Bakgrund: Företag som distribuerar varor till kund kan tillämpa antingen direkta eller indirekta försäljningskanaler, såsom centralt styrda enheter och franchising. Fördelar med franchising är en ökad tillväxttakt såväl som att franchisetagaren genom att satsa eget kapital motiveras att driva butiken så bra som möjligt vilket även gynnar franchisegivaren. Fördelar med centralt styrda enheter å andra sidan är standardisering, vilket lättare uppnås vid högre kontroll som kan återfinnas i centralt styrda organisationer där beslutsvägarna är kortare. Att tillämpa en distribution genom centralt styrda enheter ger även stordriftsfördelar genom exempelvis gemensamma inköp. För att öka kunskapen om fördelar och nackdelar med olika distributionsstrategier anser vi att det är intressant att studera hur distributionen påverkar ett företags anställda. Vi har valt att rikta in oss mot klädbranschen där det på butiksnivå troligtvis är butikschefen som påverkas mest av vald distributionsstrategi. Detta beror på att strukturen i företaget påverkar hur mycket inflytande och påverkan som butikschefen har över exempelvis personal, sortiment och resultat, vilket i sin tur påverkar butikschefens motivation. Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra hur distribution genom centralt styrda butiker kontra franchising påverkar butikschefers motivation inom klädbranschen. Genomförande: Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod där data samlats in genom 20 intervjuer med butikschefer på KappAhl och Vero Moda, 4 intervjuer med personal på butikernas huvudkontor samt 6 intervjuer med personal vid andra butikskedjors huvudkontor. Resultat: Vår studie visar på skillnader avseende styrning av butikscheferna. Butikschefer i de butiker som drivs via franchising uppfattar att de har större möjlighet att påverka genom deras ansvar för inköp. Butikschefer i den centralt styrda butikskedjan har istället ett resultatansvar. Den centralt styrda butikskedjan ger belöningar i form av monetära och ickemonetära belöningar vilket är individuellt för franchisetagarna varpå alla butikschefer inte har samma förutsättningar. Vårt resultat visar dock på att val av distributionsstrategi, genom centralt styrda butiker eller franchising, inte har någon direkt påverkan på butikschefens motivation. Butikschefer inom båda studerade distributionskanaler är mycket motiverade. En fråga som vårt resultat väckt är därför om den fördel av ökad motivation, som i litteraturen lyfts fram hos franchising som distributionsform, försvinner under förhållandet som råder i studerat företag genom anställning av en butikschef för butikens dagliga drift.

Bakgrund: Tjänstesektorn i Sverige växer och marknaden blir allt mer kunskapsintensiv. I och med detta blir de anställda en allt viktigare resurs för organisationer. Därmed står dagens privata organisationer inför utmaningen att rekrytera och behålla kompetent personal i organisationen. Även den offentliga sektorn blir alltmer kunskapsintensiv och således föddes vårt intresse för att göra en jämförelse mellan offentlig och privat sektor vad gäller styrning för att behålla sina anställda. Studien utgår ifrån fem styrningsverktyg som är centrala för att behålla anställda i organisationen. Styrningsverktygen är: rekrytering, lön och belöningssystem, arbetsutformning och arbetsinnehåll, karriär samt lojalitet. Syfte: Vi ämnar beskriva hur ledningen samt de anställda i kunskapsintensiva organisationer använder samt uppfattar styrningsverktyg för att behålla kompetent personal i organisationen. Vår avsikt är sedan att beskriva om, och i så fall vilka, skillnader som föreligger mellan offentliga och privata organisationer. Genomförande: Studien är av kvalitativ art och 15 intervjuer har genomförts på två revisionsbyråer samt Skatteverket. Vi har även deltagit vid två informationsträffar, en för vardera sektor. Resultat: Alla valda styrningsverktyg används inom båda sektorerna, men de används på olika sätt. Styrningsverktyget karriär är mer framträdande inom den privata sektorn och här är även de anställda mer intresserade av att göra karriär än inom den offentliga sektorn. Även lön används som styrningsverktyg på olika sätt. Här är det den offentliga sektorn som använder styrningsverktyget mer, då de är noga med att skapa en lönestruktur för de anställda. Ett annat sätt att styra för att behålla sina anställda är friheten. Här har det under studien framkommit att de anställda inom den offentliga sektorn har stor frihet vad gäller sitt arbete och de menar att de inte har några problem med att kombinera sitt arbete med privatliv. Även på revisionsbyråerna anser de att friheten är stor, men under årets första månader kan det vara svårt att kombinera sitt arbete med privatlivet då arbetsbelastningen är stor.

Today’s globalisation has opened up borders between countries as can especially be seen with the opening of the European Union. This has increased possibilities of communication and transportation, which has provided companies with greater expansion opportunities throughout the world. However, difficulties may occur when companies choose to establish abroad, for instance when French companies establish in Sweden through subsidiaries, the lack of knowledge and understanding, when it comes to the business culture, customs, and values within the host country, as well as the culture and the structure within the company, may contribute to misunderstandings and inability to work in an amalgamated manner. These barriers are a cause of unsuccessful penetration within foreign markets. In order to succeed French companies must create a well-functioning communication line between the parent company and its subsidiaries in foreign markets. The purpose of this study is to analyse and review different organisational strategies in order to establish how French companies can succeed in Sweden. The study is based on interviews with three French subsidiaries in Sweden. The result of this study shows that the factors for successful survival for the French companies whom are setting up subsidiaries in Sweden are to; create a well-functioning two-sided communication strategy within the structure between the parent company and the subsidiary. This interaction has characterised the subsidiaries communication structure with a well-functioning internal two-sided communication between the management and the employees. Furthermore, the study shows that the cultural differences between France and Sweden have not had an impact on the subsidiary due to previous experience of internationalisation. The conclusion of this study shows that the experience in internationalisation is vital for a company. In order to ensure a French subsidiary’s accomplish long-term survival in the Swedish market, the self-management of the subsidiary is crucial. It can also be concluded that more consideration is paid to the cultural gaps of the nations involved. When the cultural gap is substantial it can be more difficult for two countries with relatively homogenous cultures to cooperate. Heterogeneity could be an asset when a company expands into a foreign market.

In this essay I examine how a municipal- and an independent upper secondary school compare to the ideal types the Company and the Political organization and how that affects the school practise as it’s described in policy documents. The conclusions are that the municipal school on a number of variables correlate to the ideal type the Political organization. At the same time the school reforms of the 1990s are considered as an intention to “companylize” the municipal school and a number of tendencies how that have affected the municipal school are shown. None the less the municipal school are to a great extent still targeted at general goals, a hallmark of the Political organization. The independent school is close to its ideal type the Company and are clearly focusing limited goals with survival and expansion as superior goals. / I uppsatsen undersöks hur en kommunal och en fristående gymnasieskola förhåller sig till idealtyperna Företaget och den Politiska organisationen i de dokument som styr verksamheten. Slutsatserna är bland annat att den kommunala skolan på ett antal punkter befinner sig nära sin idealtyp den Politiska organisationen. Samtidigt lyfts 90-talets skolreformer fram som ett försök att företagisera den kommunala skolan och ett antal tendenser till hur detta har påverkat den kommunala skolan påvisas. Fortfarande präglas dock den kommunala skolan av att man från politiskt håll styrs mot mål som är generella, något som utmärker den Politiska organisationen. Den fristående skolan befinner sig å sin sida nära sin idealtyp Företaget och fokuserar på tydligt avgränsade mål med överlevnad och expansion som överordnade mål.

Denna studie har haft som syfte att belysa ledarskapet i grundskolan avseende den studie- och yrkesorienterande verksamheten samt förhållandet mellan ledarskap, personalens engagemang och verksamhetens resultat. Avsikten har bland annat varit att synliggöra om skolorna har ett reellt ledarskap avseende verksamheten eller inte. Bedömningsgrunderna för ett reellt ledarskap har inspirerats av den transformativa ledarskapsteorin. Studien baseras på enkätsvar från 107 yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i Stockholms, Skånes och Västerbottens län. Resultatet visar att den stora majoriteten skolor saknar ett reellt ledarskap avseende verksamhetsområdet samtidigt som flera studie- och yrkesvägledare säger sig vilja inta en ledande funktion för detta. Därtill visar resultatet att majoriteten av de tillfrågade studie- och yrkesvägledarna anser att både verksamhetens standard och resultat är tillfredsställande, störst tillfredsställelse har respondenterna i skolor med ett reellt ledarskap uttryckt. Två slutsatser som har dragits utifrån resultatet är att ett reellt ledarskap inte bidragit till att lärarna huvudsakligen bedriver studie- och yrkesorientering, samt att studie- och yrkesvägledare utgör en outnyttjad resurs med avseende på det ledningsansvar som saknas för den studie- och yrkesorienterande verksamheten. The purpose of following studie has been to look at leadership in compulsory school in respect to career education activities, as well as relationships between leadership, work force engagement and results of these activities. The purpose have, in part, been to reveal if the schools represented practise a real leadership in respect to theese activities. The reasons of estimation for a real leadership has been inspired by the theory of transformational leadership. The studie is based upon the answers of a questionnaire regarding 107 working career counselors in the county of Stockholm, Skåne and Västerbotten. The result shows that the majority of the schools are in lack of a real leadership in respect to career education while, simutaneously, several career counsellors express they want to take direction of theese activities. Furthermore there is stated that the majority of the asked career counselors in some degree consider the activities standards and results to be at satisfactory, and the most satisfied respondents are found in schools with real leadership. Two of the conclusions drawn from the result are that a real leadership has not contributed to teachers mainly managing career education, and, that career counselors constitutes an unexploited resource in regard to the lack of leadership concerning activities of career education in compulsory school.

Problem Har ekonomerna så stor påverka på hur ett bra resultat definieras inom landstinget att det medicinska resultatet får stå tillbaka? Är balanserade styrkort verkligen omtyckt av läkare som Aidemark kom fram till i sin studie 1998, och leder det till någon förbättring eller effektivisering inom sjukvården? Syfte Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ekonomer och läkare inom Landstinget uppfattar resultat, samt att undersöka synen på användandet av balanserade styrkort för styrning inom sjukvården. Metod Vår uppsats bygger på en kvalitativ metod, och vår primärdata består av intervjuer med fem personer som jobbar på staben och Centralsjukhuset i Karlstad inom Landstinget i Värmland. Intervjuerna har skett på respektive respondent arbetsplats och varit av öppen individuell karaktär, samtliga intervjuer har bandats. Slutsats När det gäller resultat, är respondenterna ganska överens om att det finns skillnader mellan de olika yrkesgruppernas syn på resultat. Den stora skillnaden här är att läkarna på Centralsjukhuset anser att Landstinget i Värmland värderar ett ekonomiskt resultat betydligt högre än ett medicinskt resultat, medan de som jobbar på staben inte anser att det är någon större skillnad i hur de olika resultaten värderas. Styrning med balanserade styrkort var något som läkarna på Centralsjukhuset gärna hade varit utan, de menade att det varken lett till någon besparing eller effektivisering. Kritiken mot styrkorten var stundtals hård från läkarna, och en menade till och med att, styrkorten blivit en religion och en total sanning för vissa inom landstinget. Det stora problemet verkar vara bristen på information om styrkorten ut i organisationen, om läkarna fick information om hur styrkorten kan användas skulle de kanske inte vara lika kritiska till att använda styrkort. De som jobbar inom staben var mer positiva till styrkorten, och vi fick en känsla av att styrkort är något som alla ska tycka om, oavsett vad den personliga uppfattningen är.

Under 1990-talet skedde stora samhällsförändringar inom både ekonomiska och politiska områden. Skolan förändrades från en centraliserad till en decentraliserad organisation. Kommunerna fick ta ett större ansvar för den lokala skolan och mål- och resultatstyrning infördes i förskolan, grundskolan och på gymnasiet. Det uppkom en politisk föreställning om att det föränderliga samhället och den ökade internationella konkurrensen skapar nya förutsättningar på arbetsmarknaden, vilket i sin tur ställer nya krav på kunskaper och utbildning. Begreppet livslångt lärande kom därigenom att framställas som lösningen på hur medborgarna ska klara dessa förändringar. Studien belyser arbetet kring livslångt lärande och individuell utveckling samt hur eleverna i grundskolan ska uppnå målen i läroplanen och kursplanerna. Studien syftar till att undersöka vilka styrningspraktiker som kan ligga bakom hur individen ska utvecklas i skolan för att leva upp till och bli en del av det livslånga lärandet. Detta görs genom att studera olika offentliga dokument och utredningar om den svenska grundskolan. Utgångspunkten är en Foucaultinspirerad diskursanalys med inriktning på perspektivet governmentality. Studien har påvisat att det används olika verktyg och teknologier som ska leda till former av självstyrning, självreglering och kontroll av eleven. I analysen lyfts fram olika styrningspraktiker som används för att skapa det livslångt lärande subjektet, där framförallt lärarens och elevens roll belyses. Bland annat diskuteras individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal för hur elevens kunskapsbildning och lärande ska förbättras.

Cultivable land is a limited resource and agriculture contributes to some of the most serious environmental problems facing the planet like, global warming, eutrophication and loss of biodiversity. The specialized, industrial agriculture with monoculture and extensive input of external energy, commercial fertilizer, and chemical pesticides are all essentially unsustainable. An adaptation to other methods of production is necessary to preserve the environment for future generations. The aim of this study is to describe the factors that distinguish sustainable from unsustainable agriculture. The results will be used to examine if and how the European Union (EU) works in order to create a more sustainable agricultural industry and to analyze the preconditions for such development. We have used a method based on abduction and we have a hermeneutic and ecological economic approach. The empirical survey is of a qualitative nature and is based on four interviews and literature studies. The results of this study shows that a sustainable agriculture should be build on ecological premises, which is easier to achieve in small-scale, functional, integrated and cycle-based farming. Modern farming’s dependence of fossil fuel and pesticides and the excess use of land must cease. Furthermore, there is an urgent need to decrease our consumption of meat products. EU’s agricultural policy is based on a worldview that relies on production optimization and is growth-oriented and these approaches must be changed. Certain positive changes have occurred within EU, but the decision-making process is slow and bureaucratic. Financially strong lobbyists have too much influence and power, compared to the rest of society. This makes it difficult to work for change and attain actual sustainability.

Uppsatsen undersöker om MQ har lyckats behålla entreprenörskapet efter denstrukturförändring som skedde 2006, när företaget blev uppköpta av CapMan.Strukturförändringen innebar att MQ gick från en franchiseliknande kedja med ett lokaltägarskap till att bli en helintegrerad kedja med många centralt styrda funktioner,samtidigt som ledningen ville behålla entreprenörs- och affärsmannaskapet. Enligt teorifinns det en paradox i att ha central styrning, som behövs för samordningens skull,samtidigt som utveckling måste bedrivas och beslut måste tas lokalt och nära kunden.Denna fallstudie undersöker om det är möjligt att kombinera dessa två arbetssätt, samtvilka karaktärsdrag av entreprenörskap som går att återfinna inom MQ efterstrukturförändringen. I samband med entreprenörskap används begreppet intraprenörskapi uppsatsen, vilket beskrivs som en annan benämning för entreprenörskap inom storaföretag. Resultatet visade att två av tre karaktärsdrag går att identifiera i viss utsträckninginom MQ men att dessa inte är tillräckliga för att kunna föda entreprenörskap.

Som en konsekvens av globaliseringen leder förändrade konkurrensvillkor till allt högre krav på dagens organisationer och kompetensen på dess medarbetare. Dessa förändringar har bland annat lett till att färre människor idag vill bli chefer och privat och offentlig sektor hotas av att lida brist på chefskandidater då allt färre människor säger sig vilja göra de uppoffringar som chefskapet innebär. Män har under årtionden dominerat inom de flesta positioner i arbetslivet. Trots att en lika stor andel kvinnor som män idag arbetar, lever dessa traditioner och könsstrukturer till viss mån kvar i moderna företag. Den största delen av alla nyutexaminerade akademiker är idag kvinnor. Många av dessa är till högre grad än män intresserade av att göra karriär. Trots att företagen väntas lida brist på framtida chefskandidater och trots att de flesta som ändå är villiga och utbildade nog till att bli chefer, är kvinnor, tycks det fortfarande vara något som hindrar företagen att rekrytera dessa till toppchefspositionerna. Denna studie belyser de interna faktorer som hindrar svenska företag att rekrytera fler kvinnliga toppchefer. Syftet med studien är att analysera och utvärdera rekryteringsprocessen hos sex olika företag, verksamma i privat sektor, för att på så sätt finna dessa faktorer. Empirin som insamlats har analyserats mot för undersökningen, relevanta teorier angående organisationens styrning och lärande samt teorier härrörande könsstrukturer. Undersökningen har baserats på en kvalitativ metod som tagit sig form genom sex djupintervjuer med personer ansvariga för rekryteringsprocessen på respektive företag. Resultatet av undersökningen bekräftar delvis vår syntes angående hur organisationens styrning och lärande samspelar med de könsstrukturer som ryms inom denna och hur dessa tillsammans påverkar rekryteringsprocessens utformning. Dock framgår det av undersökningen att den viktigaste och för övriga faktorer avgörande faktorn är organisationens styrning och på vilket sätt ledningen utformar denna. Detta då de företag som lyckats öka sin kvinnliga representation har använt sig av samma typ av styrning, dvs. av en styrning vars utmärkande drag karaktäriseras av en målformulering i dialog med de anställda och en kontinuerlig utvärdering av genomförandet.