Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka pedagogernas utgångspunkter i bildskapandet. Vi har försökt ta reda på detta genom att undersöka pedagogernas roller i barnens bildskapande och på vilket sätt de uttrycker att bildskapande kan vara en viktig aktivitet gällande barnens sociala utveckling och identitetsskapande. Genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna samt observationer av bildskapandeaktiviteter har vi i analysen kopplat pedagogernas roller under skapandeprocessen till olika teorier och traditioner. I vår litteraturgenomgång ger vi en historisk sammanfattning av bildskapandet i den svenska förskolan. Därefter redogör vi för tidigare forskning som står i relevans till vår undersökning. Vi åskådliggör hur bildskapandet fångas upp i läroplanerna. Sedan presenterar vi de teorier som vi i analysen använder oss av. Vi har summerat pedagogintervjuerna samt presenterat observationernas förlopp. Resultatet visar på att alla pedagogerna ser att social utveckling och identitetsskapande hänger samman med de bildskapande akti¬viteterna. Vi har dragit slutsatsen att pedagogerna betonar vikten av barnens skapande på egen hand för den sociala utvecklingen. Inom barnens eget skapande är processen det primära för pedagogerna medan det i det planerade skapandet är både processen och produkten som är av vikt, då dessa verk får pryda väggarna på förskolan.

Denna kvalitativa studie, baserad på reflexiv metod med en abduktiv ansats, är gjord i syfte att undersöka och beskriva ett lag- eller team bestående av rektorer. Rektorerna i det aktuella teamet har i uppgift att verka gemensamt för att stärka rektorsrollen, gynna en helhetssyn på de verksamheter som de är ledare för, stärka det skolområde som de är en del av, samt verka för de barn och elever som hela systemet är uppbyggt kring. I det aktuella skolområdet benämns lagarbetet mellan rektorerna som ”ledningsteam”, ”Team X” eller rätt och slätt ”rektorsteamet”. Det gemensamma arbetet för rektorerna sker i en bestämd och avgränsad grupp. Gruppen är lagom stor för att utgöra ett team, det finns gränsobjekt att samverka kring och i samarbetet överskrids de gränser som finns för varje rektors ansvarsområde. Teamet har också, enligt systemteoretiskt synsätt, en god placering i förhållande till omgivande nivåer. Trots att dessa kriterier för team som organisatorisk form är uppfyllda, är rektorsteamet inget team. Det som framträder är i praktiken ett ålagt grupparbete för rektorer, skapat av den lokala förvaltningen i syfte att kontrollera och styra. Teamet av idag arbetar främst som en administrativ enhet, vars praktik är inriktad på att samlat återkoppla givna uppgifter till förvaltning, som sedan kan använda informationen vidare uppåt. Förankringen till de verksamheter som representeras i teamet tycks näst intill obefintlig. Även om rektorerna i studien sympatiserar med teamidén, är deras engagemang för och syn på möjligheter för teamarbetet begränsat. Starkast framträder hur rektorerna balanserar mellan teamhänsyn och hänsyn till den egna verksamheten. Samtidigt är också rektorernas egen syn på sina möjligheter som team avgörande för hur teamarbetet kan fungera i praktiken. Ett framtidsscenario är att rektorerna på eget initiativ, med egen vilja och i egen kraft, definierar teamets syfte, mål och praktik För att åstadkomma ett sådant team krävs

Undersökningens syfte var att jämföra två förskolors utemiljöer och se hur barn och pedagoger samspelar där. Vi ville se i vilken omfattning barnen har tillgång till material och vilket material och vilka platser de var intresserade av. Utifrån vårt syfte ställde vi oss frågorna: Hur ser förskolornas utemiljö ut? Vilket material finns tillgänglig för barnen? Vilka material och vilka platser visar barnen intresse för? Vad i leken blir föremål för pedagogernas samspel eller styrning? Skapar de olika utemiljöernas kontext olika förutsättningar för samspel och styrning? Forskning om barns utemiljöer som vi tagit del av är gjord av Grahn och Mårtensson (1993, 1997, 2004). Vår undersökning byggde på ostrukturerade observationer och fotografering av lek och samspel på de två förskolornas gårdar. Vi bad även pedagogerna fylla i en enkät över tillgången på material. Ur studiens resultat kunde vi se att förskolornas utemiljöer skapade olika förutsättningar för barnens lek. Vi kunde se att stor tillgång på löst material och naturmaterial gjorde att barnen leker mer självständigt i grupp utan hjälp och styrning av pedagoger. Vår studie visade att barnen använde sig av det material som fanns tillgängligt på olika sätt, utifrån sin fantasi och lekens behov och att de äldre barnen drogs till platser en bit bort från pedagogerna, där de kunde vara ifred med sina lekar eller ”bara vara”. En slutsats av vår jämförande studie är att barns lek formas av vilken kontext den äger rum i, att leken påverkar omgivningen och att omgivningen påverkar leken (Sträng & Persson 2003:12,31).

I denna uppsats undersöker jag vilan på en förskola och analyserar detta ur ett maktperspektiv. Frågeställningarna jag utgår från är ”hur talar barnen om vilan?” och ”hur talar pedagogerna om vilan?”. Studien är av kvalitativ metod där jag har använt mig av intervjuer och fältanteckningar, som jag sedan har analyserat i koppling till Michel Foucaults teori om makt och styrning. Jag har använt mig av begrepp som styrning, tid och rutiner. I studien analyserar jag elva intervjuer med barn i åldrarna fem och sex, och en intervju med två pedagoger. Det som framkommer av studien är att vilan, och dess innehåll, styrs av tid; det vill säga verksamhetens struktur och pedagogernas arbetsschema.

Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur sex pedagoger i förskola och skola ser på och arbetar med bildskapande i verksamheterna. Vi ville också undersöka vilka likheter och skillnader vi kunde finna hos de två kategorierna av pedagoger. Vår undersökning har vi gjort med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med de sex pedagogerna. Uppsatsen är även utförd med fortlöpande litteraturstudier kopplat till vårt ämne. I vår litteraturgenomgång ger vi först en historisk tillbakablick på bildskapandet i den svenska förskolan och skolan. Därefter visar vi på hur bildskapande tas upp i de båda läroplanerna. Litteraturavsnittet avslutas med en kort presentation av de teorier vi behandlar i analysen. Resultatet visar att alla sex pedagogerna använder sig av bildskapande i sin verksamhet, men att syftet med det varierar kraftigt, främst mellan de olika verksamheterna, men även inbördes. Vi har dragit slutsatsen att förskolans bildskapande är friare och mer kommunikativt än det bildskapande som förekommer i skolan. Vi har också kommit fram till att en pedagogisk diskussion är nödvändig för att klargöra läroplanernas intentioner och få in dessa i verksamheten.

This thesis aims to produce a control strategy that minimizes the energy usage of the pumps in the sewer system of Växjö City. The pumps are located in a small number of pumping stations. These are connected by a network of pipes in a way that requires the control of the pumps to be coordinated, both within and between the pumping stations. A model of the system based on fluid mechanics is proposed and from this an optimization problem is constructed for the control problem. When the optimization problem is reformulated as a hierarchy of smaller problems these problems can be solved sequentially and the computational requirements are low. The resulting control strategy gives an optimal control at each flow rate to the waste water treatment plant, and the results show that an optimal control can yield significant energy savings. The control strategy is also shown to be stable with regards to errors in the model. / Detta arbete syftar till att beräkna en energieffektiv styrstrategi för pumpar i spillvattensystemet i Växjö stad. Pumparna finns i ett fåtal pumpstationer som är sammankopplade via ett rörsystem så att styrningen av pumparna behöver koordineras, både inom och mellan pumpstationerna. Utifrån en framtagen fysikalisk modell av systemet formuleras ett optimeringsproblem för att finna en energieffektiv styrning. Detta problem kan lösas på korta beräkningstider genom att det delas upp i en hierarki av mindre delproblem som löses sekventiellt. Den resulterande styrstrategin ger en optimal styrning för olika totala flöden i spillvattensystemet, och resultaten visar att en effektiv styrstrategi kan ge påtagliga besparingar i pumparnas energiförbrukning. Styrstrategin har även studerats gällande känslighet för viss osäkerhet i modellen och uppvisar stabilitet.

Almost all organizations sometimes undergo some form of transformation and reforms. How these transformations and reforms are designed, received by those it applies or implemented in practice may look different depending on who it is that is affected and for whom the reform applies. The Swedish education system and the school are no exception when it comes to implementing reforms and transformations. The single biggest transformation in recent years for the upper secondary school is Gymnasiereformen 2011. The main task of the reform was to create a new structure for the upper secondary school. Gymnasiereformen 2011 began to apply from the school year 2011/2012. The purpose of this study is to create new knowledge about an implementation of a reform in an organization, specifically the school, with traditions of inertia and an organization with street level bureaucracy and teacher´s idea of school governance. The method for collecting and analyzing data is done through a questionnaire to upper secondary school teachers about the implementation of Gymnasiereformen 2011. As a methodological analysis tool, an analysis is made of the questionnaire responses related to previous research and the expectations that can be expected when implementing a comprehensive reform in school. The results of this study show that the teachers' perception is that the implementation were led by the principals and that the financial resources for further training or time for teachers to familiarize themselves with the new reform to a limited extent. The teachers' view is also that the administrative work will increase in the long term and almost two-thirds of the teachers state that the new subject plans have made them add new content areas in their teaching. At the same time almost seventy percent have excluded only minor content areas. When it comes to the question of the teachers' perception of how the governance of the school should look, it is an overwhelming majority of the teachers who believe that the state should have a great influence over the school both in terms of governance and implementation of reforms.

No description available.

Democracy is a central part of the governance system for Swedish sport organisations, including sportsclubs. Sport clubs are non-profit and membership-based organisations where everyone must be allowedmembership and all members must be allowed to participate and have democratic influence. The board,chosen by the members, must protect the interests of the members. Also, sports clubs should begoverned according to good governance to be efficient, sustainable and to create democratic decisionmaking processes and thus considered legitimate by society. The board chair has the primaryresponsibility for the governing of the clubs where 3 million swedes are members. Even so, there is alack of research on board chairs in local sport organisations. Therefore, the aim of this study is toexamine how sports clubs' internal governance and democracy processes work from the perspective ofboard chairs. The data was generated through interviews by eight board chairs from various sports clubs.The results showed that the board chairs try to listen to members but lacks strategies. It also shows thatmembers do not fully use their power to influence the governance of their clubs. One conclusion is thatmany democratic processes were handled in the clubs, but it is sometimes difficult for the board chairsto explain what democracy really means or entails. Another conclusion is that the board chairs have alot of power, but within certain limits due to formal governing mechanisms. Their views on power andinfluences varies but nonetheless seems to have great influences the club. To some extent the clubsshowed good example of democratic governance, but further research is needed to examine the overallstatus on good democratic governance of sport clubs.

Bakgrund och problemdiskussion: Informationshantering utgör en betydelsefull aspekt för ett företags fortlevnad.För att kunna planera och besluta för att uppnå verksamhetens målsättningar krävs det beslutsunderlag som förtydligar vilka alternativ som anses vara till nytta för organisationen.  Genom ett ledningsinformationssystem (LIS) kan beslutsfattare erhålla den information som behövs för att kunna styra verksamheten. Tidigare studier har belyst betydelsen av LIS informationshantering samt dess användning. En problematik som lyfts i de tidigare studierna är att LIS inte alltid tillfredsställer informationsbehovet hos användarna. Det leder till att beslutsfattarna inte alltid kan basera sina beslut från LIS. Varför informationsbehovet inte alltid blir tillfredsställt beror på olika faktorer som misskommunikation samt dålig förståelse av systemet. Därför gäller det att ha en förståelse för de faktorer som har en påverkan på LIS och dess användning.  Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur användningen av LIS kan stödja verksamhetsstyrningen. Studien kommer också undersöka hur LIS används samt vilka faktorer som har en påverkan på användningen av LIS.  Metod: I studien har en kvalitativ forskningsansats tillämpats. Studien avser en fallstudie på Techluzionz, som är ett allmänt känt techföretag som erbjuder flera olika mjukvaruprodukter till företag. Techluzionz erbjuder och utvecklar ständigt mjukvaruprodukter efter kundernas behov vilket ställer krav på deras informationshantering, med avsikt att kontinuerligt erbjuda produkter som passar kundernas behov. Indelningen av studien består av en referensram, empirisk -och analyskapitel. Referensramen belyser tidigare forskning inom användning för IS och hur existerande litteraturen säger hur LIS stödjer verksamhetsstyrningen. Sedan genom semistrukturerade intervjuer har empirin sammanställts av respondenterna från Techluzionz. Analysavsnittet analyserar referensramen mot empirin som leder till det framställda ramverket. Helheten av studien ämnar till att belysa hur användningen sker samt hur LIS stödjer verksamhetsstyrningen ur ett helhetsperspektiv.  Slutsats: Studiens resultat framhäver behovet av ett helhetsperspektiv för hur LIS stödjer verksamhetsstyrningen. Studiens syfte var att belysa vilka faktorer som har en påverkan på LIS användning. Utifrån teorin identifierades tre kritiska framgångsfaktorer: informationskvalité, systemkvalité samt servicekvalité som valideras med det empiriska resultatet. Studien lyfter två ytterligare kritiska framgångsfaktorer, fokus från verksamhetsstyrningen till LIS och stöd från LIS till verksamhetsstyrningen. Dessa två faktorer är betydelsefulla för användningen av LIS, där LIS får ett fokus på vad som är väsentligt för beslutsfattandet för att sedan kunna stödja uppföljningen med mer tillgänglig information. Tillsammans med de fem kritiska framgångsfaktorer visualiserades ett samband och vilka komponenter inom de identifierade faktorer som påverkar LIS användning. Detta  möjliggör att LIS kan stödja verksamhetsstyrningen och uppnå företagets målsättningar.