som bakgrund utformades laborationen Förståelse för värmestrålning våren 2017 med målet att ge studenterna som utförde den en bättre förståelse för relationen mellan de fyra fenomenen inom värmestrålning, absorption, emission, reflektion och transmission. Laborationen delades in i två olika experiment som fokuserade på olika fenomen.Syftet med denna studie är att genom kvalitativa halvstrukturerade samtalsintervjuer undersöka om laborationen ger studenterna en bättre förståelse för relationen mellan dessa fyra fenomen inom värmestrålning. Urvalet till studien var tredjeårsstudenter vid Uppsala universitet vilka läste programmet Teknisk fysik och som vid utförandet av studien just påbörjat kursen Teknisk termodynamik där laborationen ingick.Resultatet visade dels att studenterna själva upplevde en förbättrad förståelse för värmestrålning. Dels indikationer på att förberedelserna inför laborationen och förståelse för den värmekamera som användes under laborationen var viktiga för att studenterna skulle ha möjlighet att förstå och förklara sina resultat korrekt. Studenterna reflekterade inte över om deras förklaringar av laborationens resultat var rimliga eller inte och de jämförde aldrig förklaringarna av respektive experiment med varandra. Urvalet, dvs. studenter med cirka tre års erfarenhet av fysikstudier, tycks inte ha spelat en avgörande roll för hur pass mycket studenterna förstod eller kunde förklara sina resultat. / Heat radiation is a phenomenon that students find hard to understand. With this in mind a laboratory called Understanding heat radiation was designed during the spring of 2017 with the aim to give the students who performed it a better understanding of the relationship between the four phenomena of heat radiation, absorption, emission, reflection and transmission. The laboratory was divided into two different experiments focusing on different phenomena.The purpose of this study is to investigate through qualitative semi-structured interviews whether the laboratory gives the students a better understanding of the relationship between these four phenomena in heat radiation.The selection for the study was three-year students at Uppsala University, who studied the program of Engineering Physics and who, at the time of the study, just commenced the course Technical Thermodynamics in which the laboratory was included. The result showed that the students themselves experienced an improved understanding of heat radiation. It also showed indications that the preparation for the laboratory and the understanding of IR camera used during the laboratory were important for the students to be able to understand and explain their findings correctly. The students did not reflect whether their explanations of the results of the laboratory were reasonable or not and they never compared the explanations of each experiment with each other. The selection, ie. student with approximately three years of physics studies, did not appear to have played a decisive role in how much the students understood or were able to explain their results.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett vanligt förekommande problem hos många unga vuxna idag, däremot är det oklart vad detta fenomen beror på. Detta fenomen kan beskrivas som ett lidande och hindrar individen i att uppleva sig själv som en helhet. Problemformulering: Genom sociala medier exponeras unga vuxna av normativa föreställningar vilket skapar risker med att individer får en negativ kroppsuppfattning, låg självkänsla vilket i sin tur kan skapa en psykisk ohälsa. Syfte: Att beskriva sambandet mellan självkänsla, kroppsfattning, användning av sociala medier och psykisk ohälsa samt hur det skiljer sig mellan män och kvinnor. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie. Datainsamling skedde genom enkäter som mätte upplevd självkänsla(RSES), kroppsuppfattning (BAS 2), användande (SOCM1) och påverkan (SOCM2) av sociala medier samt psykisk ohälsa (HADS). Enkäterna delades ut till studenter på Högskolan i Borås. Studien består totalt av 114 enkätsvar från både män och kvinnor. Statistiken från enkäterna redovisas i tre tabeller: urvalsbeskrivning, jämförelseanalys och korrelationsanalys. Resultat: Könsskillnader beskrivs vad gäller upplevelsen av självkänsla, kroppsuppfattning, användning och påverkan av sociala medier samt ångest och depression. Flertalet variabler visade på ett moderat eller starkt samband. Diskussion: Det blir tydligt att de olika variablerna har ett samband med individers hälsa. Psykisk ohälsa, särskilt ångest- och depressionsproblematik klassas som ett folkhälsoproblem. Därför är det viktigt med kunskapsutveckling kring vilka faktorer som är förenade med denna ohälsa. Sjuksköterskan behöver bemöta dessa individer som visar varningstecken som tyder på psykisk ohälsa i ett tidigt skede. Genom att utveckla framtida screeningsverktyg kan sjuksköterskan identifiera varningstecken på denna ohälsa och med tidiga interventioner hjälpa individen. Med framtida forskningsfrågor kan orsaker till psykisk ohälsa identifieras. Slutsatser: Samband redovisades mellan flertalet variabler och en könsskillnad synliggjordes i både påverkan av sociala medier och det psykiska måendet bland unga vuxna, detta i enlighet med tidigare forskning.

Det är viktigt att som student vara nöjd med sin boendesituation då det då blir lättare att fokusera på studier. Syftet med denna uppsats är att analysera enkäten Nöjd Studbo för år 2016 och 2017, angående hur nöjda studenter är med sitt boende. Nöjd Studbo är en enkät från Studentbostadsföretagen i samarbete med Origo Group. I datamaterialet återfinns enkätdata från elva företag, med svar från både nationella och internationella studenter, korridorsboende och lägenhetsboende studenter samt studenter som bor i en storstadsregion eller övrig stadsregion. Hos företag med fler än 1 000 kunder utfördes ett slumpmässigt urval om minst 1 000 kunder och vid små företag utfördes en totalundersökning. Utifrån tidigare forskning samt syfte definierades fem latenta faktorer -Nöjdhet, Kvalitet på bostad, Service/pålitlighet, Område och Gemensamma utrymmen. Den latenta faktornGemensamma utrymmen analyserades explorativt. De fem faktorerna förklarades i sin tur av 21 observerade variabler. Strukturell ekvationsmodell (SEM) användes för att undersöka vilka faktorer som påverkar studenternas bostadsnöjdhet. Multi-group konfirmativ faktoranalys (CFA) och Likelihood-ratio Test (LR) användes för att undersöka huruvida olika grupper av studenter skiljer sig åt i faktorer som avgör nöjdhet. Resultatet av SEM visade att de latenta faktorerna Service/pålitlighet samt Kvalitet på bostadhar måttligt positiv effekt på Nöjdhet. Faktorn Område samt faktorn Gemensamma utrymmen hade låg effekt. Alla effekter var signifikanta. Resultatet av CFA och LR-tester visade att det fanns skillnader mellan faktorerna bland alla studentgrupper. Internationella studenter upplevde att de hade en högre kvalitet på bostaden, uppskattade området mer samt var mer nöjda med sin bostadssituation generellt sett än nationella studenter. Studenter som bodde i en storstadsregion upplevde att kvaliteten på bostaden var högre samt att de var mer nöjda generellt jämfört med de som bodde i en övrig stadsregion. De studenter som bodde i en övrig stadsregion upplevde att servicen och pålitligheten var bättre samt området de bodde i var bättre än de som bodde i en storstadsregion. I jämförelsen mellan korridorsboende studenter och lägenhetsboende studenter upplevde de som bor i lägenhet att kvaliteten i bostaden var högre samt att servicen och pålitlighet var bättre. Utifrån resultaten från denna uppsats samt tidigare forskning rekommenderar vi att uppdragsgivare hittar fler indikatorer som kan mäta Nöjdhet bättre, även fler faktorer som mäter nöjdhet exempelvis genom att lägga till fler frågor i enkäten som behandlar trygghet och avståndet mellan bostaden och lärosätet. Studentbostadsföretagen bör tänka på att ha god service när det gäller kontakt mellan kund och hyresvärd samt att kvaliteten på bostaden är en viktig faktor när det kommer till bostadsnöjdhet.