Tillitsdelegationen ger i sitt huvudbetänkande förslag på att införa tillitsbaserad styrning på uppdrag av regeringen. En effekt av att införa tillitsbaserad styrning i den offentliga förvaltningen kan enligt Tillitsdelegationen komma att återskapa Lennart Lundquist klassiska idealbild av tjänstemannarollen. Idealbilden är en förutsättning för att tjänstemannen ska kunna agera som demokratins väktare och grundar sig i vårt offentliga etos. Syftet med denna studie har varit att studera i vilken utsträckning Tillitsdelegationens i sitt huvudbetänkande är förenligt med idealbilden. Tillitsdelegationens huvudbetänkande har analyserats med en normativ begreppsanalys där begrepp, resonemang och argumentation i materialet har undersökts i relation till värdena i vårt offentliga etos. Studiens slutsats är att Tillitsdelegationen till viss del uppfyller Lundquist idealbild av tjänstemannen eftersom demokrativärdena beaktas i stor utsträckning. Dock har ekonomivärdena en fortsatt central roll, främst genom koncentrationen på output-sidan i form av livskvalité för medborgaren.

Organisatoriskt inkluderingsarbeteMaking the storyMalin Ericsson, Mia PalekaBaserat på åtta semistrukturerade intervjuer har vi studerat hur ett större företag i finanssektorn pratar om och förhåller sig till mångfald och det lokala inkluderingsarbetet. Syftet med studien är därför att, med utgångspunkt i teoretiska begrepp som mångfald, inkludering, översättning, sensemaking och storytelling, beskriva och förstå förhållandet mellan ideologi (hur mångfaldsarbete presenteras) och praktik (hur mångfaldsarbete bedrivs). Analysen utmynnade i tre teman: Det paralogiska; bygga broar; viskningar. Vår slutsats är att det finns en särkoppling mellan vad man säger och vad man gör. Mångfaldsarbetet redigeras för att passa in i en rådande praktik och att inkluderingsarbetet framförallt har ett betydelsefullt symboliskt värde. När vi vänder blicken bort från talet om till vårt företag vars praktik vi studerat, ser vi en särkoppling mellan vad som sägs och vad som görs.Nyckelord: Inkludering; Hierarkier; Mångfald; Normativ styrning; Sensemaking; Storytelling; Översättning

I Malmö bedrivs ett tjugotal arbetsintegrerade projekt parallellt som är riktad mot samma målgrupp. I denna studie kvalitativt undersöks ” projektifiering av integrationsinsatser inom arbetsmarknaden” i Malmö. Studiens syfte besvaras genom en analys av den insamlade materialen med stöd av tidigare forskning inom fältet. Uppsatsens resultat tyder på att arbetsmetodiken i de flesta projekten handlar i första hand om att lösa de individuella problemen hos Malmöbor och i andra hand åtgärda stupröret mellan de involverade myndigheterna och aktörer. Styrningen av arbetsmarknadsinsatser blir komplex på grund av inblandning av flertal lokala, nationella och internationella aktörer i finansäring och genomförande av projekten. Vidare relationen mellan kommunens förvaltning och politikerna är avgörande för utformning av den kommunala styrningen. Detta komplexitet begränsar politikers handlingsutrymme att kunna styra och kontrollera integrationsinsatser i arbetsmarknaden i sin helhet. / In Malmo, around twenty work-integrated projects are being run parallelly that are the same group. This study qualitatively examines " the projectification of integration efforts in the labor market" in Malmo. The questions of the study are answered through an analysis of the collected material with support of previous research in the field. The results of the essay indicate that using methodology in most projects is primarily about solving the individual problems of Malmo residents and secondarily about fixing the gap between the authorities and involved organizations. The management of integration in labor-markets becomes complex due to the involvement of several actors in local, national, and international levels in the financing and implementing of the projects. Further, the relationship between the municipal administration and the politicians is crucial for shaping the municipal policy. This complexity limits the scope for politicians to manage and control integration efforts in the labor market as a whole.

Idéer om styrning och organisation har de senaste decennierna blivit allt mer framträdande i den offentliga förvaltningen där ett ideal om en mer företagslik organisation har vuxit fram. I relation till pågående diskussioner om den politiska styrningens påverkan på den konstnärliga friheten presenteras i denna uppsats en studie av managementidéernas genomslag inom kulturområdet och dess påverkan på den professionella autonomin inom offentlig kulturverksamhet. I studien undersöks Stiftelsen Dansens Hus organisation och verksamhet utifrån intervjuer och skriftligt material. Av studiens resultat framgår hur managementidéer är tydligt närvarande inom organisationen. Det handlar till exempel om ett aktivt varumärkesarbete, en tydlig marknadsinriktning och införandet av en ny verksamhetsstyrning. Organisationen befinner sig i ständig förändring där verksamheten ska utvecklas och effektiviseras, i vissa fall med den konstnärliga friheten som argument. Managementidéerna har till viss del motarbetats av medarbetare inom organisationen, men idéerna har också fått inflytande på ett sätt som direkt påverkar eller riskerar att påverka den professionella autonomin. Ekonomiska värden har exempelvis fått en framskjuten plats i kärnan av Dansens Hus konstnärliga verksamhet, vid urvalet av gästspel.

Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse kring chefsrollen och hur ledarskapet ter sig på det aktivitetsbaserade kontoret. De frågeställningar vi har berör är hur chefsrollen framställs i det aktivitetsbaserade kontoret och kraven som ställs. Kontoret skapar förändringar i sättet att styra på hos ledarskapet, vilket vi benar ut i denna studie. Detta görs i förhållande till följande teman tillgänglighet, synlighet, kommunikation och självledarskap har de undersökts de nya kraven. I studien tillämpas kvalitativ innehållsanalys där intervjuer och textdokument används som insamlingsmetod. Vi har analyserat vårt material med hjälp av Foucaults teori om disciplin, övervakning och rummet och normativa styrning och självledarskapet. Resultatet visar att nya krav ställs på chefernas då de behöver visa vägen för sina anställda eftersom självledarskapet ökar hos de anställda. Dessutom krävs det tillit och mod i ledarskapet till de som leder sig själva. Nya arbetssätt har applicerats i deras roll som rör tillgängligheten, eftersom att alla sitter spritt i kontoret utvecklas nya arbetssätt för att öka tillgängligheten. Chefsrollen effektiviseras i sitt arbete och sparar tid genom att kommunikationen förändras i det aktivitetsbaserade kontoret genom de spontana interaktionerna som kontoret främjar.

Klimatförändringar leder till mer extrema väderförhållanden, däribland frekventare skyfall och större mängd nederbörd. I en tätbebyggd stad, med mycket hårdgjorda ytor, riskerar detta att resultera i översvämningar. Att därmed anpassa städerna efter klimatförändringarna och dess allvarliga konsekvenser betraktas som en viktig samhällsutmaning. Gröna tak, en naturbaserad lösning, är ett alternativ för hållbar dagvattenhantering som kan möta den utmaningen. Styrningen och implementeringen av naturbaserade lösningar är däremot en komplex process som innebär en förvandling av den byggda miljön och involverar både nya former av infrastruktur och alternativa relationer och dialoger. Dessa åtgärder måste involvera flera gränsöverskridande aktörer. Syftet med uppsatsen är således att undersöka och förstå hur generella utmaningar som beskrivs i befintlig litteratur förhåller sig till en specifik svensk kontext gällande implementering av gröna tak som en naturbaserad lösning. De teorier som ligger till grund för uppsatsen är kollaborativ styrning för dagvatten och nätverksstyrning som beskriver vikten av, och utmaningar med samarbete för att hantera komplexa problem. Uppsatsen utgår från en kontrafaktisk fallstudie av ett påhittat drömscenario om implementering av gröna tak i hela industriområdet i Sofielund, Malmö, som skulle kunna lösa den översvämningsrisk som råder i området. Som komplement har kvalitativa intervjuer med både offentliga och privata aktörer genomförts. I frågan om dagvattenhantering börjar problemet oftast inte där problemet syns, vilket gör att lösningar måste ske på en fastighet som inte upplever ett problem. Det anses därmed vara svårt att få privata aktörer att vilja anlägga gröna tak utan incitament. Därefter identifierades en brist på lagstiftningar för att införa hållbara dagvattensystem, både i litteraturen och från respondenter. Det visar även på en brist på tydlig ansvarsfördelning, som gör att ingen aktör tar på sig ansvaret för att initiera projekt. Samtliga anses positivt inställda till att både möta utmaningen med dagvatten och öka arbetet med hållbara lösningar och samarbete med andra. Drivkrafter för förändring kan således vara en förhöjd avgift per hårdgjord yta, ny vattenutredning, samt en kommunal fond.

Activity-based offices are increasingly being introduced within different organizations aroundSweden. The office format brings many advantages, while the traditional cell office hasproven to be the best when it comes to work that requires high concentration. At the sametime, the financial benefits of activity-based offices are enormous, unlike if all employees hadtheir own office space. This study examines the challenges that managers experience in anenvironment where employees are not always in the same place in the office and that remotework has proven to be tangible. How these managers handle governance and control istherefore also of interest to study. To investigate this, a qualitative interview study has beencarried out within the public organization Uppsala Stadshus, where a total of nine managershave participated. An observation of Uppsala city hall has also been done to give an image ofthe environment that the study intends to investigate. The study's results show, among otherthings, that there are three main factors that "force" managers to exercise trust-basedleadership. These are the design of the work environment, a recently introduced workinghours agreement and remote working. Total trust seems impossible and reconciliations, targetfollow-up and control of deliveries are examples of how managers formally monitor. Finally,the study has found that leadership is undergoing change as the Covid-19 pandemic hascontributed to increased flexibility and the hierarchical leadership style is graduallytransitioning to a more trust-based, informal and social leadership that focuses onrelationships and the employee's own responsibility and commitment / Aktivitetsbaserade kontor införs allt oftare inom olika organisationer på olika platser iSverige. Kontorsformen medför många fördelar samtidigt som det traditionella cellkontoretvisat sig vara bäst när det kommer till koncentrationskrävande arbeten. Samtidigt är deekonomiska fördelarna med aktivitetsbaserade kontor enorma, till skillnad från om allamedarbetare haft ett eget kontorsrum. Studien undersöker vilka utmaningar chefer upplever ien miljö där medarbetarna inte alltid sitter på samma plats i kontoret samt att distansarbetetvisat sig vara påtagligt. Hur dessa chefer hanterar styrning och kontroll är därför också avintresse att studera. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts inomden offentliga organisationen Uppsala stadshus, där totalt nio chefer har deltagit. Även enmindre deltagande observation av Uppsala stadshus har genomförts för att ge en bild av denmiljö som studien avser undersöka. Studiens resultat visar bland annat att det är trehuvudsakliga faktorer som “tvingar” cheferna till att utöva tillitsbaserat ledarskap. Dessa ärarbetsmiljöns utformning, ett nyligen infört arbetstidsavtal och distansarbete. Full tillit verkaromöjlig och avstämningar, måluppföljning och kontroll av leveranser är exempel på hurcheferna övervakar formellt. Slutligen har studien funnit att ledarskapet är under förändringdå Covid-19 pandemin bidragit till ökad flexibilitet och den hierarkiska ledarstilen successivtövergår till ett mer tillitsbaserat, informellt och socialt ledarskap som fokuserar på relationeroch medarbetarens egna ansvar och engagemang

Syfte: Syftet med denna studie var att få en fördjupad förståelse för det specialpedagogiska uppdraget inom Barn-och ungdomshabiliteringen med fokus på förutsättningar för samverkan. För att beskriva och analysera hur specialpedagoger inom Barn- och ungdomshabiliteringen ser på samverkan, dels i sitt tvärprofessionella team, dels med andra utomstående verksamheter söktes svar på följande frågeställningar: ● Hur beskriver specialpedagoger inom habiliteringsverksamheten sitt uppdrag? ● Hur uppfattar specialpedagogerna sin funktion i det tvärprofessionella teamet? ● Hur beskrivs möjligheter samt hinder till samverkan med andra professioner och aktörer? Metod: En kvalitativ forskningsdesign användes och 6 informanter, utbildade specialpedagoger samtliga yrkesverksamma på en habiliteringsmottagning, deltog i semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Teori: Studien utgick från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori samt Danermarks teoretiska perspektiv påbegreppet samverkan, vilka stämmer väl överens med habiliteringens uppdrag. Resultat: Det analyserade materialet visade att informanterna såg samverkan som något viktigt och betydelsefullt, dels för att lära av varandras professioner inom teamet men framför allt för att få en helhetssyn på barnet. Det framgick även tydligt att samverkan efterfrågas av andra aktörer men att denna interorganisatoriska samverkan saknade konkreta riktlinjer och att detta försvårade samarbetet. Slutsats: Avsaknad av tydliga arbetsbeskrivningar för specialpedagoger inom habiliteringsverksamheten samt oklara direktiv kring samverkansuppdraget skapar osäkerhet och stress hos informanterna. En tydligare kommunikation mellan olika verksamheter med klara riktlinjer för styrning, struktur och samsyn skulle öka förutsättningarna för en bättre samverkan. Nyckelord: samverkan, specialpedagog, habiliteringen, styrning, struktur, samsyn

Haptical technology is a field that is under constant development and that exists in many of today’s products, for example in VR-games and in the controls for vehicles. This kind of technology could in the same way simplify for disabled people by their being able to control a wheelchair using hand gestures. The purpose of this project is to research if a wheelchair can be controlled with hand gestures, and in that case, in which way that would be the most optimal. To answer the research questions in the project, a small scale prototype wheelchair was developed. This prototype is based on a microcontroller, Arduino, that is controlled by a sensor, IMU, that reads the angle of the user’s hand. Together, the components control two motors and steer the wheelchair. The result shows how hand gestures can steer the wheelchair forward, backward, left and right under constant speed, as well as making it stop. The prototype is able to follow the movements of the user’s hand, but reacts more slowly than would be desirable in a real situation. In spite of the fact that there are many different aspects to haptical steering of a wheelchair, this project shows that there is a large potential in implementing this kind of technology in an actual wheelchair. / Haptiskt styrning är en teknologi som utvecklas snabbt och inkorporeras i många av dagens produkter, till exempel i allt från VR-spel till styrning av fordon. På samma sätt skulle denna teknologi kunna underlätta för rörelsehindrade genom att erbjuda styrning av rullstol med hjälp av handrörelser. Syftet med detta projekt var därför att undersöka om en rullstol kan styras med handrörelser och i så fall vilket sätt som är optimalt. För att besvara rapportens frågeställning har framtagningen av en prototyp av en rullstol i liten skala gjorts. Denna är baserad på en mikrodator, Arduino, som styrs av en sensor, IMU, som mäter vinkeln på användarens hand. Med hjälp av dessa kan motorerna styras och rullstolen manövreras. Resultatet av rapporten har lett till ett förslag på hur handrörelser kan styra rullstolen framåt, bakåt, till vänster och till höger under konstant fart samt få den att stanna. Protypen följer gesterna som användarens hand visar, men reagerar långsammare än vad som vore önskvärt i verkligheten. Trots att många utvecklingsmöjligheter kvarstår för haptisk styrning av en rullstol, visar detta arbete att det finns stor potential i att implementera denna teknik med handrörelsestyrning i en verklig rullstol.

Abstract Research questionsHow do companies look at their financial management that is either traditional budgeting or beyond budgeting? What are the reasons for preferring one form over the other? Purpose The purpose of the work is to find out why companies choose to use budget, alternatively beyond budgeting. What is the reason for sticking to traditional budgeting despite the resource consumption it takes in relation to value creation and what is the reason for choosing to deviate from the traditional and move towards a completely or partially beyond budgeting.  LimitationsThis study is limited to examining four companies in different industries in order to provide an in-depth analysis of each individual company's conditions and the use of budget or budget-free management. The study is also limited to interviewing a person at each company and thus only provides an insight into how the company views the current control system from a perspective. Method The study is done through a qualitative method. A study of four companies from Småland is conducted using semi-structured interviews to find out how the companies view the use of budget or beyond budgeting. The respondents are a representative from each company with a position as either CFO or CEO. Conclusion The study shows that companies are reluctant to change the management method despite the criticism that exists and which is reflected on several levels in several respondents at the time of the interviews. This is believed to be due to an unwillingness to go from what you have had for a long time and which works, but where you instead change in your existing system to adapt it to the business you have and do the best based on the company's own situation. Suggestions for future researchStudying a company that has made the transition from budget to beyond budgeting would be interesting as it is felt that most people are content where it is with their developed budget. If you can get a sample of how it has benefited a company to know how to go from budget to beyond budgeting, more companies could see what advantages and perhaps disadvantages it has to go from what has long worked to something unknown. / FrågeställningHur ser företag på sin nuvarande styrningsform som antingen är en traditionell budget eller en mer budgetlös styrning? Vilka anledningar finns att föredra den ena formen över den andra? SyfteSyftet med arbetet är att ta reda på varför företag väljer att använda sig utav budget, alternativt budgetlös styrning. Vad är anledningen till att man håller fast vid den traditionella budgeteringen trots den resursåtgång den tar i förhållande till värdeskapande och vad är anledningen till att man väljer att frångå det traditionella och gå mot ett helt eller delvis budgetlöst styrsystem. AvgränsningarDenna studie avgränsas till att undersöka fyra företag i olika branscher för att kunna ge en djupgående analys av varje enskilt företags förutsättningar och användande av budget eller budgetlösa styrning.  Studien begränsas även till att intervjua en person på varje företag och ger således bara en inblick i hur företaget ser på det aktuella styrsystemet från ett perspektiv.  MetodStudien görs genom en kvalitativ metod. Det är en studie av fyra Småländska företag görs med hjälp av semistrukturerade intervjuer för att ta reda på hur företagen ställer sig till användandet av budget eller budgetlös styrning. Respondenterna är en representant från var företag med position som antingen ekonomichef eller vd.  SlutsatsStudien visar att företag är obenägna att byta styrmetod trots den kritik som finns och som på flera plan återspeglas hos flera respondenter vid intervjutillfällena. Detta tros bero på en ovilja att gå från det man länge har haft och som fungerar men där man istället ändrar i sitt befintliga system för att anpassa det till den verksamhet man har och gör det bästa utifrån företagets egna situation. Förslag på framtida forskningAtt studera ett företag som har gjort omställning från budget till budgetlös styrning skulle vara intressant då det upplevs som att de flesta nöjer sig där det är med sin utvecklade budget. Kan man få prov på hur det gagnat ett företag att ta sig över tröskeln och byta skulle fler företag kunna se vilka fördelar och kanske nackdelar det har att gå ifrån det som länge fungerat till något okänt.