Tillitsbaserad styrning och ledning (TBSL) är en styrmodell som utvecklades av Tillitsdelegationen för att motverka New Public Managements effekter i offentlig förvaltning. Styrmodellen är inte politiskt beslutad, men tillämpas ändå av flera myndigheter. Studien undersöker hur TBSL sprids mellan och inom myndigheter givet att modellen är frivillig. Arbetsgivarverket inkluderas för att studera TBSL:s spridning mellan myndigheter. Centrala Studiestödsnämnden (CSN), Läkemedelsverket och Bolagsverket studeras för att förstå TBSL:s interna spridning och anpassning. Nyinstitutionell översättningsteori belyser hur TBSL sprids och paketeras av Arbetsgivarverket samt hur övriga studerade myndigheters HR- och stödfunktioner sprider och anpassar TBSL internt. Nio semi-strukturerade intervjuer och myndighetsinternt material har analyserats i en tolkande och tematisk analys. Resultatet visar att TBSL sprids som ett ledarskaps- och medarbetarskapskoncept inom Arbetsgivarverkets nätverk Tillitsinitiativet. Förebilder och imitation används i spridningen. På CSN, Läkemedelsverket och Bolagsverket tas TBSL emot som ett ledarskaps- och medarbetarskapskoncept. Spridningen sker via chefsforum eller interna erfarenhetsutbyten. De studerade myndigheterna anpassar TBSL utifrån lokal historia, där tidigare arbetssätt påverkar hur modellen beskrivs. TBSL får ett internt och ett externt gränssnitt på alla studerade myndigheter. Modellen beskrivs som ett coachande ledarskap som ska resultera i kompetensförsörjning, uppdragsuppfyllande och förtroende från omvärlden. TBSL förstås likartat på CSN, Läkemedelsverket och Bolagsverket, med vissa variationer mellan kärnverksamheterna. Sammantaget sprids TBSL utifrån studiens fall som ett ledarskaps- och medarbetarskapskoncept mellan och inom myndigheterna, med vissa förändringar från Tillitsdelegationens ursprungsdefinition.

I uppsatsen undersöks hur socialsekreterare inom individ- och familjeomsorgen upplever styrning och hur styrningen påverkar dem i deras dagliga arbete. Empiri samlas in genom fyra semistrukturerade intervjuer och innehållet analyseras genom en riktad innehållsanalys. Resultatet visar att olika former av styrning är framträdande genom socialsekreterarnas upplevelser, så som lagar, riktlinjer satta av Socialstyrelsen samt verksamhetens målsättningar. Rent generellt är upplevelsen av styrning positiv, främst när det kommer till klientarbetet, och den arbetsmässiga påverkan framställs inte vara särskilt omfattande. Snarare beskrivs ett stort handlingsutrymme, trots framträdande styrformer. Detta beskrivs bero på en tillitsbaserad ledning som är inkluderande och denna speglar sig i den positiva attityden socialsekreterarna bär med sig.

Denna uppsats syftar till att forska kring styrningen över skolan i Sverige respektive Finland. Detta avseende om styrningen skiljer sig mellan länderna och i sådant fall på vilket sätt, samt se om det finns något samband mellan styrning och likvärdig utbildning. Styrning över skolan handlar om vem som bestämmer över de olika delarna, och hur skolverksamhet organiseras. Detta ämne uppmärksammades genom att Finland sedan många år legat i topp, bland PISAS undersökningar om elevernas prestationer och landets likvärdighet mellan skolorna. Uppsatsen genomförs därför utifrån en kvalitativ idé- och idealtypsanalys, utifrån relevanta nationella styrdokument om svensk respektive finsk styrning över skolan. Detta med stöd från teorin om fyra styrdoktriner och direkt – indirekt styrning, som förklarar hur styrning går till. Studiens resultat visar på att bägge länder präglas av flera styrdoktriner, däribland mål- och resultatstyrning med övergripande formulerade mål och riktlinjer om skolan, nätverkstyrning där samverkan mellan aktörer och kommuner underlättar för samhällets delaktighet samt brukarstyrning där medborgare får inflytande på olika sätt. Däremot skiljer sig graden av enighet med styrdoktrinerna mellan länderna och hur långt länderna dragit gränsen för inflytande.

Given the recent increase in targeted state grants within primary schools, this study aims to examine target grants as a policy tool. It seeks to understand how actors perceive governance through state grants and to identify potential conflicts between the state and municipalities. The empirical data consist of interviews with stakeholders from municipal and state levels. The study employs a new institutional perspective, applied across three dimensions: (1) mistrust-based vs. trust-based governance, (2) centralisation vs. decentralisation, and (3) political vs. professional governance. The analysis indicate that the conflict between national equality and municipal autonomy influences actors' perceptions of governance. The results indicate that state grants are viewed as tools for demonstrating political action and addressing inequality, but they also produce negative side effects, such as increased administrative costs for municipalities. Governance through targeted grants is perceived as being based on mistrust, and their design risks steering municipal operations. Additionally, the study shows that actors' perceptions of state grants are driven by competing institutional logics, which may create tensions between the state and municipalities. In conclusion, the study presents a model that unifies these dimensions. The model illustrates the trade-off between strong state governance through targeted grants and broader, more general grants resulting in weaker state governance.

I Sverige pågår ett paradigmskifte, en hälso- och sjukvårdsreform, som syftar till att vård ska tillhandahållas utifrån det individuella behov och förutsättningar som varje individ har och att hela dennes livssituation ska beaktas. Förhållningssättet innebär att hälso- och sjukvård ska vara mer personcentrerad med central utgångspunkt att regioner och landsting ska samarbeta och samverka runt individen. Målsättningen med omställningen är att individen ska få en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan och att denne får möjlighet att vara mer delaktig samt att utifrån både förväntningar och förutsättningar kunna skapa ett samhällsekonomiskt effektivt och hållbart hälso- och sjukvårdssystem. Utifrån denna bakgrund har regeringen skapat överenskommelser med Sveriges kommuner och regioner (SKR) samt en gemensam vision för e-hälsoarbetet som heter Vision e-hälsa 2025. Denna studie syftar till att undersöka vad som hänt i digitaliseringsfrågor sedan regeringen fattade detta styrande beslut. Studien är en dokumentstudie som med hjälp av en tematisk innehållsanalys jämfört innehållet i dokument mellan två årsspann, 2008 – 2016 och 2017 – 2024. Studien ämnar besvara tre frågeställningar; vilka teman som finns inom respektive årsspann, vilka likheter och skillnader som finns där samma tema upptäckts samt om något tema försvunnit eller tillkommit. De teman som studien funnit är Syfte & målsättning, Styrning & samordning, Lagstiftning, Finansiering & kostnader, Säkerhet, Användare: delaktighet, Arbetsmiljö samt Utbildning & kompetens. Skillnaden mellan de två årsspannen blev att begreppet samordning, inom temat Styrning och det nya temat Arbetsmiljö tillkommit, i det senare årsspannet 2017 – 2024. Slutsatsen är också att en viss förflyttning skett inom respektive tema och att inget tema försvunnit. De största förflyttningarna, i innebörd av tema, har skett inom Syfte & målsättning och Styrning & samordning samt Säkerhet, men alla teman har lite olika inslag, i jämförelsen av dokumenten mellan 2008 – 2016 och 2017–2024.

The purpose of this essay has been to investigate how a water conservation association has charted the level of pollutants in the river Viskan and how the association has worked to clean the river of said pollutants. For the results of the essay, archives have been studied. This association has worked with cleaning and charting the river from 1961 up until 2007. The results showed that the association investigated problems with the water quality and established a few actions to clean the river through cooperation. In conclusion, in accordance with the theory ‘Environmental governance’, the association worked to prevent pollution through cooperation with the state, the market and other nongovernmental organizations, as well as with different actions such as development of water treatment plants and an establishment of different investigations for pollutants. The cooperation consisted mostly of financial contributions from the state to the association and coordinated recipient controls between the association and the industries of the city Borås.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur styrkortsanvändning hos svenska kommuner upplevs av involverade chefer, särskilt sett till användbarhet och användarvänlighet. Metod: Denna studie antar ett kvalitativt och tolkningsinriktat synsätt och har en abduktiv ansats. Tillvägagångssättet omfattar en litteraturstudie samt empiri-insamling medelst semistrukturerade intervjuer, vilka sedan växelvis har ställts mot varandra genom en tematiserad analys. Slutsats: Vår slutsats är att styrkortsanvändning hos svenska kommuner uppvisar avsevärd variation, men att styrkorten överlag upplevs som användbara för organisationen; något mindre användbara för den enskilde chefen samt att bristfällig användarvänlighet är vanligt förekommande. Förslag till fortsatt forskning: Se stycke 6.4. Studiens bidrag: Vår studie bidrar med empirisk bekräftelse av att balanserat styrkort upplevs vara ett användbart koncept för kommunal styrning. Vidare påvisar studien att styrkortet främst är praktiskt användbart för organisationen som helhet; sett till den enskilde chefen är användbarheten och användarvänligheten mer begränsad, och förbättringspotentialen upplevs vara stor sett till båda perspektiv. / Aim: The purpose of this study is to create an understanding for how scorecard usage in Swedish local government is perceived by the involved managers, especially in terms of usefulness and ease of use. Method: This study adopts a qualitative and interpretative stance and has an abductive approach. The mode of procedure includes a literature study and collection of empiric material through semistructured interviews, which have then iteratively been positioned versus each other in a thematised analysis. Conclusions: Our conclusions are that scorecard usage in Swedish local government organisations encompasses considerable variation, but that the scorecards in general are perceived as useful for the organisation; somewhat less useful for the individual manager and that inadequate ease of use is commonly occurring. Suggested future research: See paragraph 6.4 below. Contribution of the thesis: Our study contributes with empiric confirmation that the balanced scorecard is perceived to be a suitable concept for Swedish local government management. The study also shows that the scorecard is useful primarily for the organisation as a whole; the usefulness and ease of use seen to the individual manager is more limited, and the potential for improvement is perceived to be considerable seen to both perspectives.

The electricity system will go through massive changes in the coming years. Smartgrids are becoming more popular. The phasing out of fossil fuels in electricity production in favour of renewable power sources will entail challenges. To handle these challenges, the Swedish Energy Markets Inspectorate (Ei) has identified demand side flexibility as a partial solution. Ei has presented new functionality demands on electricity meters, which aim at working for an increase of demand side flexibility. The aim of this report is to investigate how smart meters and the new functionality demands contribute in making customers become more active, along with how customers can be motivated to change their behaviour. The findings from this report show that the new demands do not directly lead to more demand side flexibility. Instead they enable other actors to develop services that could lead to customers contributing with demand side flexibility. In the energy sector, it is assumed that customers need to see an economic benefit in order to contribute with flexibility. This report finds that this is not entirely the case. Customers can be motivated by other things, such as protecting the environment. Important factors for customers are that they experience the same comfort as before, along with simplicity. Therefore, automatic steering is the preferable option which might entail the need for economic subsidies since investing in automatic systems will be economically notable. Once a considerable amount of customers are contributing with flexibility, social pressure might motivate remaining customers to do the same.

Det finns ett stort intresse för hur styrningen av de svenska myndigheterna är utformad och hur den påverkar deras medarbetare. De svenska myndigheterna anses i världen vara välfungerande och har som offentlig verksamhet många utmaningar inför utformningen av styrningen. Försäkringskassan är en svensk myndighet som en stor del av Sveriges befolkning kommer i kontakt med. Den här studien har som avsikt att visa hur styrningen kan vara utformad på lokal nivå. Vi har gjort en fallstudie på Försäkringskassan i Luleå baserad på möjliggörande och tvingande styrning. Vi upptäcker att Försäkringskassan har inslag av både möjliggörande och tvingande styrning. Handläggare styrs av kvantitativa mått, men ges även möjlighet både att påverka hur styrningen är utformad samt att få insyn i hur styrningen är framarbetad. Handläggarna känner även i viss utsträckning att ett fokus ligger på de kvantitativa måtten och att de i huvudsak förväntas hinna med att utföra ett visst antal ärenden per dag. / There is a great deal of interest in how the management of the Swedish public sector works and how it affects its employees. The Swedish public sector is considered well-functioning in the world and, as public sector, it has many challenges in the design of management system. Försäkringskassan is a Swedish authority that a large part of Sweden’s populations comes into contact with. This study aims to show how the management control can work on a local level. We have conducted a case study on Försäkringskassan in Luleå based on enabling and coercive control. We find that Försäkringskassan has elements of both enabling and coercive control. Case workers are guided by quantitative measures, but they are also given the opportunity to influence how the control system is designed as well as to gain insight into how the control system is designed and why. The case workers also feel to some extent that the focus is in the quantitative measurements and that they are largely expected to do a certain number of cases per day.

Sedan 2016 har en tillitsbaserad styrning implementerats i offentliga verksamheter i Sverige, vilket det inte finns mycket forskning om. Den tillitsbaserade styrningen skiljer sig mycket ifrån de tidigare styrningsformerna som präglat den offentliga sektorn. Jag har genom en kvalitativ studie ämnat att öka förståelsen för hur den tillitsbaserade styrningen fungerar med en byråkratisk logik och en marknadslogik. Min empiri är insamlad genom ostrukturerade intervjuer ifrån medarbetare på Trafikverket. Under studien har jag använt institutionell teori för att skapa en förståelse för de förutsättningar som råder för den tillitsbaserade styrningen och hur den påverkas av befintliga krav. Jag kunde ifrån min studie konstatera och dra slutsatsen att den byråkratiska logiken påverkar den tillitsbaserade styrningen. Det genom logikens krav på säkerhetsställande och efterföljande av lagar och regler, vilket enligt respondenterna begränsar möjligheterna att visa tillit, handlingsutrymme och medbestämmande som den tillitsbaserade styrningen förespråkar. Det framgick dessutom att marknadslogiken påverkar den tillitsbaserade styrningen genom logikens krav på ekonomisk effektivitet. / Since 2016, trust-based governance has been implemented in public organizations in Sweden, which there is not much research on. The trust-based governance differs greatly from the previous forms of governance that have characterized the public sector. Through a qualitative study, I have aimed to increase the understanding of how trust-based governance function with a bureaucratic logic and a market logic. My empiricism is collected through unstructured interviews from employees at the Swedish Transport Administration. During the study, I have used institutional theory to create an understanding of the prevailing prerequisites that exists for trust-based governance and how it is affected by existing demands. I could see and conclude from my study that a bureaucratic logic affects trust-based governance. This, through the logic's requirement for collateralization and compliance with laws and regulations, which according to the respondents, limits the opportunities to show confidence, room for action and co-determination as the trust-based governance advocates. It was also shown that the market logic affects trust-based governance through the logic's demand for financial efficiency.