<p>Ekonomistyrning har under lång tid intresserat människor och att styrning innebär att några ska bestämma över andra är ingen hemlighet, det var åtminstone ingen hemlighet. Tiderna förändras och att bestämma över andra, att ha makt ligger inte i tiden.</p><p>En utveckling tog fart i och med Taylor och scientific management- rörelsen, den utvecklingen tryckte undan de människor som tidigare varit så viktiga i företagen. Den här utvecklingen gjorde människorna till resurser och som resurs kan man bytas ut lika lätt som t.ex. maskiner. Detta synsätt är i dagens samhälle inte politiskt korrekt och det vetenskapliga synsättet överlevde heller inte. Trots detta kan vi fortfarande i litteratur rörande ledarskap ta del av formuleringar som att personalen är företagets viktigaste resurs.</p><p>I Sverige i dag finns en näst intill föraktfull inställning till makt och maktförhållanden, att andra kan ha makt är en tanke man kan förlika sig med men man vill inte förknippa sig själv med ordet makt, men att ha förmånen att vara med och påverka det är en helt annan sak. Detta till trots är det uppenbart att makt och kontroll ligger i kärnan av byråkratiska och hierarkiska organisationer, och att dessa i sig alstrar makt. Användandet av denna kontroll och makt blir vitalt för organisationens resultat. I dessa organisationer förekommer ett enkelriktat flöde av information, information går uppåt och direktiv och standards är det enda som går nedåt. Resultatet blir en centralisering av makten till toppen av den hierarkiska pyramiden, där slutprodukten är den traditionella top-down styrningen.</p><p>De nyare koncepten som t.ex. empowerment har fått en framträdande roll och anses av många som ett bättre alternativ än den traditionella top-down styrningen. De nyare koncepten ses som mjukare och de framtonas med en annan människosyn än den som förekommit traditionellt. Med den debatt som förekommer i dagens samhälle kan man mycket väl förstå att det framstår som bättre att utveckla företagskulturen än att styra människor i den riktning man vill. Att styra människor dit man vill eller att styra dem genom företagskulturen ger en hårfin skillnad som enbart upplevs på papper.</p><p>Man kan också se att empowerment i dagens organisationer omges av omfattande diskussioner. Skillnaden som borde finnas, finns nog till största delen på papper och undersökningar visar att det är ett stort gap mellan hur ledare och anställda uppfattar att det fungerar. Kan de nyare styrkoncepten ses som traditionell ekonomistyrning med moderna metoder? Skulle man våga påstå att dessa koncept är det gamla förpackat på nytt sätt?</p><p>Jag har valt att ha ett socialkonstruktivistiskt perspektiv för genomförandet av detta arbete och kan konstatera att det till att börja med så finns det ingen sanning utan enbart upplevelser, det är upplevelsen av det vi skapar som gör den stora skillnaden. Det är upplevelsen som räknas, kan vi med hjälp av ett nytt koncept skapa en upplevelse av förändring, en upplevelse av gemenskap som kanske inte funnits tidigare, då har vi också åstadkommit någonting. Genom upplevelser har vi kommit en bit på vägen, vi har konstruerat någonting nytt där konceptet haft rollen som verktyg, som någonting att samlas kring.</p><p>För genomförandet kändes det därför viktigt att ta del av andras upplevelser kring styrning detta förverkligades genom min empiriska undersökning som genomfördes vid Sandviken Energi AB.</p> / <p>Management Accounting has interested people during a long period of time and the fact that management imply that somebody takes control over others is not a secret, or at least it was not. Times are changing and to control others, to have power is not up to date.</p><p>A development started with Taylor and the scientific management- movement, a development that pushed away the people who earlier had been so important to the enterprises. This development made assets of people and as an asset you can easily be replaced, as easily as fore example a machine. This point of view is not politically correct in today’s society and the scientific approach did not survive. In spite of all efforts we can still read in books concerning management that the employees are the companies most important assets.</p><p>In Sweden today there is an almost scornful attitude towards power and power relations, that others is able to have power is something we can accept, but thinking of power in relation with one self is unbearable, to have the opportunity to influence is quite another thing. Despite all this it is obvious that power and control is in the core of bureaucratic and hierarchical organisations, and they generates power. The usage of this control and power becomes vital to the organisational results. In this kind of organisation there is a one-way flow of information, information passes upwards, and only directives and standards flow downwards. The result of this is a centralisation of power at the top of the hierarchical pyramid, where the end-item is the traditional top-down control.</p><p>The newer concepts, concepts as empowerment have gained a prominent role and are by many considered as better alternatives than the traditional top-down control. The newer concepts are considered as softer and they are presented with a more humane vision than the traditional. With the debate in today’s society it is understandable that it is more acceptable to develop the corporate-culture than directing people the way you want. To direct people in a seatrain way or to direct them through the corporate culture gives a minimal difference only experienced in the papers.</p><p>You can see that empowerment in today’s organisations is subject to extensive discussions. Differences that should exist are merely a paper fiction and research shows that there is a gap between how it is experienced by managers and employees. Can the newer concepts be seen as traditional management accounting with modern methods? Would we venture to declare that these concepts are the old thing in a new package?</p><p>I have chosen to have a social constructive point of view for the accomplishment of this paper and as a starting point we can establish that there is no truth only experiences, it is the experience of what we create that’s makes the difference. It is the experience that counts and if we can create a felling of change with help from a new concept, f feeling of community that hasn’t been there before, then we have accomplished something. Through experience we have taken a step towards creating something new, where the concept has been the tool, something to be gathered around.</p><p>I felt it important for the accomplishment to take part of others experiences concerning management and this was realized through my empirical study that was accomplished at Sandviken Energi AB.</p>

<p>The purpose of this essay is to examine how four of the teachers employed in Huddinge municipality look at the language developing aspects of their teaching, and how their views relate to the curriculum and the national and local syllabi of the subject Swedish within upper level of compulsory school and upper secondary school. The municipality's ambitions and aims with language development as a prioritized area functions as a background throughout the essay.</p><p>The main issues concern the teacher's views on language development, their opinions about the course syllabi, the teachers' roles in relation to language development, and their attitude towards the Huddinge municipality's ambition to prioritize language development. Information has been gathered through semi-structured interviews with working teachers, and through analysis of the syllabus documents using a modified level-analysis model. The empirical material is related to several theoretical perspectives, such as socio-cultural perspectives on learning, and curriculum theory.</p><p>The main results state that teachers very much emphasize the social and communicative functions of language, and also that reading is stressed as important for good language development. The curricula and syllabi are regarded as supportive tools; however they are not used very frequently in the everyday work. The municipality's ambitions regarding language development are known to the teachers, but they would like to see coordination on a municipal level when it comes to the various language development related projects within the municipality. The teachers also request more occasions for exchanging experiences and dialogue with others.</p>

Background: From the beginning of the 60´s until the beginning of the 80´s the swedish local government has expand enourmously. The expansion didn´t lead to any discussions about how the local government should be controlled or organized. The local government should instead be organized and controlled as administrations. Lately it has became more usual to have these discussions about how local government should be controlled and organized. Nowadys it´s not unusual that local governments imitate private companies. Purpose: The purpose of this thesis is to analyze how local governments have had the possibility to use Balanced Scorecard. Limitations: We have only analyzed how local governments have had the opportunity to use Kaplan&amp;Nortons original model about Balanced Scorecard. Method: We have performed a case study, where we have carried out eight interviews with a total of ten respondents from four local governments and Svenska Kommunförbundet. We have also used internal documents, Internet and already written literature concerning Balanced Scorecard. We have also used local governments respective private companies characteristics. Results: Local governments characteristics result in that the original model about Balanced Scorecard, can´t be used in local governments as it is performed by Kaplan&amp;Norton. It´s still possible to use the basic idea of the model, but it has to be adapted to local governments conditions.

Efter första världskriget var Sovjetunionen en av de första moderna stater som uttryckligen ägnade sig åt att övervaka och styra kulturen, vilket tog sig formen av en formaliserad och institutionaliserad statlig kulturpolitik. I denna övervakningsoch styrningsprocess försåg vetenskap och teknologi staten med konceptuella och materiella resurser vilka användes för att definiera såväl själva processen som föremålet för den. Efter andra världskriget gav utvecklingen inom naturvetenskap och teknik upphov till en ny vetenskap som behandlade frågor kring kontroll och kommunikation, Norbert Wieners cybernetik, vilken fick en bred tillämpning inte enbart inom ingenjörsvetenskapen utan även i frågor som rörde förståelsen av människor, maskiner och samhällen. Denna avhandling undersöker hur cybernetiken påverkade utformningen av den sovjetiska kulturpolitiken. Fokus ligger särskilt på sovjetiska Litauen. Det huvudsakliga argumentet är att en särskilt inflytelserik diskurs rörande cybernetisk styrning och övervakning utformades i Sovjetunionen från 50-talet och framåt. Som ett resultat av en överföring från tekniska och vetenskapliga diskurser var denna diskurs användbar inte bara som ett verktyg för att tjäna staten utan kunde även användas av kulturella aktörer för att kritisera själva sovjetsystemet. Genom att analysera organisatoriska praktiker och officiella och samhälleliga diskurser avslöjar denna studie komplexiteten i förhållandet mellan styrning och övervakning, kultur och vetenskap och teknologi. / After World War I, the Soviet Union was one of the first modern states to engage explicitly in the governance of culture, which was formalised and institutionalised as state cultural policy. In this process of governance, sciences and technologies provided the state with conceptual and material resources, which were used to define both the process and the object of governance. After World War II, scientific and technological progress gave birth to a new science of control and communication, Norbert Wiener’s cybernetics, which was widely used not only in engineering, but also in the conceptualisation of humans, machines and societies. This thesis explores how cybernetics influenced the construction of cultural policy in the Soviet Union. It focuses particularly on the Soviet republic of Lithuania. The main argument is that since the 1950s a particularly powerful discourse of cybernetic governance was formed in the Soviet Union. A result of translation from techno-science, this discourse not only served the purposes of authoritarian rule, but was also used as a resource by cultural operators to criticise the Soviet government itself. By analysing organisational practices and official and public discourses, the study reveals the complexity of the relationship between governance, culture and sciences and technologies.

This essay aims to study how national tests in the ninth grade are being viewed upon in the Swedish school system. What are the affected people’s thoughts regarding its field of application? For further information about this matter, three different sub studies have taken place. In the first sub study, literature from The Swedish National Agency for Education (SNAE) has been studied and compared to other researches. In the second sub study, pupils who took part in the national tests during the previous year answered a survey about their experiences working with the tests. The third sub study includes interviews with 12 teachers who all work with national tests in the ninth grade. These teachers were asked questions about their experiences working with the national tests. Results from the three sub studies are discussed thoroughly and are being brought together through a neo-rationalistic perspective in the discussion part of the essay. The major conclusion made is that there is a difference between the guidelines given by SNAE and how the affected people within the schools look upon the test system.

Ekonomistyrning har under lång tid intresserat människor och att styrning innebär att några ska bestämma över andra är ingen hemlighet, det var åtminstone ingen hemlighet. Tiderna förändras och att bestämma över andra, att ha makt ligger inte i tiden. En utveckling tog fart i och med Taylor och scientific management- rörelsen, den utvecklingen tryckte undan de människor som tidigare varit så viktiga i företagen. Den här utvecklingen gjorde människorna till resurser och som resurs kan man bytas ut lika lätt som t.ex. maskiner. Detta synsätt är i dagens samhälle inte politiskt korrekt och det vetenskapliga synsättet överlevde heller inte. Trots detta kan vi fortfarande i litteratur rörande ledarskap ta del av formuleringar som att personalen är företagets viktigaste resurs. I Sverige i dag finns en näst intill föraktfull inställning till makt och maktförhållanden, att andra kan ha makt är en tanke man kan förlika sig med men man vill inte förknippa sig själv med ordet makt, men att ha förmånen att vara med och påverka det är en helt annan sak. Detta till trots är det uppenbart att makt och kontroll ligger i kärnan av byråkratiska och hierarkiska organisationer, och att dessa i sig alstrar makt. Användandet av denna kontroll och makt blir vitalt för organisationens resultat. I dessa organisationer förekommer ett enkelriktat flöde av information, information går uppåt och direktiv och standards är det enda som går nedåt. Resultatet blir en centralisering av makten till toppen av den hierarkiska pyramiden, där slutprodukten är den traditionella top-down styrningen. De nyare koncepten som t.ex. empowerment har fått en framträdande roll och anses av många som ett bättre alternativ än den traditionella top-down styrningen. De nyare koncepten ses som mjukare och de framtonas med en annan människosyn än den som förekommit traditionellt. Med den debatt som förekommer i dagens samhälle kan man mycket väl förstå att det framstår som bättre att utveckla företagskulturen än att styra människor i den riktning man vill. Att styra människor dit man vill eller att styra dem genom företagskulturen ger en hårfin skillnad som enbart upplevs på papper. Man kan också se att empowerment i dagens organisationer omges av omfattande diskussioner. Skillnaden som borde finnas, finns nog till största delen på papper och undersökningar visar att det är ett stort gap mellan hur ledare och anställda uppfattar att det fungerar. Kan de nyare styrkoncepten ses som traditionell ekonomistyrning med moderna metoder? Skulle man våga påstå att dessa koncept är det gamla förpackat på nytt sätt? Jag har valt att ha ett socialkonstruktivistiskt perspektiv för genomförandet av detta arbete och kan konstatera att det till att börja med så finns det ingen sanning utan enbart upplevelser, det är upplevelsen av det vi skapar som gör den stora skillnaden. Det är upplevelsen som räknas, kan vi med hjälp av ett nytt koncept skapa en upplevelse av förändring, en upplevelse av gemenskap som kanske inte funnits tidigare, då har vi också åstadkommit någonting. Genom upplevelser har vi kommit en bit på vägen, vi har konstruerat någonting nytt där konceptet haft rollen som verktyg, som någonting att samlas kring. För genomförandet kändes det därför viktigt att ta del av andras upplevelser kring styrning detta förverkligades genom min empiriska undersökning som genomfördes vid Sandviken Energi AB. / Management Accounting has interested people during a long period of time and the fact that management imply that somebody takes control over others is not a secret, or at least it was not. Times are changing and to control others, to have power is not up to date. A development started with Taylor and the scientific management- movement, a development that pushed away the people who earlier had been so important to the enterprises. This development made assets of people and as an asset you can easily be replaced, as easily as fore example a machine. This point of view is not politically correct in today’s society and the scientific approach did not survive. In spite of all efforts we can still read in books concerning management that the employees are the companies most important assets. In Sweden today there is an almost scornful attitude towards power and power relations, that others is able to have power is something we can accept, but thinking of power in relation with one self is unbearable, to have the opportunity to influence is quite another thing. Despite all this it is obvious that power and control is in the core of bureaucratic and hierarchical organisations, and they generates power. The usage of this control and power becomes vital to the organisational results. In this kind of organisation there is a one-way flow of information, information passes upwards, and only directives and standards flow downwards. The result of this is a centralisation of power at the top of the hierarchical pyramid, where the end-item is the traditional top-down control. The newer concepts, concepts as empowerment have gained a prominent role and are by many considered as better alternatives than the traditional top-down control. The newer concepts are considered as softer and they are presented with a more humane vision than the traditional. With the debate in today’s society it is understandable that it is more acceptable to develop the corporate-culture than directing people the way you want. To direct people in a seatrain way or to direct them through the corporate culture gives a minimal difference only experienced in the papers. You can see that empowerment in today’s organisations is subject to extensive discussions. Differences that should exist are merely a paper fiction and research shows that there is a gap between how it is experienced by managers and employees. Can the newer concepts be seen as traditional management accounting with modern methods? Would we venture to declare that these concepts are the old thing in a new package? I have chosen to have a social constructive point of view for the accomplishment of this paper and as a starting point we can establish that there is no truth only experiences, it is the experience of what we create that’s makes the difference. It is the experience that counts and if we can create a felling of change with help from a new concept, f feeling of community that hasn’t been there before, then we have accomplished something. Through experience we have taken a step towards creating something new, where the concept has been the tool, something to be gathered around. I felt it important for the accomplishment to take part of others experiences concerning management and this was realized through my empirical study that was accomplished at Sandviken Energi AB.

Sedan nätets begynnelse har regleringen och styrningen av Internet präglats av en västcentrisk och teknomeritokratisk diskurs som i mångt och mycket har exkluderat en stor del av världen från att aktivt delta i informationssamhällets utformning. I denna ordning har den amerikanska staten haft en priviligierad ställning genom dess indirekta kontroll över de s.k. strategiska resurserna, dvs. IP-adresser och ‖roten‖ i domännamnsystemet, via kontraktet mellan "Department of Commerce" och organisationen "Internet Corporation for Assigned Names and Numbers" (ICANN). Därtill fanns det en latent konflikt mellan USA och Internetsamfundet, å ena sidan, och Förenta nationerna och dess medlemsstater, å andra sidan, såtillvida att den institutionella utformningen vilade på amerikansk civilrättslig grund och inte mellanstatliga traktat, en av grundvalarna för det geopolitiska systemet. FN anordnade således konferenserna om det globala informationssamhället, "World Summit on the Information Society" (WSIS), i Genève 2003 respektive Tunis 2005 för att lyfta frågorna om en internationellt legitim regim för Internets styrning och den ojämna fördelningen av information- och kommunikationsteknologi (IKT) mellan rika industriländer och fattiga utvecklingsländer. Syftet med denna uppsats är att undersöka om toppmötena om det globala informationssamhället lyckades i uppsåtet att ge marginaliserade aktörer, i första hand FN-systemet och utvecklingsländerna, strukturellt inflytande gällande styrningen av Internet samt tillfört dimensioner av digital solidaritet och internationalisering till den diskurs som historiskt har dominerats av västerlandet, i synnerhet USA. Med utgångspunkt från Michel Foucaults maktbegrepp söks slutdokumenten från WSIS-processen på diskursiva brott som skulle kunna tyda på skiften i maktstrukturerna till de marginaliserade aktörernas fördel. De diskursiva brott som kan tydas i WSIS-dokumenten gäller i första hand begreppet "den digitala klyftan" och medvetandegörandet av bistånds- och utvecklingspolitikens relevans inom "nätets diskurs" (digitalt bistånd). Däremot verkar utestängningsprocedurerna i diskursproduktionen ha lett till att viktiga aspekter om regleringen och styrningen av Internet utlämnats. Följaktligen kan det uttydas att de starka aktörerna har verkat för att den institutionella ordningen gällande Internets styrning inte ska rubbas. I de fall ämnet nämns explicit framgår det tydligt att status quo ska upprätthållas. WSIS-processen lyckades därför inte med ambitionen att öka marginaliserade aktörers inflytande i detta avseende. / Since the Net's humble beginning, Internet regulation and governance has been characterized by a West-centric and techno-meritocratic discourse which, in many ways, has led to the exclusion of major parts of the world from active participation in building the Information Society. In the prevailing order the United States has a privileged position through its indirect control over the Internet‘s strategic resources, i.e. IP-addresses and "root" in the Domain Name System, via a contractual arrangement between the "Department of Commerce" and the organization "Internet Corporation for Assigned Names and Numbers" (ICANN). There was furthermore a latent conflict between the United States and Internet community, on the one hand, and the United Nations and its member states, on the other hand, in so far as that the institutional order rested on principles of U.S. civil law instead of international treaties, one of the foundations of the geopolitical system. Hence two conferences in Geneva 2003 and Tunis 2005, as two phases of the "World Summit on the Information Society" (WSIS), were organised by the U.N. to raise topics concerning an internationally legitimate regime for Internet governance and the unequal distribution of information- and communications technology (ICT) between rich industrialized nations and poor developing ones. The aim of this study is to investigate whether WSIS managed in its objective of providing marginalized players, primarily the U.N. system and developing nations, structural influence in Internet governance and adding dimensions of digital solidarity and internationalization to a discourse that historically has been dominated by the West, in particular the U.S. Through the prism of Michel Foucault's concepts of power, the final documents from the WSIS process are scrutinized for discursive shifts that could be indicative of actual changes in power structures to the advantage of marginalized players. Discursive shifts, as those detected in the documents, are primarily related to the notion of the "digital divide" and raising awareness for the need of development and foreign aid policies within the context of the "Discourse of the Net" (ICT for development). On the other hand, it would seem that the procedures of exclusion in the formation of discourse have eliminated important aspects of Internet regulation and governance. Subsequently, it can be inferred that powerful players have worked behind the scenes to maintain the current structures of Internet governance. In those passages, where the subject is explicitly mentioned, there are clear references to maintaining the existing status quo. The WSIS process failed consequently in its ambition to increase the influence of marginalized players in this regard.

Finns det idag en sam- och helhetssyn avseende operativ förmåga mellan den politiska nivån ochFörsvarsmakten i Sverige? En syn där de operativa förmågorna fokuserar på att nå en gemensamönskad effekt istället för enskilda försvarsgrenar, förmågor eller i värsta fall förbands enskildautveckling? Uppsatsens syfte är att undersöka, med stöd av implementeringsteorin, spårbarhetenav Regeringens direktiv avseende operativ förmåga i Försvarsmakten. Utgångspunkten tas i Försvarsmaktensvision och de doktriner som försvarsmaktsledningen utgivit för att styra organisationenunder perioden 2001–2004, samt i intervjuer med militära representanter.Några delar som framkommer i uppsatsen är att direktiven från Regeringen återfinns i samtligatexter hos Försvarsmakten. Dock talas det inte så mycket om huvuduppgifterna under intervjuernautan mer om framtiden och hur fel det är att numera ha väpnad strid, som enda uppgift. En uppgiftsom ännu inte gett avtryck i de av Försvarsmakten skrivna texterna. Punkter som framkom att beaktavid skapande av operativ förmåga var samverkan, samövning, planering utefter basfunktionerna,ett tydligare fokus och styrning i politiska direktiv. Vid intervjuerna och i den av försvarsberedningengivna rapporten, menar man att Sveriges försvar av territoriet och sin integritet, iframtiden kommer att ske med samma styrkor man avser att engagera sig i internationella åtaganden.Men det arv som idag finns i förband och dess utbildningsnivå, stödjer inte riktigt den tanken.Några av slutsatserna är att samövning är av största vikt för att få operativ förmåga, samt att detfinns en för stor kraftsplittring i utbildning, övningsverksamheten och vid framtagande av ny materiel.Slutligen konstaterades att den operativa förmågan i Försvarsmakten är en önskan, och inteen realitet. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Bakgrund: Varje år utses, av Dagens Industri, cirka 1000 företag till gasellföretag vilket motsvarar färre än 0,5 % av alla svenska aktiebolag.  Dessa företag uppfyller vissa kriterier där tillväxt är den viktigaste. Gasellföretagens tillväxt är viktig för Sverige då de både bidrar ekonomiskt och står för många nya arbetstillfällen. Dock är det få företag i Sverige som har kunskapen att växa. För att ett företag ska kunna uppnå tillväxt ligger det i grunden en tillväxtstrategi som måste implementeras inom organisationen på bästa sätt. Vilka tillväxtstrategier använder gasellföretag och hur implementerar de dem? Syfte: Beskriva gasellföretagens utformning och implementering av strategier samt förklara deras tillväxt genom att identifiera tillväxtfaktorer. Genomförande: Studien är av kvalitativ art och baserad på intervjuer med fyra fallföretag. Slutsats: Vi har utifrån vår fallstudie identifierat vilka tillväxtstrategier och ekonomiska styrsystem som gasellföretag använder. Vi har även identifierat och sammanställt sju faktorer, varav sex interna och den sjunde är den externa situationen företaget befinner sig i. Tillsammans är faktorerna av högsta vikt för ett företags tillväxt. Slutsatsen presenteras i en modell framtagen av oss. / Background: Every year an average of 1000 companies, which stands for less than 0,5 % of all Swedish incorporated companies, are appointed the Gazelle reward from Dagens Industri. These companies live up to certain criteria’s where growth is the most important one and they are of great importance to Sweden since they contribute both economically and work opportunity wise. There are few businesses that possess the competence to grow. To be able to reach positive growth a company needs a strategy, which is implemented throughout the organization in a good manner. What strategies do gazelle companies use and how do they implement them? Purpose: Describe gazelle companies’ strategies and the implementation of those. Also explain their growth by identifying growth factors. Completion: This a qualitative case study based upon interviews with fourcompanies. Results: We have from our case study identified what growth strategies and management control systems gazelle companies’ use. We have also identified seven factors, of which six are internal and the seventh represent the external situation the company experiences. Together they are of great importance for a company’s growth. The results are presented in a model developed by us.

Bakgrund: Internprissättning är ett välkänt verktyg för att värdesätta transaktioner av varor och tjänster inom en organisation. Frekvent förekommande syften med internprissättning är att kunna möjliggöra rättvis resultatbedömning av enheter samt att bidra till kostnadsmedvetenhet hos personal. Många ekonomiska styrverktyg, däribland internprissättning, är från början framtagna för att passa privata organisationer men trots detta har offentlig sektor under de senaste decennierna i allt större utsträckning anammat styrverktygen i hopp om en effektivare verksamhet med högre kvalitet. Trots att internprissättningen är ett populärt styrmedel saknas det empiriska studier kring hur Sveriges kommuner använder och påverkas av den. Syfte: Att kartlägga och beskriva hur Sveriges kommuner utformar och använder internprissättning samt att utveckla en modell för framtagande av målkongruent internprissättning i kommunerna. Metod: Studien har huvudsakligen genomförts med en kvantitativ forskningsansats i form av en enkätstudie. Enkäten skickades ut till Sveriges samtliga 290 kommuner och en svarsfrekvens på 37 procent erhölls. Som komplement till enkätstudien, samt för att få en mer heltäckande bild och djupare förståelse för dess resultat, har även en kvalitativ fallstudie på Norrköpings kommun genomförts. Resultat och slutsatser: Kommunala enheter är ofta tilldelade ett resultatansvar där de tycks ha begränsade möjligheter att påverka intäktssidan. De syften kommunerna har med internprissättning är främst att öka kostnadsmedvetenheten hos personalen och kostnadseffektiviteten i verksamheten, vilka även är de vanligast identifierade effekterna. En klar majoritet av Sveriges kommuner använder självkostnad som metod för internprissättning och internprissättningens utformning sker högt upp i den kommunala hierarkin, vanligtvis på kommunfullmäktige- eller kommunstyrelsenivå. Internpriserna tas mestadels fram via uppgjorda prislistor och därefter sker internavräkning med hjälp av automatkontering. Huvudsakligen förekommer inga bestämda regler eller normer för den interna handeln. Ett flertal kommuner har upplevt att internprissättningen har bidragit till suboptimerande effekter och vi anser att den teoribildning som finns om internprissättning ofta inte är relevant för Sveriges kommuner. Vi har därför utvecklat en modell för framtagande av målkongruent internprissättning i Sveriges kommuner. / Background: Transfer pricing is a well-known and popular tool used to evaluate charges for goods and services traded within an organization. Frequently used motives for transfer pricing are to allow a fair assessment of the performance made by units within an organization as well as contribute to the cost-consciousness among employees. Most of today’s management control systems, such as transfer pricing, were originally designed to fit private organizations. Despite this, the public sector has increasingly adopted the systems in hope of developing more efficient operations with higher quality. Even though transfer pricing is a popular management tool, there is a lack of empirical studies concerning how it is used in Sweden’s municipalities and how they are affected by it. Aim: To identify and describe how Sweden’s municipalities manage and design transfer pricing, as well as to develop a model for goal congruent transfer pricing in the municipalities. Methodology: The study was primarily conducted by a quantitative research approach in which a survey was the basis. The survey was sent out to all of Sweden’s 290 municipalities, to which a response rate of 37 percent was obtained. To supplement the survey, and to get a more comprehensive picture and deeper understanding of its results, a qualitative case study was carried out in the municipality of Norrköping. Key findings and conclusions: Local government units often seem to be assigned the responsibility of a profit center, even though they have limited possibilities to influence revenues. The motives for transfer pricing in Sweden’s municipalities are mainly to increase cost-awareness among staff and cost efficiency in operations, and these are also the most commonly identified effects. A clear majority of Sweden’s municipalities use full cost as transfer pricing method and the compositional transfer price design is generally handled high up in the municipal hierarchy, usually by the municipal council or the municipal executive board. Transfer prices are usually presented in a fixed list containing agreed prices and the transactions are automatically booked. Generally, Sweden’s municipalities have no defined rules or standards for internal trade. A number of Swedish municipalities are experiencing that their transfer pricing system have contributed to sub-optimization. We also find that existing theory on the field is often lacking relevance for Swedish municipalities. Because of this we have developed a model for goal congruent transfer pricing which is adapted for use in Sweden’s municipalities.