<p>Bakgrund: Tjänstesektorn i Sverige växer och marknaden blir allt mer kunskapsintensiv. I och med detta blir de anställda en allt viktigare resurs för organisationer. Därmed står dagens privata organisationer inför utmaningen att rekrytera och behålla kompetent personal i organisationen. Även den offentliga sektorn blir alltmer kunskapsintensiv och således föddes vårt intresse för att göra en jämförelse mellan offentlig och privat sektor vad gäller styrning</p><p>för att behålla sina anställda. Studien utgår ifrån fem styrningsverktyg som är centrala för att behålla anställda i organisationen. Styrningsverktygen är: rekrytering, lön och</p><p>belöningssystem, arbetsutformning och arbetsinnehåll, karriär samt lojalitet.</p><p>Syfte: Vi ämnar beskriva hur ledningen samt de anställda i kunskapsintensiva organisationer använder samt uppfattar styrningsverktyg för att behålla kompetent personal i organisationen.</p><p>Vår avsikt är sedan att beskriva om, och i så fall vilka, skillnader som föreligger mellan offentliga och privata organisationer.</p><p>Genomförande: Studien är av kvalitativ art och 15 intervjuer har genomförts på två revisionsbyråer samt Skatteverket. Vi har även deltagit vid två informationsträffar, en för vardera sektor.</p><p>Resultat: Alla valda styrningsverktyg används inom båda sektorerna, men de används på olika sätt. Styrningsverktyget karriär är mer framträdande inom den privata sektorn och här är även de anställda mer intresserade av att göra karriär än inom den offentliga sektorn. Även lön används som styrningsverktyg på olika sätt. Här är det den offentliga sektorn som använder styrningsverktyget mer, då de är noga med att skapa en lönestruktur för de anställda. Ett annat sätt att styra för att behålla sina anställda är friheten. Här har det under studien framkommit att de anställda inom den offentliga sektorn har stor frihet vad gäller sitt arbete och de menar att de inte har några problem med att kombinera sitt arbete med privatliv. Även på revisionsbyråerna anser de att friheten är stor, men under årets första månader kan det vara svårt att kombinera sitt arbete med privatlivet då arbetsbelastningen är stor.</p>

<p>Bakgrund: En stor del av alla projekt inom svensk industri genomförs i en så kallad multiprojektmiljö, d.v.s. i en miljö där flera projekt pågår samtidigt. Trots detta är forskningen inom projektledning i huvudsak inriktad på det enskilda projektet. Projekt är i hög grad beroende av den omgivning den verkar inom, men organiseringen av multiprojektmiljön är endast delvis utredd. Vidare är projektledningsläran starkt fokuserad på standardisering av projektarbetet för att uppnå ökad kontroll och precision. Hur hänger det ihop med de huvudsakliga fördelarna med den projektorienterade organisationen, nämligen flexibilitet och kreativitet? </p><p>Syfte: Att beskriva och erhålla förståelse för multiprojektmiljöer med avseende på organisation och styrning. </p><p>Genomförande: Studien är baserad på fallstudier av utvecklingsenheter inom tre industriföretag. Två intervjuer på respektive företag och ett möte på varje företag vid studiens början ligger till grund för densamma. </p><p>Resultat: Multiprojektmiljön kan till stora delar beskrivas med hjälp av Mintzbergs adhocratibegrepp. Den yttre miljön kännetecknas av att vara dynamisk och komplex, vilket ger en decentraliserad och organisk organisationsstruktur. Stora projekt förekommer oberoende av vilken typ av adhocrati och dessa tenderar att vara mer strukturerade än små. Ömsesidig anpassning är den mest tillämpade koordineringsmekanismen inom multiprojektmiljön. Tyngdpunkten inom matrisorganisationen har stor inverkan på multiprojektmiljön, en tyngdpunkt som ligger mittemellan projekt- och linjeorganisationen utan att vara i balans riskerar att ge en mindre tydlig organisation. Multiprojektmiljön styrs såväl informellt som formellt, formell styrning i alltför hög grad är riskfyllt. Gemensam strategiutveckling och tydlig målsättning är viktigt för multiprojektmiljön.</p>

<p>Bakgrund: Den ekonomiska styrningen förmedlar ledningens intentioner ut till organisationens olika delar och den kan även delge ledningen viktig information om hur väl företagets olika mål uppfylls. I en uppköpskontext spelar den ekonomiska styrningens en viktig roll då den ska hjälpa ledningen att styra två olika organisationer som har inkorporerats. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera och analysera vilka faktorer som påverkar den ekonomiska styrningen i förvärvade företag. </p><p>Genomförande: För att besvara uppsatsens syfte har vi utgått från litteratur och vetenskapliga artiklar inom området företagsstyrning, ekonomisk styrning och förvärv. Därutöver har intervjuer genomförts hos SCA AB och Hexagon AB, två företag som har gjort ett flertal förvärv. Utifrån den valda referensramen och det empiriska materialet har analysen genomförts med ett logisktteoretiskt tänkande. </p><p>Resultat: Den slutsats vi kan dra av vår studie är att den påverkan som sker på utformningen av den ekonomiska styrningen i det förvärvade företaget kan vara indirekt eller direkt. Det sker en indirekt påverkan från det köpande företagets strategi. Vidare avgörs huruvida det förvärvade företaget ska integreras eller inte av tidsperspektivet i förvärvet, kostnaden för integration och förvärvets diversifieringsgrad. Därutöver sker det direkt påverkan på utformningen i det förvärvade företaget från olika faktorer, i synnerhet organisationsstruktur och kultur.</p>

<p>Att förstå orsaken till långsiktiga konkurrensfördelar har länge varit en intressant forskningsansats. Trots att tidigare forskning påvisat att såväl strategisk kongruens som integrerad styrning påverkar företags konkurrenskraft positivt finns det få studier som behandlar båda dessa områden tillsammans. I denna avhandling beskrivs och analyseras strategisk kongruens och integrerad styrning på Scania. Anledningen till att Scania valts som fallföretag är att det är ett framgångsrikt företag med en avancerad tillverkningsprocess. Inom dessa företag är ofta samordningen av verksamheten komplicerad, vilket innebär att högra krav ställs på såväl strategi som styrsystem.</p><p>Studien har genomförts i form av en longitudinell fallstudie och täcker studieperioden 1992 till 2006. Information har inhämtats genom intervjuer, som har genomförts med ledande befattningshavare på såväl koncernsom funktionsnivå. Vidare har internt och externt material studerats. Den teoretiska ansatsen baseras på den av Nilsson och Rapp (2005) utvecklade tentativa modellen som beskriver hur företag kan skapa strategisk kongruens och integrerad styrning på ett framgångsrikt sätt. Studiens resultat visar att den tentativa modellen var väl lämpad som analysverktyg för att ta reda på huruvida Scania har uppnått strategisk kongruens och integrerad styrning.</p><p>Scania bedriver en koncernstrategi som fokuserar på företagets kärnverksamhet - tillverkning av tunga lastbilar med hjälp av företagets modulsystem. Utifrån den väl utvecklade koncernstrategin har företaget lyckats skapa såväl en affärs- som produktionsstrategi som är anpassade till varandra samt till den omgivning som företaget är verksamt inom. Scania har dessutom genom en stark företagskultur, som karaktäriseras av att en stor del av planeringen och uppföljningen sker vid tvärfunktionella möten, lyckats skapa en integrerad styrning. Företags styrsystem hänger dessutom ihop mellan de olika organisatoriska nivåerna vilket stöder implementeringen av Scanias strategier. Företagets strategier och styrsystem har förändrats under studieperioden och anpassats till förändrade förutsättningar i omgivningen. Scania har lyckats genomföra dessa förändringar på ett sådant sätt att varken den strategiska kongruensen eller den integrerade styrningen äventyrats.</p>

<p>Inför riksdagsvalet 2006 uttryckte Allians för Sverige sitt missnöje mot den dåvarande Socialdemokratiska regeringens skolpolitik. Alliansen, det vill säga de fyra borgerliga partierna, stod då i opposition till den Socialdemokratiska regeringen och påvisade att deras politik skulle verka för en mer hållbar skolpolitik för kunskap och ordning i skolan.  Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställning om kunskap och det lärande subjektet i grundskolan det vill säga eleven, som finns i de delar av Allians för Sveriges dokument som behandlar skolfrågor. För att belysa bakgrund och historisk kontext används två perspektiv på skola och utbildning; ett kollektivt och ett individuellt. I Allians för Sveriges skolpolitik märks spänningar mellan dessa perspektiv vilket får konsekvenser för synen på kunskap och subjekt. Frågeställningarna handlar om vad som görs önskvärt respektive problematiskt hos framtida medborgare/elever i Allians för Sveriges skolpolitik. Den teoretiska utgångspunkt och metodologiska ansats som använts för studien är socialkonstruktionistisk och betonar således både språkets och den kontextuella betydelsen för subjektets konstruktion av meningsskapande.</p>

<p>Bakgrund: I och med den fokusering på kärnkompetenser som idag råder krävs det att organisationer besitter en god samarbetsförmåga. För att denna förmåga skall kunna utvecklas krävs det att det finns förutsättningar för lärande och kunskapsspridning i gränssnittet mellan organisationerna. </p><p>Syftet: Syftet är att undersöka hur organisationer, genom organisationsstruktur samt styrning, internt kan skapa förutsättningar för lärande och kunskapsspridning i interorganisatoriska samarbeten. </p><p>Genomförande: Vår undersökning är en hermeneutisk undersökning av fallstudiekaraktär. Två fallföretag har använts, BT Products och Sapa Profiles, där vi studerat inköps- respektive säljavdelningen. </p><p>Resultat: För att organisationer skall kunna vara flexibla och öppna i sitt samspel med omvärlden måste organisationsstrukturen och styrningen stödja detta förhållningssätt. De interorganisatoriska samarbetena bör struktureras och styras så att organisationen kan hantera en portfölj av såväl ytliga som integrerade samarbeten.</p>

<p>Today small metal parts are mass-produced as for example rollers in cylinder bearings. At high velocity cutting the metal is cut with a great force in a scissor-like device. Both precision and repeatability is important to be able to guarantee good quality, but from an economical point of view it is also important to keep a great manufacturing capacity. The part of the process that is most time consuming is when the metal bar, that is about to be cut, is fed to the right position. Therefore it is interesting to examine if the time used for positioning can be reduced. This thesis examines if more advanced automatic control can be used to speed up the process while maintaining the precision. In order to test and evaluate different theories, two different mathematical models have been developed. The models where implemented in the simulation program SIMULINK in MATLAB and they where compared to and adapted to data measured on the physical machine. One model is developed from physical relationships and mostly used for simulations while the other one, a condition state model, has been used for regulator design. The first question to answer was if it is at all possible to control the process any faster. When a theoretical limit was found the next step was to design a regulator to show that the theory of automatic control does not imply too great limitations. The design that was chosen was condition state feedback where the states were appraised with an observer. </p><p>A faster system will raise the demands on cycle times and precision. To make sure that the hardware isn’t the limiting factor, design requirements have been set up. A small list of what hardware is available has also been put together (and shows that it is possible to implement such a system). </p><p>The conclusion is that it is, theoretically, possible to radically increase the manufacturing capacity. The assumptions for this to be accomplished is especially that the uncertainty of the model is minimizedand that hardware with enough capacity can be found.</p>

<p>Abstract</p><p>Växjö University, School of Social Sciences</p><p>Bachelor thesis</p><p>Title: Ansvaret för skolan – en studie om ansvarsfördelningen ur ett nyinstitutionalistiskt perspektiv</p><p>Author: Hanna Jansson</p><p>Supervisor: Conny Johannesson</p><p>The aim of the study is to investigate which ideas that dominated the official political debate concerning the responsibility distribution for the Swedish school from 1974 to 1991.</p><p>The study asks two questions: What ideas have dominated the official political debate concerning the responsibility distribution for the Swedish school from 1974 to 1991? and Why did the responsibility of the Swedish school change in 1991? In order to answer these questions an idea analysis were used. Three ideal types concerning democracy, effectivity and professionalism were used in analysing official governmental documents. The conclusion is that all three ideal types dominated the debate concerning the responsibility distribution, but in different degrees, and they can also explain why a new responsibility distribution came up in 1991.</p>

Visuella arbetssätt har visat sig vara effektivt inom byggbranschen. Studien omfattar de visuella arbetssätt som Skanska använder sig av; visuell styrning och visuell projektering. Syftet med studien är att öka antalet projekt som väljer att implementera arbetssätten. Därav har underliggande problem identifierats varför inte projekt väljer att implementera arbetssätten i den utsträckning som Skanska önskar. Det har visat sig under studiens gång att visuell projektering har implementerats i större utsträckning än visuell styrning, detta för att visuell projektering har ett mer utvecklat underlag. En jämförelse av verktygens implementering har gjorts.

The swedish national environmental goals have different policies and developments connected to them in order to achieve the goals on time, but the implementation of the different policies differ and is hard to evaluate compared to the theoretical background. With this thesis I have chosen to investigate the climate investment programmes results in Östersund compared to its goals with a case study. The different projects within the climate investment programme have reduced the emissions of CO2, but not in the amount that was anticipated and a lot of the projects were within projects that the municipality already was developing or doing.