Enligt skollagen har alla elever rätt till en likvärdig undervisning där skolan ska kompensera för de eventuella hinder som individen kan möta i skolans kontext. Forskningen visar tydligt hur viktigt det är att ta hänsyn till elevens språkliga nivå i skolan. För elever med annat modersmål än svenska innebär det språkliga hindret ofta att skolspråket inte är individens starkaste språk. När språket blir ett hinder kan det i sin tur innebära svårigheter att uppfylla skolans kunskapskrav. För att stötta elever med annat modersmål än svenska beskriver forskningen betydelsen av att dessa elever får möjlighetatt använda sitt modersmål parallellt med svenska för att på bästa sätt utvecklas i skolan. Syftet med studien var att skapa kunskap om hur arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd till elever med annat modersmål än svenska kan se ut på gymnasiets nationella program. För att besvara studiens forskningsfrågor användes en kvalitativ metodansats och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Den insamlade empirin transkriberades och tematiserades utifrån analysmetoden meningskoncentrering. Resultatet analyserades i relation till tidigare forskning och med hjälp av studiens teoretiska perspektiv, KASAM och relationellt perspektiv, skapades förståelse för den insamlade empirin. Att skapa tid till undervisning i mindre grupp beskrivs av informanterna som framgångsfaktorer för arbetet med elever med annat modersmål än svenska. I en mindre grupp ökar tryggheten och det finns möjlighet för eleverna att ställa frågor i lugn och ro. För lärarna innebär den mindre gruppen en ökad möjlighet att bedöma elevens kunskapsnivå och vilket eventuellt stödbehov som finns. När det gäller hinder i undervisningen för elever med annat modersmål än svenska beskriver informanterna svårigheter att både bedöma kunskapsnivå och anpassa stödinsats när lärare och elever saknar gemensamt, starkt, skolspråk. Studiens slutsats är att det är svårt att lyckas med extra anpassningar och särskilt stöd till elever med annat modersmål än svenska utan språklig brygga mellan elevens modersmål och det svenska språket.

Skolmisslyckande är ett av samtidens problem bland ungdomar, främsta nyanlända elever. Studiehandledning på modersmålet är betydelsefullt för de nyanlända elevernas utbildning. Men det finns utmaningar som begränsar studiehandledarens möjligheter att utföra sitt arbete exempelvis, brist på kontinuitet samt missuppfattningar. Syftet med studien är att undersöka studiehandledarens upplevelser och erfarenheter av att vara stöd till de nya svenska elevers lärande. Samt vilka utmaningar och möjligheter de upplever att de har i sitt arbete med dessa elever. En semistrukturerad kvalitativ intervjustudie har genomförts med fem verksamma och erfarna modersmålslärare och studiehandledare. Undersökningens resultat har analyserat med hjälp av ramfaktorteori, vilken har bidragit att identifiera faktorer som påverkar flerspråkiga elevernas lärande. Resultaten visade framgångsfaktorer i studiehandledarens insats i arbetat med nyanlända elevers lärande. Exempelvis att studiehandledaren förtydligar kursplanen och läroplanen för eleverna att bygga elevers trygghet och självtillit, samt att skapa goda relationer mellan eleverna och skolpersonalen. Resultaten visar att det finns brist på förståelse för de nyanlända elevernas behov av studiestöd samt vikten av modersmålsundervisning. Resultaten visade också att klasslärarna/ämnesläraren ofta ger eleverna otydliga strukturer, samt att kommunikationen mellan studiehandledarna och klasslärare/ämnesläraren ofta är bristfällig. Studiens resultat har också visat brist på ekonomiska resurser, samt att studiestödet arrangeras i alltför många och heterogena elevgrupper. Dessa ovan nämnda faktorer verkade vara de största hindren för de nya svenska elevernas möjlighet till lärandet.

Syftet med vår studie är att undersöka hur språklärare och studiehandledare resonerar kring hur de tillsammans kan uppmuntra elever till att delta i den muntliga interaktionen som sker i klassrummet. Arbetet syftar till att besvara följande två frågeställningar;  Vad säger språklärare om hur de arbetar med muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet för att uppmuntra elevernas interaktiva förmåga?    Vad finns det för olika exempel på stöttning som är effektiva för att främja den muntliga interaktionen? För att undersöka hur lärare och studiehandledare arbetar med att främja den muntliga interaktionen genomförde vi en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med 5 språklärare och 2 studiehandledare. Resultatet visar att berörda lärare planerar sin undervisning inriktad på muntlig interaktion utifrån elevernas behov och kunskap samt i förhållande till kursplanens mål. Samtliga lärare använder dialog i sin undervisning genom samspel mellan lärare och elever samt mellan eleverna själva. Lärarna i intervjuerna använder olika typer av stöttning för att hjälpa och stödja eleverna för att de ska delta i dialogen och disskussionen som sker i klassrummet, till exempel genom att använda öppna frågor eller koppla till elevernas erfarenheter och kunskaper.  I intervjuerna framkommer också att nästan alla lärare lägger stor vikt på grupparbetet. Grupparbete är ett exempel på en effektiv metod för att ge eleverna möjlighet att delta i muntlig interaktion i ökad utsträckning. Alla lärare använder translanguaging som en viktig resurs i sin undervisning för att förklara svåra ord. Samt så är de eniga om att modersmålet har en stor roll för att eleverna ska få en grundläggande förståelse för det andra språket. Resultaten visar också att studiehandledare har en viktigt roll för att hjälpa och stödja flerspråkiga elever i sin inlärning av andraspråket, men det finns begränsade samarbete mellan språkläraren och studiehandledare.

Sammanfattning/AbstractProblemområdeDet här arbetet handlar om samarbetet mellan modersmålslärare, studiehandledare, specialpedagoger och andra lärare i arbetet med tvåspråkiga elever som har läs- och skrivsvårigheter. SyfteStudiens syfte har dels varit att ta reda på hur fenomenet samarbete uppfattas av modersmålslärare, studiehandledare, specialpedagoger, andra lärare och rektorer, dels hur samarbetet mellan de nämnda lärarkategorierna upplevs och hur det kan förbättras och utvecklas.FrågeställningarUndersökningen söker svar på följande frågor: Vad är samarbete? Hur ser modersmålslärarna, studiehandledarna, specialpedagogerna, de andra lärarna och rektorerna på sitt samarbete i arbetet med tvåspråkiga elever som har läs- och skrivsvårigheter? Hur ser lärarna på sin egen kunskap om läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga elever? Hur kan samarbetet kring dessa elever förbättras och utvecklas?Teoretiska utgångspunkterUppsatsen är inspirerad av fenomenografin eftersom avsikten dels har varit att ta reda på hur fenomenet samarbete uppfattas av olika lärare. Arbetet har ett sociokulturellt perspektiv på lärande, enligt vilket allt lärande hos barn sker i samspel med en stöttande vuxen. Variationsteori som har sin grund i fenomenografin används som teoretisk referensram. I arbetet presenteras learning study som en möjlig form av kompetensutveckling för modersmålslärare, studiehandledare, specialpedagoger och andra lärare. MetodUndersökningen är genomförd med hjälp av enkäter och intervjuer. Totalt ingick 50 personer i undersökningen, varav 38 modersmålslärare tillika studiehandledare, 8 övriga lärare, 2 rektorer och 2 specialpedagoger. 46 respondenter från olika lärarkategorier har svarat på enkäten medan två rektorer, en specialpedagog och en modersmålslärare har blivit intervjuade. Undersökningen är gjord på två olika skolor – en mångkulturell skola och en skola med få elever med annat modersmål. Skolorna har fått fingerade namn och heter Björkskolan respektive Tallskolan. Sammanfattning av resultatResultaten visar att det i respondenternas uppfattningar av fenomenet samarbete finns såväl likheter som skillnader. Orden ”tillsammans” och ”mot ett gemensamt mål” är de vanligaste i lärarnas svar medan modersmålslärarna tillika studiehandledarna i stället använder sig av orden ”hjälpa varandra” och ”utbyta information och erfarenheter om eleven” för att definiera fenomenet samarbete. Skolornas rektorer lyfter fram samarbetet i ”arbetslag” som ger ”styrka” och ”stabilitet”.När det gäller frågan om hur samarbetet mellan olika lärare upplevs så visade sig variationen i lärarnas, särskilt modersmålslärarnas uppfattningar vara stor. Det finns nästan lika många modersmålslärare tillika studiehandledare som upplever samarbetet som ”bra” eller ”mycket bra” som dem som upplever samarbetet som ”dåligt” eller ”mycket dåligt”. Ingen av lärarna svarar ”mycket bra” eller ”mycket dåligt” på den frågan.Svaren på frågan om hur samarbetet kan förbättras och utvecklas kan delas in i fyra kategorier där tre kategorier är lika (tid, tillgänglighet och kompetensutveckling) och en kategori skiljer sig åt (inkludering i modersmålslärarnas svar respektive samordning i lärarnas svar). Tallskolans rektor lyfter fram vikten av en tydlig presentation av skolans personal på gemensamma introduktionsmöten och gemensam kompetensutveckling för att förbättra och utveckla samarbetet mellan de olika lärarkategorierna. Kompetensutveckling i läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga elever efterfrågas enligt undersökningen även av modersmålslärarna.Specialpedagogiska implikationerDet krävs ett samarbete mellan modersmålslärare, studiehandledare, specialpedagoger, speciallärare och andra lärare i arbetet med tvåspråkiga elever som har läs- och skrivsvårigheter. Dessa elever måste fångas upp tidigt och medvetna pedagogiska åtgärder på elevens båda språk måste sättas in i form av ett språk- och kunskapsinriktat arbetssätt som har ett variationsteoretiskt perspektiv på lärande.

Syftet med studien är att bidra till kunskapsutvecklingen om modersmålets betydelser för en mer allmän kunskapsutveckling för elever med ett annat modersmål än svenska. Studien undersöker därför hur lärarna arbetar för att säkerställa att modersmål inte blir ett isolerat ämne och hur modersmålet kan påverka flerspråkiga elevernas prestation i övriga skolämnen.  Frågeställningarna som besvaras är: Hur framställer lärare ämnet modersmål? Vilka innebörder knyter modersmålsläraren till modersmålsundervisning? Hur menar sig lärarna arbeta för att modersmålsundervisning ska stärka elevens kunskapsutveckling i övriga ämnen. Vilka svårigheter och möjligheter identifierar lärarna i detta pedagogiska arbete? Den sociokulturella teorin om lärande utgör studiens teoretiska utgångspunkt. I teori avsnittet ligger fokus på vissa aspekter såsom social interaktion, mediering, internalisering, zon för proximal utveckling (ZPD) och stöttning. I studien presenteras även resultat från relevant forskning som jämförs sedan med studiens resultat. Metoden bygger på kvalitativa intervjuer med fem lärare och syftar till att skapa djupare förståelse för ämnet. I enlighet med tidigare forskning, visar studiens resultat att bättre kunskaper på modersmål bidrar till bättre kunskapsnivåer och prestationer i övriga ämnen. Dessutom belyser studien vikten av studiehandledning på modersmål för flerspråkiga elevers utveckling och självständighet på längre sikt.

Syftet med detta arbete är att undersöka studiehandledares arbete och betydelsen av elevers flerspråkighet för deras lärande i lågstadiet. För att samla in data genomfördes observationer och intervjuer med tre studiehandledare (engelska, kurdiska och arabiska) på olika skolor. Av resultatet framgår att studiehandledarna använder sig av elevernas språkliga resurser för att förbereda dem att klara undervisningsspråket. Resultatet visar att studiehandledarnas uppdrag är att stödja de flerspråkiga eleverna för att förbättra elevernas svenska språkkunskaper mer generellt. Studiehandledarnas syn är positiv gentemot både första- och andraspråket. Resultatet visar också att elevernas förstaspråk inte är något mål i studiehandledningen utan förstaspråket används som hjälpmedel för att utveckla andraspråket. De flerspråkiga eleverna använder alltså sina språkliga resurser som ett medel för att lära sig undervisningsspråket som är deras andraspråk.

Syftet med den här studien är att belysa studiehandledare och deras roll i olika skolor. Hur arbetar de på en daglig basis? Vilka instruktioner får de från sina överordnanden? Vilka tankar har de om hur deras arbete är organiserat och strukturerat? För att skapa tillförlitliga svar har den teoretiska utgångspunkten i studien baserats på hur studiehandledare ser på sin egen roll inom skolans verksamhet. Studien är baserad på flertalet intervjuer med studiehandledare där tankekartor skapades för att skapa klarhet i svaren. Resultaten visade en mängd olika erfarenheter vilket gav en intressant grund att bygga vidare på. Resultaten indikerade också de många olika utmaningar som skolor står inför både när det gäller strukturering och organisering av studiehandledarnas arbete. Möjligtvis än viktigare visade resultaten en tydlig bild av den centrala roll som studiehandledaren har i att skapa ett samhälle där vi alla möter varandra på samma villkor och behandlar alla jämlikt, och inte minst skapar förutsättningar för alla elever att nå sin fulla potential. Det här är något alla skolor ska och bör sträva emot på grund av de många fördelarna med det. / My purpose with this study is to highlight study counselors and the role they maintain in different schools. How do they work on a daily basis? Which instructions do they receive from their superiors? What are their thoughts on how their work is organized and structured? To create reliable answers my theoretical approach is based on how the study counselors see themselves as part of schools and their organizations. The study is based on interviews with several study counselors where mindmaps were created to make the answers more direct and concrete.  The findings showed somewhat different experiences which created an interesting narrative to build upon. The results also indicated the many different challenges we all face when it comes to both organizing and structuring the work of study counselors. Perhaps more importantly the finding gave a clear insight about the major importance of study counselors and their key role in creating an equal society which treats everyone equally and creates the same opportunities for every pupil to reach their full potenial. Something we all should aim towards due to the many benefits which comes with it.

Introduction: Study supervision in the mother tongue aims to support newly arrived and multilingual students in primary and secondary school, where study supervisors and teachers work together for the learning and development of newly arrived and multilingual students. Despite the importance of study supervision, collaboration between study supervisors and teachers was described as not functioning in several researches. That study focuses on investigating which basic mechanisms explain the collaboration between study supervisors and teachers. Purpose: The purpose of the study is, by using critical realism as an approach, to explain the collaboration between study supervisors and teachers in the teaching of multilingual Arabic-speaking students in 5 municipalities from the perspective of study supervisors, to explain which mechanisms make the cooperation possible. Method: The study used a qualitative method based on qualitative interviews. The analysis used qualitative content analysis with critical realism as an approach. Results: The results of the study constitute the following mechanisms for cooperation between study supervisors and teachers, structuring and organization of study supervision, 1)- The study supervisor's experience with teachers' planning, 2)- Experience and knowledge of study supervision, and 3)- Time and place. These results can be helpful in practice to improve cooperation between study supervisors and teachers, by structuring and organizing study supervision via school, study supervisors and teachers get better conditions in cooperation around multilingual students, and provide the opportunity to improve communication between study supervisors and teachers where both work in the same place, as well as making time for continuous collaboration. / Inledning: Studiehandledning på modersmål syftar till att stödja nyanlända och flerspråkiga elever i grundskolan och gymnasiet, där samverkar studiehandledare och lärare för nyanlända och flerspråkiga elevers lärande och utveckling. Trots vikten av studiehandledning beskrevs samverkan mellan studiehandledare och lärare icke fungerande i flera forskningar. Den studien har fokus att undersöka vilka grundläggande mekanismer som karaktäriserar samverkan mellan studiehandledare och lärare. Syfte: Studiens syfte är genom att använda kritisk realism som ansats förklarar samverkan mellan studiehandledare och lärare i undervisningen för flerspråkiga arabisktalande elever i fem kommuner utifrån studiehandledares perspektiv, för att förklara vilka mekanismer som gör samverkan möjlig. Metod: I studien användes kvalitativ metod som baserade på kvalitativa intervjuer. I analysen användes kvalitativ innehållsanalys med kritiska realism som ansats. Resultat: I studiens resultat konstituerar följande tre mekanismer samverkan mellan studiehandledare och lärare 1) Strukturering och organisering av studiehandledning, 2) Studiehandledarens uppfattning om lärares planering, erfarenhet och kunskap kring studiehandledning, 3) Studiehandledarens kännedom om eleverna, tid och plats. Dessa resultat kan vara till hjälp i praktiken för att förbättra samverkan mellan studiehandledare och lärare, genom att strukturera och organisera studiehandledning via skola får studiehandledare och lärare bättre förutsättning i samverkan kring flerspråkiga elever, och ger möjlighet att förbättra kommunikationen mellan studiehandledare och lärare där arbetar båda på samma plats, samt att lägga tid för kontinuerlig samverkan. / <p>Godkännande datum: 2022-08-29</p>

Based on the experiences of a number of teachers and tutors, the overall purpose of this study is to contribute to knowledge about multilingual study guidance. The purpose is specified by the following questions: What experiences do teachers and tutors have of the importance of study guidance for the language, knowledge and identity development of multilingual students and what challenges do they face? What descriptions do teachers and tutors give of how multilingual study guidance can be organized and implemented and what challenges do they face?  The method for this study is qualitative semi-structured interviews in seven focus groups consisting of 10 tutors and 19 teachers in grades 1–6. The perspective of the study is sociocultural and the result is interpreted based on the hermeneutic approach. The result of the study shows that the informants agree that study guidance favors language, knowledge and identity development of multilingual students by enabling students to strengthen and develop their mother tongue and second language in parallel to the development of subject knowledge. Through the opportunity to mediate their knowledge and thoughts, the students' sense of identity is strengthened and developed. Futhermore, the informants describe that multilingual study guidance is most commonly carried out during the lessons as well as in mathematics and social and science subjects. Several informants, mainly teachers express an uncertainty about how study guidance can be organized and implemented and what effects this will have on the development of multilingual students. The challenges that the informants in the study experience is that aspects of time and organization make it difficult to find forms of cooperation between teachers and tutors for the planning and evaluation of multilingual study guidance.  The conclusion is that cooperation between teachers and tutors and knowledge of multilingual study guidance increase the multilingual students’ opportunities to develop.