Management happens in all organizations. An important part of the management area is motivation. Motivating individuals within the organization leads to more efficient work and higher target compliance. In order to be able to manage, it’s important to know what the individuals are motivated by. Previous research has shown that different generations are motivated by different things. Today's technological society has led to fact that the latest generation, Generation Z, has had a different upbringing which may distinguish them from previous generations. This may affect how they look at work and what motivates them at work. The purpose of this paper is to identify the motivational factors that organizations should take into account in order to best manage Generation Z. In order to achieve the purpose, two studies were conducted. Interviews were conducted with two people belonging to Generation Z, the interviews were the basis for the essay's main survey, the questionnaire. The questionnaire was conducted at Luleå Gymnasium, where all the students belonged to Generation Z. In total, 113 respondents answered the questionnaire, but three of the answers were incomplete, which mean that 110 answers were the basis for the analysis. To analyse the questionnaire, hypothesis testing has been used. The result shows that meaningful tasks, clear goals and feedback are factors that Generation Z are motivated by. The result also shows that organizations operate best through situational management, as motivation factors differ between individuals within the generation. The essay contributes knowledge in how organizations should best manage the latest generation that now enters the market. / Styrning sker i alla organisationer. En viktig del inom styrningsområdet är motivation. Att motivera individerna som är verksamma inom organisationen leder till effektivare arbete och högre målöverrensstämmelse. För att lyckas bäst med styrning är det därför viktigt att veta vad individerna motiveras av. Tidigare forskning har visat att olika generationer motiveras av olika saker. Dagens teknologiska samhälle har lett till att den senaste generationen, Generation Z, har haft en uppväxt som särskiljer sig från tidigare generationer vilket kan påverka hur de ser på arbetslivet och vad som skapar motivation på arbetet. Syftet med den här uppsatsen är att identifiera vilka motivationsfaktorer som organisationer bör ta hänsyn till för att på bästa sätt styra Generation Z. För att uppnå syftet genomfördes två undersökningar. Först genomfördes intervjuer med två personer som tillhör Generation Z, intervjuerna kom att ligga till grund för uppsatsens huvudsakliga undersökning, enkäten. Enkätundersökning genomfördes på Luleå Gymnasieskola där samtliga elever tillhör Generation Z. Totalt besvarade 113 respondenter enkäten men tre av svaren var ofullständiga vilket gjorde att 110 svar låg till grund för analysen. För att analysera enkätsvaren har hypotesprövning använts. Resultatet visar att betydelsefullt arbete, tydliga mål och feedback är de faktorer som Generation Z främst motiveras av. Resultatet visar också att organisationer styr bäst genom situationsanpassad styrning då motivationsfaktorerna skiljer sig åt mellan individerna inom generationen. Uppsatsen bidrar med kunskap om hur organisationer på bästa sätt bör styra den senaste generationen som nu intar arbetsmarknaden.

Det första syftet med studien är att förklara hur organisatoriska hinder kan påverka införandet av tillitbaserad styrning inom hemtjänsten i en svensk kommun. Studiens andra syfte är att skapa en djupare förståelse för hur tillitsbaserad styrning kan påverka inre motivation hos medarbetare inom hemtjänsten i en svensk kommun. Framväxten av tillitsbaserad styrning grundar sig i den kritik som har riktats mot den målstyrning av offentlig verksamhet som följde med ”New public management”- reformen. Tillit som styrmodell har som syfte att balansera behovet av kontroll med tillit till medarbetarnas kunskaper. Effekten vid införandet av nya styrsystem är osäkra och det är därför relevant att undersöka hur mottagandet av tillitsbaserad styrning kan se ut. Medarbetare inom offentlig verksamhet har en unik typ av inre motivation som visar sig i studien genom att medarbetarna motiveras av att hjälpa brukarna. Styrningen av en verksamhet kan höja eller sänka den inre motivationen beroende på hur de organisatoriska hindren påverkar införandet av en ny styrmodell. Det ger skäl för forskningsfrågan: hur kan införandet av tillitsbaserad styrning påverka inre motivation hos medarbetare inom socialförvaltningen i en svensk kommun? För att genomföra studien har en teoretisk referensram skapats som kan förklara organisatoriska hinder och inre motivation i samspel med användandet av tillit som styrmedel. Fallstudien genomfördes via en kvalitativ studie hos en hemtjänstenhet. I studiens analyskapitel framgick att det finns resultat som kan förklaras med hjälp av studiens teoretiska referensram. Författarna fann även paradoxala resultat. Den upptäckta paradoxen var att ett verktyg för tillitsbaserad styrning sänkte den inre motivationen och att ett annat verktyg som inte var avsedd att tillge tillit upplevdes som tillitsfullt och motiverande. Författarna upptäckte även ett nytt organisatoriskt hinder vilket är att bristen på tillitsfulla relationer kan försvåra införandet av tillitsbaserad styrning.

Den svenska skolan har genomgått drastiska förändringar de senaste decennierna. New PublicManagement-idéerna som trädde in i den offentliga sektorn under tidiga 90-talet innebar förändringari strukturer och processer, bland annat inom skolan i syfte med att ersätta professionell egenkontrollmed management i hopp om att skapa kontrollerbarhet och effektivitet. De nya idéerna som infördesersatte inte de gamla styrningsmodellerna. Det blev istället mycket av allt vilket benämns sominstitutionell trängsel. Flera forskare poängterar att som följd av detta har skolaktörerna ett komplextsammanhang att förhålla sig till, då det råder flera styrningslogiker. Då vi intresserar oss av hur dessalogiker påverkar skolaktörernas arbete har vi utfört en mindre fallstudie på en kommunal skola. Syftetmed studien är att få kunskap om vilka institutionella logiker som synliggörs när skolaktörer talar omsitt arbete och vad samexistensen av flera styrningslogiker inom skolan gett för påverkan förskolaktörernas vardagliga arbete. Resultatet visar på att tre institutionella logiker synliggörs -marknadslogik, byråkratisk logik och profession. Deras påverkan på skolaktöreras arbete tas i uttrycki bland annat en stramare budget att förhålla sig till, större krav på marknadsföring av skolan,upplevelser av minskade möjligheter att fatta beslut och påverka och ökat dokumentationsarbete.Krockarna som uppstår mellan styrningslogikerna orsakar i sin tur stress hos skolaktörerna. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Denna studie är avsedd att utreda vilka förutsättningar rektorer har att utföra sitt arbete samt om det skiljer sig åt mellan kommunala skolor och friskolor. Detta har undersökts genom att studera den bakomliggande ledningsstrukturen samt styrverktygen och hur de har format förutsättningarna för rektorer. Studien baseras på intervjuer med huvudmän, rektorer och en kvalitetschef från den kommunala skolan respektive friskola. Studien visar att styrverktygen; mål, kommunikation, mandat och beslut samt stödfunktioner och till viss del ledningsstruktur formar förutsättningen för rektorn. Dessa styrverktyg har också undersökts för att se hur väl de fungerar för att skapa rätt förutsättningar för rektorns arbete i den kommunala respektive friskoleverksamheten. Från resultaten som erhållits i denna studie anser vi att styrverktygen inte fungerar optimalt för att skapa bra förutsättningar till rektorerna, för att utföra sitt arbete. Framförallt har resultaten visat på att rektorer i friskolan har bättre förutsättningar än rektorer i den kommunala skolan. / This study is intended to investigate the prerequisites for the principals to perform their work and whether they differ between schools. This has been investigated by studying the underlying management structure and the management instrument and how they have shaped the prerequisites for the principals. The study is based on interviews with princi- pals and a quality director from both public school and private school. The study shows that the management instruments goals, communication, mandate and decision as well as support functions, and to some extent the management structure, shapes the prerequisites for the principals. These management instrument have also been looked into more thor- oughly, in order to see how well they work to create the right conditions for the principals in the public school and private school. From the results that was obtained from this study, we could see that the management instruments don’t work optimally in order to give the right prerequisites for the principals. Mainly have the results shown that the principals in the private school have better perquisites than the principals working in the public school.

Byggbranschen är en tillverkningsindustri som skiljer sig från andra tillverkningsindustrier.Hårda krav på slutprodukten, tillfälliga fabriker och en varierande efterfrågan görbyggbranschen till en unik bransch. För att balansera alla intressenter och samtidigt tillgodosebefolkningen med tak över huvudet och en god infrastruktur ställs branschen inför många ochsvåra utmaningar.Likt alla tillverkningsindustrier så strävar även byggbranschen mot högre kvalitet. Högrekvalitet på produkten samt processen. Det visar sig att ökad kvalitet minskar totalkostnad, gerbättre arbetsmiljö samt är bättre för klimatet. För att erhålla högre kvalitet i verksamhetenanvänds olika typer av kvalitetsverktyg. I den här rapporten utreds hur visuell styrning, somkvalitetsverktyg, bidrar till ökad kvalitet och gemenskap.Visuell styrning handlar om att utnyttja människans visuella inlärningsförmåga och inteendast utnyttja den auditiva. Fenomenet finns runt oss hela tiden, t.ex. trafikskyltar, menyerpå restauranger, reklamskyltar osv. Men att på djupet granska och optimera verktyget för detavsedda ändamålet har visat sig ge goda effekter på arbetsmiljön, processen ochslutprodukten.Examensarbetet är uppbyggt av en litteraturstudie, intervjuer, enkäter och observationer.Syftet med arbetet är att ge en bild av den upplevda effekten av kvalitetsverktyget ochundersöka om det finns förbättringsområden.Utifrån resultatet används visuell styrning i mindre utsträckning vid mindre projekt menverktyget är uppskattat bland både yrkesarbetare och tjänstemän. Det konstateras dock atteffekterna av verktyget är ett resultat av engagemanget bakom användandet. Hälften avtjänstemännen önskar mer utbildning och stöd i visuell styrning men de poängterar också attanvändandet måste vara projektanpassat och att användaren hittar ett eget arbetssätt som dentrivs med. / The construction industry is a manufacturing industry that differs from other manufacturingindustries. Hard demands on the end product, temporary factories and varying demand makethe construction industry a unique industry. To balance all stakeholders while at the same timesupplying the people with roof over their heads and a good infrastructure, the industry facesmany and difficult challenges.Like all manufacturing industries, the construction industry is also aiming for higher quality.Higher quality of the product as well as the process. It turns out that increased quality reducestotal cost, provides better work environment and is better for the climate. In order to obtainhigher quality in the business, different types of quality tools are used. This report investigateshow visual management, such as quality tools, contributes to increased quality andcommunity.Visual management involves human visual learning ability and not only utilizing the auditory.The phenomenon is around us all the time, for example traffic signs, menus in restaurants,billboards, etc. However, in-depth review and optimization of the tool for the intendedpurpose has been shown to have a good impact on the work environment, process and endproduct.The project work is based on a literature study, interviews, questionnaires and observations.The purpose of the work is to provide a picture of the perceived effect of the quality tool andto investigate if there are improvement areas.Based on the results, visual control is used to a lesser extent in smaller projects, but the tool isappreciated by both officials and craftsman. However, it is noted that the effects of the toolare the result of the commitment behind the use. Half of the officials want more education andsupport in visual management, but they also point out that the use must be project-orientedand that they also find a custom way of working.

Syftet med studien var att undersöka lekens förutsättningar i förskolan samt pedagogers uppfattningar om detta. Studien har genomförts med en induktiv ansats och med kvalitativa observationer och intervjuer har pedagogers förhållningssätt och uppfattningar om lek ur ett lärandeperspektiv i förskolan undersökts. Det empiriska materialet analyserades efter vår ansats och ett mönster upptäcktes som därefter sorterades och reducerades i fem kategorier med ledning av vår studies syfte och frågeställningar. Kategorierna behandlar områden som: medlande och stöttande pedagoger i lek och lärande, inkluderande och inbjudande handlingar från pedagogen, lek och lärande som en helhet vilket barnet utforskar i leken samt att leken beskrivs som fri eller styrd. Möjlighet till lek kan under lekfulla former styras på olika sätt genom olika miljöer och material, vilket tillsammans med pedagogens förhållningssätt och hur spontana och planerade aktiviteter tillämpas i verksamheten. Resultatet kan förstås som att lekens förutsättning i verksamheten påverkas av olika aspekter och pedagogens inflytande har stor betydelse för barnets lärande i leken. / <p>Godkännande datum: 2018-01-05</p>

Syftet med vår studie var att undersöka förskollärares uppfattningar om den fria leken, deras egen roll i den fria leken samt dennas betydelse för barns utveckling och lärande, därför valde vi att genomföra en kvalitativ studie med sju stycken semistrukturerade intervjuer. Denna intervjuform gav oss möjligheten att ställa följdfrågor under intervjuns gång beroende på informantens svar. I studien framkom det att samtliga förskollärare beskriver den fria leken som väldigt viktig och att den uppfattas ha en betydande roll i den dagliga verksamheten. Många av förskollärarna ser den fria leken som ett verktyg för ett allsidigt lärande där barnen utvecklas inom flera olika områden. Intervjuerna visade på att uppfattningarna om den fria leken är, att den kan främja det sociala samspelet, ge barnen möjlighet till att bearbeta upplevelser och erfarenheter, samt utveckla kommunikativa och empatiska förmågor. Förskollärarna beskriver att deras roll i den fria leken är att vara närvarande, om att styra, stödja och observera, men även om att visa hänsyn till barnens fria lek och inte störa i onödan. Några beskriver att det är viktigt att styra och övervaka barnens lekar, men att de kanske inte deltar så ofta i dem medan andra önskade sig att det fanns mer tid till att kunna delta i barnens fria lek. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.</p>

This master thesis sets out to investigate the (re)production of gendered norms through the mediation of hormonal contraceptives to young women. The empirical material of the study consists of interviews conducted with midwifes working in youth clinics around Stockholm, as well as a policy program which is used to coordinate the daily operations of youth clinics on a national level. The study is based on a Foucauldian theoretical framework and employs the concepts bio power, governmentality and gyniatric apparatus to analyse the incentives aimed at young women to promote health through the use of hormonal contraceptives. The study shows that young women are discursively constructed as ”at risk” and that hormonal contraceptives are promoted as a solution for the ”risky”, problematic and uncontrolled female body and subject. Furthermore, the study shows that the promotion of hormonal contraceptives support the discursive ”naturalization” of a binary and heteronormative gender structure as well as the idea that women’s emancipation is achieved through hormonal regulation of the female body.

Equality is getting more and more attention in today’s society. Luleå kommun signed an equality declaration under the year 2013, stating that they are to work for a more equal municipality. The purpose of this study is to explain and follow up how resources are divided within a public administration as well as identify possible actions to reduce any gender differences. To answer the study’s research question and fulfil the purpose, this study has investigated how grant for housing adaptation is divided between men and women in Luleå kommun. An abductive method has been used where previous theories have been used to support and explain the result. The study consists of two substudies. The first substudy consisted of 3408 cases regarding grant for housing adaptation in Luleå kommun from the year 2012 to 2017. The result shows that when the certifier of the adaption were a woman, the men that applied for the grant got a bigger sum of money than the women. A significant difference could also be seen when the certifier had the profession of an occupational therapist. To find explanations and comprehension for the result of the first substudy, the second substudy were a post-hoc analysis that consisted of semi structured interviews. Three female occupational therapists, two office workers, the chief off the section were the grant are granted and one gender researcher, all in Luleå kommun, were interviewed. The conclusion of the study is that the historic power relationship between men and women are the underlying cause for the imbalanced resource allocation. The study contributes with a concrete control method. We suggest changed working manners with adoption of checklists and new routines are required. It’s important that the result from this study are brought to the surface in order for change to happen. Lastly follow-ups are required for the gender equality work to move forward.

Problembakgrund Det offentliga Sverige har under åren och på senare tid stått för en rad skandaler med offentliga projekt där kostnaden skenat iväg rejält och skattebetalarna gång på gång får gå in som extra finansiär för att täcka kommuners och landstings misstag. Skandalerna avlöser varandra där projekt blir avsevärt dyrare än budgeterat. Vi blev intresserade av hur de statliga, regionala och kommunala bolagen arbetar i offentliga byggprojekt. Vi började fundera över vilka ekonomiska mål de arbetar efter och hur de hanterar dem. Frågeställning Hur arbetar projektorganisationens ekonomiska befattningar på Trafikverket och Västfastigheter med rutiner och kommunikation i investeringsprojekt för att nå sina uppsatta ekonomiska mål? Syfte Syftet är att studera vilken inverkan samarbetet mellan de ekonomiska befattningarna har på ekonomiska mål i projekt. Metod En fallstudie är ett lämpligt val för vår studie då vi önskar att närmare undersöka hur kommunikationen fungerar mellan de ekonomiska befattningarna samt hur studerade offentliga bolag hanterar sina ekonomiska mål och hur de gör för att uppfylla dessa. Slutsats Trafikverket har fasta rutiner över hur varje del i projektet ska genomföras. Västfastigheter är under förändring då de går från att vara en förvaltningsorganisation till att vara en projektorganisation. Det innebär bland annat att de håller på med att införa rutiner i projektarbetet. Utifrån kommunikationen i studerade bolag kan det konstateras att kommunikation och gemensamma mål betyder väldigt mycket. Utan kommunikation kan inte heller målen kommuniceras och gemensamma mål och en enhetlighet inom organisationen med tydlig styrning blir svårt att uppnå. Slutsatsen kan också dras att projektekonomen har en betydande roll för projektekonomin men hänsyn måste tas till projektets storlek för att se om kostnaden för en projektekonom är värd att investera i jämfört med risken för avvikande kostnader i projektet. / Background Public Sweden has over the years and recently faced a series of scandals with public projects where the cost has gone a long way, and taxpayers can be recruited as an additional financier again and again to cover the mistakes of municipalities and county councils. The scandals resolve each other where projects become considerably more expensive than budgeted. We became interested in how the state; regional and municipal companies work in public construction projects. We began to think about the economic goals they work for and how they handle them. Problem How does the project's financial positions work at Trafikverket and Västfastigheter with routines and communication in investment projects to achieve its set economic goals? Purpose The aim is to study the impact of cooperation between the financial positions on financial goals in projects. Method A case study is a suitable choice for our study as we wish to investigate closer communication between the financial positions and how public companies study their financial goals and how they do to fulfill them. Conclusion Trafikverket has fixed procedures on how each part of the project is to be implemented. Västfastigheter is changing as it goes from being a management organization to be a projectorganization. This means, among other things, that they are implementing routines in the project work. Based on the communication in studied companies’ communication and common goals mean very much. Without communication, the goals cannot be communicated and common goals and uniformity within the organization with clear control will be difficult to achieve. The conclusion is that the project economist has a significant role for the project economy, but the size of the project must be considered to see if the cost of a project economist is worth investing in compared with the risk of deviating costs in the project.