Det gränslösa arbetet, eller det flexibla arbetssättet, har blivit mer framträdande i och med den utveckling som sker i samhället i samband med digitaliseringen. Till följd av Covid-19 pandemin har fler och fler numera möjligheten att arbeta hemifrån och detta har medfört nya krav på arbetsmarknaden. Dessa krav omfattar bland annat förändringar i kommunikationen, förändrad styrning och därmed också ändrad kontroll samt större problem att balansera privat- och arbetslivet. Anställda måste anpassa sig i takt med att organisationer förändras vilket har lett till en rad konsekvenser för anställda och därför ämnar denna studie undersöka detta. Studiens syfte var att undersöka hur kontorsanställda upplever de nya kraven som tillämpas i och med de förändringar som skett under och efter Covid-19 pandemin. Tio kvalitativa intervjuer genomfördes med både chefer och medarbetare som respondenter för att undersöka hur anställdas kommunikation, styrning och kontroll samt privat- och arbetlivsförhållanden förändrats till följd av Covid-19 pandemin. Studiens resultat visar att anställda känner en förändring inom alla tre kategorier, dock på skilda sätt.

Denna studie bygger på en begreppshistorisk textanalys med läroplansteori och dess formuleringsarena som utgångspunkt. Studiens syfte är att analysera hur begreppet lek skrivs fram i läroplanen för förskolan. Analysen har skett genom en jämförande diakron, samt synkron analys av 5 olika texter; det historiska styrdokumentet Barnstugeutredningen (1968 till 1975), som i sin tur framkallade Förskolelagen 1975, och vidare till de olika Läroplanerna för förskolan och dess revideringar, Lpfö 98, Lpfö 2010 (rev), Lpfö 2016 (rev) samt Lpfö 2018. Att leken anses viktig för barns utveckling och lärande är uppenbart då man analyserar de berörda textdokumenten men allra mest utvecklat är begreppet lek i den senaste versionen av Läroplanen, (Lpfö 18). Studien visar även att förskolans uppdrag regleras genom Läroplanen för förskolan, och detta beslutas av regering och riksdag, vilket leder till att det är ett styrande dokument. Genom detta styrande dokument utövas en form av makt från de statliga instituten över verksamheterna som förväntas följa de utsatta mål och inriktningar som dokumenten påvisar. Studien visar på att det pedagogiska uppdraget har stärkts och därmed har förskollärares profession uppvärderats sedan den första läroplanen för förskolan kom. Grunden till detta lades då Förskolelagen utgavs 1975 och regeringen samt Socialstyrelsen gavs ansvaret att kontrollera så att kvalitén i verksamheterna bibehölls, då arbetet med att ta fram pedagogiska program och vägledande riktlinjer tog fart för att senare, 1998, mynna ut i ett resultat som gav oss den första Läroplanen för förskolan (Lpfö 98). Att lek och lärande hänger nära samman finns det många praktiker och forskare som är överens om. Det leder till en nödvändighet, att integrera lärandet i barns lek i större utsträckning på förskolan. Det finns förespråkare för en lekbaserad didaktik runt om på förskolorna, samtidigt som andra talar för att den barnstyrda rolleken, att den fria leken ska vara på barnens villkor. Men viss forskning pekar däremot på att det ofta är de vuxna som allt för lätt och nästan obemärkt styr leken utifrån vad de själva anser som bra, respektive dålig lek. Denna forskning vill belysa styrningens avsikt att konstruera det lekande barnet och det kastar även ljus över Foucaults teorier kring samhällets sanningar som ofta benämns inom forskning och litteratur. Vilket är uttryckandet av behovet att skapa ett visst barn, i en viss tid. Detta kan styrkas med att läroplanen innebär krav på uppfostran och utbildning, ställda av samhället. I Barnstugeutredningen var lekens benämning och relevans nästintill obefintlig, där var miljön och genetiska faktorer såsom biologiska utvecklingssteg 4 viktigare i dess betänkande. Begreppet utvecklas senare i de efterföljande läroplanerna. Läroplanen tolkas olika av olika aktörer och forskare och fler är överens om att det gäller att vara öppen och se att det sker många lärprocesser samtidigt i leken. Läroplanen är ett styrdokument som tydligt talar om vad verksamheten ska erbjuda barnen. Leken har ett brett perspektiv och när jag analyserade begreppet lek över tid i texterna så tolkar jag att leken, nästan oundvikligt vid ett senare skede, i själva realiseringsarenan, när den utövas, så kommer den oftast, i någon form att vara styrd av någon. Av någon vuxen, av barnen sinsemellan, av omgivningen, samhället, eller individen själv som ensamt. Främst så uppkommer det maktstrukturer i sociala sammanhang och i interaktion med andra. Det som vi dagligen kan se i vardagen på förskolan. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

Vår studie är inspirerad framförallt genom vår utbildning på en sida och tidigare forskningen på den andra, där vi som studenter och framtidens medarbetare i offentlig sektorn försöker belysa den objektiva verkligheten av offentliga verksamheten. Studieresultat är samling av empiriska erfarenhet och subjektiva åsikter bland anställda inom två kommunen där vi lyckades få svar av tjänstemän med olika befattning och på olika andvarsnivåer bl.a. Förvaltningscheferna, verksamhetscheferna, enhetscheferna och olika slag medarbetarna som deltog i intervjuer och genom enkätformulär, men samtidigt vi avstår att blanda våra egna åsikt och funderingar. Studie behandlar olika aspekter som vi bemöter inom dagens offentlig organisering och tillhörande verksamhet, men samtidigt presenterar positiva och negativa detaljer. Vi kommer att skriva om, hur styrning påverkar verksamhet, men samtidigt hur ledning kan skapa motivation, positiv arbetsklimat, förtroende och samverkan inom organisation och i samarbete med andra. Offentlig anställda och deras erfarenhet, synpunkt och idé är centralt för våra studie där vi kommer skapa och belysa mönster mellan teorier, vetenskapliga artiklar och insamlad studiedata. Studien presenterar vardagliga hierarkiska och byråkratisk strukturell ordning, arbetsförhållning, arbetsvillkor, social och professionell förhållningsätt. Offentlig verksamhetsorganisering är komplex och kräver att flera olika faktorer sammankopplas framförallt formell och informell arbetsstruktur som genom styrning, ledning och operativ verksamhet genomför beslut och åtgärd för medborgarnas välfärd.

Efter decennier med New Public Management som dominerande styrprincip började en dialog i politiken om att yrkesprofessionen hade fått ett minskat mandat och handlingsutrymme till följd av mål- och resultatstyrningen. Istället skulle kontroll bytas mot tillit och Tillitsdelegationen fick i uppdrag av regeringen 2016 att ta fram en ny form av styrning för den offentliga förvaltningen. Resultatet blev den så kallade tillitsbaserade styrningen som bland annat skulle ge professionen sitt handlingsutrymme åter och skapa ett ökat medborgarfokus. Sedan Tillitsdelegationens slutbetänkande 2019 har denna styrprincip börjat implementerats på flera regioner, kommuner och statliga myndigheter. I den här uppsatsen studeras förutsättningarna för implementering utifrån en mellanstor svensk kommun. Genom intervjuer har förutsättningarna för chefer inom två av kommunens förvaltningar undersökts med hjälp av Lennars Lundqvists implementeringsvillkor “förstå, vilja och kunna”. Resultatet visar på att cheferna har god förståelse och hög grad av vilja för att implementera tillitsbaserad styrning i den egna verksamheten. När det kommer till möjligheter, eller “kunna” så pekar resultatet i lite olika riktningar, men sammantaget är förutsättningarna goda även här. Ett eventuellt hinder för vidare implementering är att det inte finns någon strategi för hur det ska ta sig längre ner i verksamheterna.

The aim of this study is to analyse ideals of democratic education in the Swedish preschool in documents produced on a national level and on a local level. The study is an ideal-analysis and is based on a close reading of the national curriculum for preschool and quality documents produced by five municipal preschool authorities. The background for the study is the recent development of the Swedish educational system which involved the decentralized governing of the schools and preschools in the 1990´s, the increasing focus on measuring the educational quality and its consequences on the parts of education that can´t as easily be measured, such as the democratic ideals of education. The theoretical framework is based on curriculum theory and Gert Biestas theories about democratic education and democratic subjectivity. The results show that the national curriculum for preschool expresses multiple ideals of democratic education. The ideals that are being expressed on the local level differ significantly from the national level and expresses a much narrower ideal of democratic education. Results show that there are differences in how the local preschool authorities interpret the purpose of preschool and the purpose for their own quality work. Majority of the studied municipals focus on their own local goals instead of the goals expressed in the national curriculum for preschool. The results indicate that the local municipal authorities play an important role regarding the directions the democratic education in preschool take and which role the preschool can play in building and being a part of a democratic society. / Syftet för denna studie är att undersöka idéer om demokrati och demokratisk utbildning i förskolan på den nationella och den lokala nivån. Detta görs genom en idealtypsanalys där empirin består av förskolans läroplan och kvalitetsuppföljningar på huvudmannanivå. Den bakgrunden som beskrivs handlar om förskolans utveckling som en del av samhällsbygge samt senare decenniernas utbildningspolitiska utveckling gällande styrning. Denna utveckling ses bidragit till att kvalitet inom utbildningen beskrivs i ökande grad genom mätbara resultat i enlighet med marknadens logiker. Läroplansteori ramar in studien med dess grundläggande frågor om vad räknas som kunskap och hur kan det bedömas om utbildningen bidrar med det kunskaper som ses som viktiga. Teoretiska utgångpunkter för idealtypsanalysen hämtas från Gert Biestas teoribildning om demokratisk utbildning. Studiens resultat visar att på den nationella nivån synliggörs idéer om demokrati som kan positioneras i alla använda idealtyperna vilket innebär att förskolan har ett omfattande uppdrag att utbilda om, genom, och för demokrati. Det framträder även olika idéer om demokratisk subjektivitet. Studiens resultat visar att synen på förskolans uppdrag och demokratisk utbildning varierar mellan olika huvudmän. I huvudmannanivå blir endast vissa idéer om demokratisk utbildning synliga, vilket visar på en diskrepans gällande idéer om demokratisk utbildning mellan den nationella och lokala nivån.  Slutsatser som kan dras från denna studie är att det finns ett omfattande tolkningsutrymme för huvudmän gällande synen på demokratisk utbildning i förskolan som får olika utrymme beroende på hur huvudmän tolkar sitt uppdrag med det systematiska kvalitetsarbetet.  Det tyder även på att huvudmannen har en central roll i demokratins roll i förskolan och därmed förskolans roll i och för demokratin.

Kontaktförbud är en skyddsåtgärd som syftar till att skydda brottsoffer mot utsatthet för hot och våld. Avslag på ansökningar om kontaktförbud har lett till allvarliga konsekvenser för de brottsutsatta. Det senaste decenniet har kontaktförbudslagstiftningen utvecklats och utvidgats flertalet gånger, men ändock brister lagstiftningen i att säkerställa ett skydd för brottsoffer. Mot bakgrund av lagstiftningens ineffektivitet syftar denna studie till att undersöka hur utvidgningar av kontaktförbudslagstiftningen kan förstås. Uppsatsen utforskar hur lagändringar av kontaktförbudslagen legitimeras av de politiska partierna i den svenska kriminalpolitiska diskursen. Med avstamp i symbolpolitik och styrning som teoretiskt ramverk studerar uppsatsen lagförslag i form av elva motioner, tre propositioner och en riksdagsdebatt som föranledde tre ändringar av kontaktförbudslagstiftningen som trädde i kraft mellan 2011–2022. Metoden som används för att analysera det politiska materialet är reflexiv tematisk analys, som resulterade i att tre teman konstruerades för att besvara uppsatsens frågeställningar. Dessa teman är; Statens handlingskraft, Brottsoffret som medel och Förskjutning av ansvar. Analysen visar att lagförslagen huvudsakligen legitimeras genom att de kan uppvisa politikernas och statens handlingskraft när lagförslagen markerar mot oönskade beteenden. Vidare legitimeras lagförslagen genom hänvisningar till brottsoffers behov av skydd. Specifikt den hotade kvinnan formuleras till ett skyddsvärt brottsoffer och kvinnors behov av skydd används för att legitimera lagförslagen. Detta trots att kontaktförbudslagstiftningen är en könsneutral lagstiftning. Fortsättningsvis ligger ansvaret för att ett kontaktförbud ska kunna ge skyddspersonen ett adekvat skydd på att förbudspersonen ansvarar för att följa kontaktförbudet. Statens ansvar att garantera skyddspersonerna skydd från fortsatt utsatthet är därför begränsat. Lagförslagen legitimerar utvidgningar av lagstiftningen dels genom försök till utökad kontroll av förbudspersonerna, dels genom att staten framställer sig som mer handlingskraftig och ansvarig för brottsoffrets skydd.

This case study focuses its purpose on the use of Lean tools for identification and minimization of waste on small dental clinics. During the projects course we will examine how Lean tools can be used to identify different types of waste dynamics. Then which wastes that are identified and how these can be minimized. To answer these issues, we have studied a small dental clinic in Uppsala, Sweden that has yet to implement any type of Lean philosophy nor tools. What we discovered in the collected empirical data was that many types of wastes occur in between different working activities of the patient treatment process. To identify and help understand how to minimize these wastes we contacted a dental clinic that had already implemented the Lean philosophy. We discovered that the Lean tools 5S, Kaizen, visual management and value stream mapping would fit in and had their own specific area of use in the project. This was done to more precisely be able to answer the project purpose. In conclusion the Lean tools were very effective in identifying waste dynamics in the working space of a small dental clinic. Many of the wastes that affected the time to treat a patient were not previously noticed by the staff. The suggestions on how to minimize the wastes were used but not measured to its fullest extent. Instead, it shows how a small dental business can choose to implement the philosophy and tools if needed.

Abstract The purpose of the study is to identify the backlog in invoicing within BAS-väg and be able to identify what it is due to. Furthermore, we also want to study whether Trafikverkets structure affects the backlog of invoicing. The organization that has been studied is Trafikverket which is responsible for a large proportion of Sweden's total road network. The study is based on a qualitative method and the results of conducted interviews with semi-structured questions. The study illustrates explanations from six project managers at Trafikverket and two site managers at their contracting services within BAS-väg. Material from the informants have been studied in connection with the study's questions formulation and illustrate this based on four different themes. All the informants had to answer the same main questions, however, the explanations for the backlog of invoicing is varied. The results of the study illustrate the main reason why the backlog is due to the contractor's subcontractor's delaying invoicing. The second explanation given by both parties is that there are different combinations of resource shortage, for example lack of time, financial resources and lack of competence. The informants also believe that there are contributing negative factors within the authority that affect the invoicing process. Reasons described are lack of system programs, inadequate financial forecasting methods and tough requirements of verifications from preformed jobs. In summary, the study has helped to illustrate various explanations for why the invoicing backlog is significantly larger in the last two months of the year. Both Trafikverket and the contractors have arrangements that need to be taken in order for the entire invoicing process to be smoother and faster.

Genom att styra med motivation kan cheferna bidra till att påverka individens val av arbetsplats, som vidare leder till att de uppsatta målen uppnås. Genom att ledningen styr medarbetarna mot de uppsatta målen kan de fatta beslut gällande hur resurserska fördelas, samt ta beslut om vilka åtgärder som ska vidtas för att lyckas uppnå de uppsatta målen. Individen utför vissa handlingar utifrån omedvetna samt medvetna val och beslut som människan tar. Syftet är att utifrån de intervjuade lärarna och rektorerna beskriva, samt genom valda motivationsteorier, förklara hur rektorerna arbetar för att motivera lärare inom offentliga respektive privata skolor. Vidare ska studien identifiera och förklara eventuella likheter samt skillnader inom offentliga respektive privata skolor vad det gäller motivation som styrning hos lärare och rektorer. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod. Det empiriska materialet är insamlat genom semistrukturerade interjuver tillsammans med lärare och rektorer inom den offentliga respektive privata sektorn. Inom respektive sektor framkommer det att det finns både likheter och skillnader i deras sätt att använda motivation som styrmedel. De uppkomna likheterna samt skillnaderna visar sig inte endast grunda sig i skillnader mellan offentlig respektive privat sektor. Utifrån respondenternas svar visas fler likheter än skillnader. Däremot tros inte alla skillnader bero på att motivationsarbetet sker inom en offentlig respektive privat sektor, utan de kan i stället kommer att bero på det arbetssätt som är implementerat på arbetsplatsen alternativ storleken på skolan. / By controlling through motivation, managers can contribute and influence the individual's choices of workplace, which in turn leads to the set goals being achieved. By the management directing the employees towards the set goals, they can make decisions regarding how the internal resources are to be distributed, and make decisions regarding the measures that must be taken to succeed in achieving the set goals. The individual performs certain actions based on unconscious as well as conscious choices and decisions that the human makes. The purpose is to, based on the interviewed teachers and principals, describe, and through selected motivation theories, explain how the principals work to motivate teachers in each private school. Furthermore, studies must be carried out to identify and explain any similarities and differences within public and private schools in terms of motivation such as control among teachers and principals. The study was conducted using a qualitative research method. The empirical material is collected through semi-structured interviews with teachers and principals in the public and private sectors, respectively. Within each sector, it appears that there are both similarities and differences in their way of using motivation as a means of control. The similarities and differences that have arisen are not only based on differences between the public and private sectors. Based on the respondents' answers, they show more similarities than differences. On the other hand, not all differences are due to the fact that motivational work takes place in a public and private sector, respectively. Without them, can instead depend on the way of working that is implemented in the workplace or the size of the school.

Förlossningsvården kan betraktas som en komplex organisation där etablerad styrning är av intresse att undersöka i samband med ökade uppsägningar. Denna studie ämnar att undersöka hur styrning påverkar stress och motivation hos barnmorskor verksamma inom förlossningsvården utifrån Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell. Studien är av kvalitativ form där det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer. Empirin mynnar ut i en analys som indikerar att styrningen av organisationen gör det svårt för barnmorskor att hantera de krav som existerar. Analysen visar att vid låga nivåer av stöd och kontroll i kombination med låga eller höga nivåer av krav ökar stress. Vidare konstateras att motivation minskar vid låga nivåer av stöd och kontroll i kombination med låga krav. Studiens slutsats sammanfattar att styrningen av förlossningsvården lett till försvårade möjligheter för barnmorskor att kontrollera sin arbetssituation, en splittrad kultur på arbetsplatsen samt otillräcklig belöning vilket påverkar stress- och motivationsnivåer.