Syfte Studien syftar till att identifiera hur informationsdelning, prestationsutvärdering och belöningar har förändrats till följd av utvecklingen i en organisations utvecklade styrprocess. Metod Denna fallstudie tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med en kombinerad forskningsansats, där primärdatan har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Därefter har en analys av det empiriska materialet genomförts med utgångspunkt i den teoretiska referensramen, vars resulterat avslutningsvis utgör studiens slutsatser.  Slutsats Det är möjligt att konstatera en tydlig förändring i organisationens hantering av information till följd av den ökade delaktigheten bland medarbetarna. Verksamhetens har övergått från förutbestämda prestationskontrakt baserade på budgeterade resultat, till en prestationsutvärdering baserat på ett holistiskt synsätt. Någon förändring beträffande belöning är inte möjlig att urskilja.

Coronapandemin och den drastiska omställningen till distansarbete har varit källor till oro för många organisationer. Ett vanligt fenomen är att chefer tenderar att söka sig till hårdare styrning under oförutsägbarhet, vilket kan få konsekvenser på anställdas inre motivation och arbetsinsats. Med utgångspunkt i SCARF-modellen och Self-determination theory, ämnar studien undersöka om oförutsägbarheten innebär en hårdare styrning och vad den får för konsekvenser på anställdas inre motivation och arbetsinsats. Utifrån det teoretiska ramverket genomfördes 11 semistrukturerade intervjuer med både chefer och anställda i fyra olika företag, verksamma i olika branscher. Resultatet indikerar på att kravet på uppföljning och rapportering ökar i de företag vars tillvaro varit mer oförutsägbar och förblir oförändrat i de företag vars tillvaro varit mer förutsägbar. Styrningens förväntade negativa inverkan på anställdas inre motivation och arbetsinsats kan inte bekräftas. Resultatet indikerar istället på positiva effekter som förbättrad känsla av produktivitet, ökad tydlighet och struktur.

Drawing from the notion of governance through collaboration, this study aims to understand how the term partnership is used in the academic literature and whether the concerned partners are aware of its characteristics. Furthermore, the study intends to compare the opportunities with the difficulties of this specific collaboration in order to examine its success rate. Considerable discussions on the topic of IOP as a way of collaboration, has influenced politics in Sweden in recent years. The emphasis has been on how the public sector can best utilize the expert knowledge of the idea-driven organizations. This makes it relevant to discuss how these idea-driven organizations can be developed and how they can establish their existence in the public sector. To study how these can be developed, Mörth & Sahlin's and Guy Peter's distinctions of what characterizes partnership has been applied. This is to know whether or not this partnership has a theoretical foundation, which the results of the conducted interviews confirmed that it had. Another factor that can help the development of idea-driven organizations is to know what opportunities and difficulties they may face. Conclusions showed that the major difficulties that could risk this collaboration were: differences in purposes, time limitations and the balance between authority to act independently and the account for responsibility. The first two had been successfully eliminated through the design of the IOP model and only the last one remained a risk. However, despite this remaining difficulty, there are several possibilities that could argue for the success of the partnership. These opportunities were: The positive influence of the outside world, the legitimacy gained through the approval from principal levels and the trust between the concerned parties. Through the conducted interviews, it can be concluded that the collaborators are well acquainted with the implications of partnership as they are depicted in the academic literature. Furthermore, by comparing the difficulties and opportunities of this collaboration, we can detect that many of the potential difficulties have been eliminated through the design of the collaboration model IOP. In addition, the presented opportunities constitute a substantial basis for success.

Syftet med vår studie var att undersöka fritidslärares egna uppfattningar om deras arbetsuppgifter i skolan. Anledningen till varför vi fastnade för just detta ämne var för att vi tidigare under utbildningen har fått en inblick i vad den tidigare forskningen som är gjord på ämnet faktiskt säger. Den tidigare forskningen målar upp en bild av ett uppdrag som är otroligt öppet för fri tolkning och att ett stort ansvar hamnar på enskild lärare och på rektorerna att forma fritidslärarnas arbetsuppgifter under skoltid. För att ta reda på våra respondenters uppfattningar kring ämnet genomförde vi semistrukturerade intervjuer, där datan sedan analyserades med hjälp av en variant på den induktiva tematiska innehållsanalysen. I vår empiri framkommer just denna ojämställdhet och skillnader mellan skolorna våra respondenter är verksamma på. Då uppdraget inte är tydligt definierat eller formulerat i styrdokumenten leder det till oklarheter och stora variationer i fritidslärarnas arbetsuppgifter i skolan. Detta gör att fritidslärarnas möjligheter för samplanering och enskild planering blir lidande vilket i sin tur skapar problematik för deras kompletterande uppdrag, det skapas en ond cirkel. Något som vi tycker är intressant för framtida studier är att granska synen på fritidslärares arbetsbeskrivning inom ramarna för arbetet inom skolans verksamhet på ledningsnivå och riksdags- och regeringsnivå. Vi tycker att mer forskning kring detta kan bidra till att bryta den onda cirkeln. / <p>Betygsdatum: 2021-06-06</p>

Undervisning är ett nytt begrepp i förskolans läroplan (Lpfö, 18). Tillsammans med lek ska det lägga grunden för barns livslånga lärande. I läroplanen står det om hur undervisning ska ske både spontant och planerat. Trots det finns det en osäkerhet bland pedagogerna i förskolan hur och när de bör delta i den fria leken för att undervisning ska kunna ske. Mot den bakgrunden syftar föreliggande studie till att undersöka hur pedagoger utifrån ett maktperspektiv möjliggör eller hindrar undervisning i den fria leken. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer och observationer. Vi observerade på fyra olika förskolor i Skåne och genomförde observationerna i både inomhus- och utomhusmiljöer med fokus på pedagogerna. Vi använde oss av en semistrukturerad intervju där totalt tio pedagoger med olika lång erfarenhet i branschen deltog. Det insamlade materialet har analyserats utifrån Foucaults olika maktperspektiv. Resultatet av studien visar att leken inte är så fri som pedagogerna anser och att det ständigt sker maktutövande. Utifrån normer, värderingar, övervakning och delaktighet styr pedagoger den fria leken och beroende på vilken styrning de använder påverkar det om och hur undervisning tar sig uttryck i den fria leken. Det framgår också i resultatet att faktorer som påverkar den spontana undervisningen är pedagogers förhållningssätt, tid och miljö.

No description available.

Bakgrund: När Covid-19-pandemin bröt ut i Sverige var ett flertal organisationer tvungna att ställa om sin verksamhet. Medarbetare blev rekommenderade att arbeta hemifrån och således ställdes chefer inför arbetsförhållanden som de inte tidigare mött.Tidigare forskning har behandlat styrning i kontexten distansarbete när det varit en valmöjlighet, men det har ännu inte studerats hur chefers styr sina medarbetare i en plötslig omställning till distansarbete. Således är det intressant att utföra en studie som belyser hur chefer styr sina medarbetare vid en plötslig omställning till distans. Syfte: Syftet med den här studien är att skapa ökad förståelse för chefers styrning av medarbetare efter en plötslig omställning till distansarbete. Metod: Studien är utformad som en kvalitativ fallstudie med en abduktiv forskningsansats samt med ett hermeneutiskt forskningsperspektiv. Studiens empiriska material har samlats in via semistrukturerade intervjuer med fem respondenter inom samma organisation samt genom dokument i form av den studerade organisationens årsredovisning. Slutsats: Studiens resultat visar att chefernas styrning delvis påverkades av den plötsliga omställningen till distans. De formella styrverktygen, som cheferna redan tillämpade innan omställningen till distansarbete, har varit bestående efter den plötsliga omställningen och har därmed inte påverkats. Däremot har den informella styrningen påverkats efter den plötsliga omställningen till distansarbete. De informella styrverktygen visade ha en betydelsefull roll för cheferna då de har anpassats för att vara möjliga att tillämpa i ett distansläge. Studiens resultat visar även att de informella styrverktygen har blivit mer komplexa i tillämpningen samt att vissa informella styrverktyg har tillämpats mer formellt efter omställningen. / Background: When the Covid-19-pandemic broke out in Sweden, a number of organizations had to restructure their operations. Employees were recommended to work from home and therefore were managers faced with working conditions that they had never encountered before. Previous research has treated management control in the context of teleworking as an option, but it has not been studied how management control is affected by a sudden change. Thus, it is interesting to study how managers' use of management control is affected by suddenly having to switch their operations to tele working. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of managers' use of management control after a sudden conversion to telework. Method: This study is a qualitative case study with an abductive approach, and with ahermeneutic perspective. The empirical material of the study has been collected through semi-structured interviews with five respondents within the same organization. The empirical material also includes document consisting of the studied organization´sannual report. Conclusion: The result of the study shows that managers' management control is partly affected by the sudden conversion to telework. The formal control that the managers had already implemented before the conversion to telework has been the same even after the conversion (to teleworking), and therefore has the formal control not been affected. However, informal control has been affected after the conversion to telework.The informal management control turned out to have a significance because they have been adopted for the possibility to be applied in a situation of teleworking. The result of the study also shows that some of the informal management control tools have been applied more formally after the conversion.

Bakgrund: Riskhantering har blivit en viktig aktivitet i offentliga såväl som privata organisationer. Svenska förvaltningsmyndigheter ställs inför allt högre krav att effektivisera sina verksamheter samtidigt som de har ett samhällsansvar för att skydda verksamheten från allvarliga störningar som kan ha en påverkan på landets funktionalitet och befolkningens välbefinnande. Vikten av att samordna riskhanteringsarbetet har därför fått en stor betydelse för att effektivt kunna hantera riskexponeringen. Myndighet X är en förvaltningsmyndighet som genomgår ett förändringsarbete för att samordna sitt riskhanteringsarbete från att tidigare ha hanterat risker som en frikopplad aktivitet. Det finns en avsaknad i tidigare forskning specifikt hur en svensk förvaltningsmyndighet kan gå tillväga för att samordna sitt riskhanteringsarbete.   Syfte: Syftet med studien är skapa en förståelse för hur en svensk förvaltningsmyndighet kan samordna sin riskhantering. För att klargöra detta ska studien kartlägga Myndighet X syn på risk och deras riskhanteringsarbete. Vidare ska studien identifiera och analysera vilka svårigheter Myndighet X upplever i samordningen av sin riskhantering och därefter ge förslag på hur dessa svårigheter kan hanteras.   Metodval: Denna studie är en kvalitativ fallstudie på Myndighet X. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med ett snöbollsurval för att komma i kontakt med respondenter som har den kompetens som krävs för att kunna bidra till att studiens syfte uppfylls.   Slutsats: Myndighet X gör risk- och möjlighetsanalyser enligt ISO-standarder i sina respektive processer där sedan de mest väsentliga riskerna filtreras upp till verksamhetsplaneringen där generaldirektören använder denna information för att göra den övergripande riskanalysen enligt förordningen om intern styrning och kontroll. Denna riskanalys används sedan som beslutsunderlag för styrningen mot strategiska mål. Studiens resultat illustreras i en modell som är en utveckling av Myndighet X nuvarande riskhanteringsarbete och inkluderar förslag hur svårigheter i samordningen av riskhanteringsarbetet kan hanteras.   Nyckelord: Risk, Enterprise Risk Management, Svensk förvaltningsmyndighet, Samhällsviktig verksamhet, Förordningen om intern styrning och kontroll. / Background: Risk Management has become an important activity in public as well as private organizations. Swedish management authorities are faced with ever-increasing demands to streamline their operations while at the same time having a social responsibility to protect the business from serious disruptions that can affect the country's functionality and well-being. The importance of integrating the risk management activities has a great importance in order to effectively manage and control the risk exposure. Myndighet X is a management authority that is undergoing a change process to integrate its risk management work from previously have managed risks as a decoupled activity. There is a lack of previous research specifically how a Swedish management authority can proceed to integrate its risk management work.   Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how a Swedish management authority can integrate its risk management activities. To clarify this, the study will map the Myndighet X's view of risk and their current risk management work. Furthermore, the study will identify and analyze which difficulties Myndighet X are experiencing in the integration of its risk management work and then give suggestions on how these difficulties can be managed.   Method: This study is a qualitative case study on Myndighet X. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with a snowball selection to get in touch with respondents who have the skills required to be able to contribute to fulfil the purpose of the study.   Conclusion: Myndighet X makes risk- and opportunity analysis according to ISO standards in their different business processes, where the most significant risks are filtered up to the business planning, where the director general uses this information to make the overall risk analysis according to the regulation on internal governance and control. The results of the study are illustrated in a model that is a development of Myndighet X's current risk management work that includes proposals on how difficulties when integrating the risk management work can be managed. Keywords: Risk, Enterprise Risk Management, Swedish management authority, Society importance, Regulation on internal governance and control.

Corporate acquisitions have long been seen as contributing to financial success. Other motives for acquisitions are the longing for power, more competitive advantages and growth. However, the majority of business acquisitions fail in practice, and many argue that the most difficult process in an acquisition is the integration process. A company that has recently been acquired is a Swedish manufacturing company, which has just been acquired by its American competitor. They are in the midst of integration where problems often arise. Integration occurs on an operational and a cultural front, which can be problematic. It is therefore interesting to study how the management control and organizational culture are affected in the acquired company, and whether this supports or prevents the integration process and thus affects the success of the acquisition. The purpose of the study is to describe and explain how the acquired company's management control and culture are affected by acquisitions. The study further intends to explain whether the changes support or hinder the integration process. The study will contribute to an increased understanding of how management control and culture can be managed in order for a business acquisition to be successful. To fulfill the purpose, a qualitative research method was used and an explanatory case study was applied. Theory was collected from books, scientific articles, newspaper articles and internal material. Empiri was collected through semi-structured interviews, which were then transcribed, which were sent to respondents for review. The material was then analyzed by a thematic analysis. In order to ensure that the study was of good quality, various quality criterias and ethical considerations were also taken into account. The acquisition of the company has been shown to influence both the management control and the culture of the acquired company. Management control is affected by the acquired company becoming more centralized, detail-controlled, a changed focus in strategies, tougher rules and increased communication and performance measurement, which are factors that hinder and/or support integration. The culture of the acquired company is influenced by elements of the national culture that the buyer has, such as a changed way of working, cooperation spirit and developed into a more international company, which supports and/or hinders integration. Improvement suggestions on how manangement control and culture could be managed to promote integration are through; focus more on human aspects, leadership, introduce reward systems, gather information on both company cultures, pay attention to employees' emotions and that the changes introduced are similar to the original culture of the acquired company.

Bakgrund och problem: Att vara ett börsnoterat bolag innebär en ökad kravbild samtidigt som företaget blir offentligt kan förväntningar från främst aktieägare förhöjas. Fokus mot främst aktieägarna kan i vissa fall leda till att bolaget utgår ifrån ett mer kortsiktigt förhållningssätt, i den mån att skapa värde för ägarna. För att då minimera riskerna att bli kortsiktig, blir vikten av styrning mot långsiktighet en viktig faktor. Det blir därav intressant att undersöka hur börsbolag via sin styrning beaktar distinktionen mellan aktieägarvärde och långsiktighet. Syfte: Studiens syfte är att ge en förklaring till hur styrningen påverkas av att verka i en noterad miljö och hur detta avspeglas i de olika bolagens sätt att styra verksamheten. Studien ämnar att öka kunskapen om hur synen på aktieägarvärde och långsiktighet ter sig och om möjlig hur de båda samordnas i bolagen.  Metod: Metoden som valts för studien var en kvalitativ intervjustudie som ansågs vara mest lämplig sett till frågeställningar samt studiens syfte. Den empiriska materialinsamlingen har huvudsakligen skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer som har utförts med ledande personer i börsbolagen. Slutsats: Styrningen i börsbolag ändras inte i så stor utsträckning av att verka i en noterad miljö, men det finns tendenser att den blivit mer formaliserad gällande främst rapportering. Den strategiska och taktiska styrningen formas till viss del utifrån börsen formella krav men även till viss del av intressenters kravbild. Samordning mellan långsiktighet och skapande av aktieägarvärde blir viktig för att begränsa kortsiktiga förhållningssätt främst med hjälp av bolagens tydliga strategiska inriktning. Koordineringen sker genom börsbolagens förmåga att tillgodose både aktieägarnas krav och uppnå bolagens långsiktiga planer. / Background and research problem: To be a listed company, it implies an increase in demands and, simultaneously, the expectations from the shareholders can be enhanced. The focus towards the shareholders, could in some cases result in short-sightedness in the company to increase their value. To minimize the risks of short-sightedness, the importance of management control towards long-sightedness becomes a crucial factor. It is thereby interesting to investigate how listed companies, with their management control, considers the distinction between shareholder value and long-sightedness.  Purpose: The purpose of this study is to give an explanation of how the management control alters by acting in a listed environment, and how it reflects in the different companies´ ways to control the business. The study intends to increase the knowledge of the view of how shareholder value and long-sightedness appears and, if possible, how these coordinates in the companies.  Method: The method that was chosen for the study was a qualitative interview-study, which were considered the most appropriate method aligned to the research questions and the purpose of the study. The empirical material collection has occurred primarily with the aid of semi-structured interviews which have been conducted with senior executives in the listed companies.  Conclusion: The management control in listed companies do not change, to a large extent, although there are tendencies that it has become more formalized regarding the reporting. The strategic management and management control are formed, to a certain degree, by the stock exchange´s formal requirements but also, to some degree, the stakeholder’s demands. The coordination between long-sightedness and the creation of shareholder value becomes vital in order to constrain short-term approaches, with the aid of the companies´ clear strategic direction. The coordination occurs by the listed companies’ ability to satisfy both the shareholders demands and accomplish the companies´ long-term plans.