Syftet med denna studie är att inom en anonymiserad svensk myndighet kartlägga chefers, i olika positioner, uppfattningar om tillitsbaserat ledarskap. Även hinder och möjligheter att arbeta tillitsbaserat kartläggs. Metoden som valts är är en kvalitativ intervju med en fenomenografisk ansats i syfte att få fram likheter och skillnader i chefers upplevelse av tillitsbaserat ledarskap. Resultatet visar både på en del variation och samstämmighet i vad chefer uppfattar och ser för utvecklingsmöjligheter och hinder. Slutsatsen visar att myndigheten är i en uppstartsfas av implementeringen och det beskrivs ett önskemål om en progression, en samsyn och ett förtydligande i hur arbetet ska fortskrida.

Företag på den industriella marknaden ställs inför ökade krav att utveckla hållbarhetsarbetet, inom både verksamheten och leverantörskedjan. Detta gäller i synnerhet för internationella företag då deras leverantörskedjor påverkar samhället och miljön i hög grad. Följaktligen riktas mer uppmärksamhet åt hur företag kan styra sina leverantörer för att uppnå en hållbar leverantörskedja. Studiens syfte är att undersöka hur internationella B2B-företag styr sina leverantörer med formella och informella strategier för att åstadkomma en mer socialt och miljömässigt hållbar leverantörskedja. I studien har en kvalitativ ansats tillämpats, i form av semistrukturerade intervjuer med tre företag inom livsmedels- och dryckesindustrin. Av studien framgår att företagen tillämpar formella krav, i form av uppförandekoder, certifieringar samt utvärdering och kontroll, för att därigenom kunna styra mot en hållbar leverantörskedja. Kraven avgör dels vilka leverantörer företaget väljer, samt styr befintliga leverantörers hållbarhetsarbete. Vidare tillämpar företagen en informell strategi i form av långsiktiga leverantörsrelationer, däremot inte med primärt syfte att samarbeta inom hållbarhet.

Trust-based management has become increasingly widespread in Sweden in the past few years, and an increasing number of municipalities are adopting trust-based methods. Previous research and pilot projects have centered heavily on health, education, social care and welfare, areas that are in many ways profoundly different from public libraries. The aim of this thesis is to explore the challenges and possibilities associated with public libraries’ adoption of trust-based management. A survey with open-ended questions was sent out to library staff and managers in nine Swedish municipalities, and a total of 39 surveys were completed. The questions were based on the seven principles of trust that the government-appointed “Tillitsdelegationen” (the “Trust Delegation”) formulated. The study found that both library staff and managers feel like their immediate superiors show them a high level of trust, manifested in a sense of considerable freedom in how they perform their work. However, the study also shows that trust is highly contextual and that there are a number of areas where trust is problematic, not least in terms of how the library relates to the public. One of the biggest challenges for public libraries when adapting trust-based management is that different members of staff understand the libraries’ mission in different ways, which complicates the core principle of trust-based management of structuring work based on the citizen’s needs.

En bristande styrning i svenska skolor har uppdagats i ett flertal rapporter från svenska myndigheter. Denna styrproblematik kan bland annat härledas till huvudman och rektor inom skolan. Vidare pågår en debatt gällande skolmarknaden, som diskuterar skillnader i fristående och kommunala skolor. Syftet med studien är att undersöka om styrproblematiken kan härledas till relationen mellan skolchef och rektor i gymnasieskola samt hur skolorna går tillväga för att motverka en styrproblematik. Utifrån syftet ämnar denna uppsats vidare studera om det går att identifiera skillnader i fristående och kommunal skola. Studien har använt sig av principal-agentteorins ramverk och intervjuat rektorer och skolchefer från båda skolsektorerna. Utifrån teorins begrepp informationsasymmetri och agentkostnader har studien analyserat insyn, kommunikation och konflikter mellan rektor och skolchef. Resultatet av studien visade att ingen påtaglig styrproblematik kunde identifieras utifrån agentteorin mellan parterna, varken i fristående eller kommunal skola. Däremot påvisades skillnader i användning av kontrollfunktioner.

Bakgrund: Tillit och styrning är två viktiga komponenter för en chef i att leda och styra medarbetare. Till följd av covid-19 pandemin tvingades arbeten i kontorsmiljö att ställa om till arbete i ett påtvingat distansläge. Tidigare forskning om distansarbete och samspelet mellan tillit och styrning finns från början av covid-19 pandemin, men utvecklingen av situationen i ett påtvingat distansläge under en längre tid har inte studerats. Därav är det intressant att genomföra en studie om fenomenet samspelet mellan tillit och styrning vid ett påtvingat distansläge.  Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för samspelet mellan tillit och styrning i en situation präglad av påtvingat distansarbete ur ett chefsperspektiv. Metod: Denna studie antar en kvalitativ intervjustudiedesign, en abduktiv forskningsansats samt ett tolkande forskningsperspektiv. Det empiriska materialet är insamlat via sju semistrukturerade intervjuer från sju respondenter från tre olika företag.  Slutsats: Resultaten från studien visar att samspelet mellan tillit och styrning är viktigt vid distansarbete. En större tillit från chefer till deras medarbetare har utvecklats under distansarbetets gång, och även styrningen har ändrats för att chefer ska kunna följa upp arbetet i den mån de vill. Samspelet mellan tillit och styrning kan beskrivas som att de är både komplement och substitut till varandra. / Background: Trust and management control are two important components for a manager when managing employees. Due to the COVID-19 pandemic, work previously executed in an office environment, now was forced to be executed remotely. Previous studies regarding both remote work and the interplay between trust and management control exist from the early stages of the COVID-19 pandemic, but a study regarding when the situation has evolved over an extended period of time does not exist. Therefore, it is of interest to conduct a study regarding the phenomenon of the interplay between trust and management control in a situation of forced remote work. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of the interplay between trust and management control in a situation of forced remote work.  Method: This study is a qualitative interview study that uses an abductive approach and an interpretative perspective. The empirical material is gathered through seven semi-structured interviews from respondents in three different companies. Conclusion: The results of the study shows that the interplay between trust and management control is important during remote work. A bigger trust towards employees during the remote work time period has been formed by the managers, and the management control methods have changed so the managers can check up on their employees' work at the level they want. The interplay between trust and management control can be described as they both are a complement and a substitute to each other.

Studiens syfte är att studera och analysera hur fostransuppdraget beskrivs i centralt, regionalt och lokalt producerade texter relaterade till en förskoleklass i ett mångetniskt urbant område. Forskningsfrågorna är: Vem beskrivs som utföraren? Hur beskrivs utförandet? Hur beskrivs det önskade resultatet? Hur kan relationen mellan de olika texterna beskrivas? Teoretiska begrepp i analysen är sociala konventioner, styrning och individualisering samt begrepp från den kritiska diskursanalysen. De texter som analyseras i studien är läroplaner, kommunala skolplaner och en variation av lokala texter från den aktuella stadsdelen, rektorsområdet, skolan och förskoleklassen. Utföraren av fostransuppdraget är på alla nivåer hemmen och skolan/förskolan, men uppdraget varierar mellan nivåerna. En rörelse syns från en uppdelning mellan hemmets beteendefostran och skolans värdefostran på central nivå till den lokala nivåns framhållande av beteendefostran för båda parter, men där båda också fostrar till värden. Här innefattar fostran också föräldrarna. De tekniker som används är införandet av livskunskap som en lokal styrningsteknik riktad mot individualisering och kulturell omformning, legitimerat genom dess organisation som skolämne. Andra tekniker är disciplinering av kroppen, styrning genom samtal i möten och självstyrning för självreglering genom bestraffning och belöning. Det önskade resultatet av fostransarbetet är likartat på central och regional nivå: ett individualiserat, framgångsorienterat, autonomt, självständigt barn med en kritisk förmåga som utövar självkontroll. Lokalt framträder en nästan motsatt konvention där barnet ses som beroende av andra, ett barn som agerar utifrån kontextuella begränsningar och möjligheter såsom etnicitet och kön, som är empatisk för att förhindra mobbning på skolan, och som har en moralisk inre spärr.

Detta examensarbete undersöker hur eftermiddagsverksamheten på två fritidshemsavdelningarorganiseras utifrån aktörer, regler, rutiner, rum och tid. Utgångspunkten tas i hur vardagslivetpå fritidshemmet skapas av aktörernas interagerande. Fokus läggs på hur barnen styrs och reglerasi tid och rum. Studien är aktuell i och med den debatt där det tvistas om de dåliga resultateni olika kunskapsmätningar ska förknippas med oordningen i skolan. I kölvattnet av dennadebatt har regeringen utlovat en utredning om ordning och reda i skolan. Sedan 90-talet dåfritidshemmet placerades i skolans lokaler har fritidshemmet på olika sätt skolifierats. Fritidshemmetska enligt styrdokumenten komplettera skolan.Vi har valt att göra en kvalitativ studie med en etnografisk ansats för att komma åt såvälaktörs- som institutionsperspektivet i vardagen. Kulturanalyser används för att se det välbekantamed nya ögon. Empirin placeras in i olika analytiska sammanhang med hjälp av kulturanalytiskaverktyg för att hitta nya perspektiv och underliggande motiv för verksamheten påfritids som sedan problematiseras. Empirin är insamlad i huvudsak genom observationer menockså via läsning av dokument och informella samtal med aktörerna.Goffman är en central utgångspunkt för att se på fritidshemmet ur en institutionell synvinkel.Foucault är betydande då vi ser hur verksamheten styrs och regleras via hans teorier om maktoch styrningsstrategier.Resultaten för studien är komplexa. Fritidshemmet lägger stor vikt vid att verksamheten skafungera smidigt utan hinder. Därför passar regler, rutiner och fördefinierade rum institutionenslogik. Kollektivet prioriteras och individen kommer på så sätt ofta i skymundan trots styrdokumentenstydliga linje som pekar i motsatt riktning. För övrigt skapar institutionen egna reglersom överskuggar styrdokumentens. Det ideala är när barnen blir en del av institutionen och styrsig själv. Strategier för styrning används för att nå dit. Samtidigt händer det att barn inte villinordna sig i verksamheten. Konflikter uppstår. Det förhandlas. Regler och rutiner modifieraseller frångås av olika anledningar. Det visade sig också att den undersökta verksamheten i huvudsakbestod av ”oorganiserad” verksamhet. Samtidigt pågår denna ”fria” verksamhet i predefinierademiljöer och mellan på förhand angivna tidpunkter medan personalen övervakar barnen.Barnet har heller inte själv valt att vistas på fritids.

Studien handlar om att synliggöra den styrning som barnen använder mot varandra för att följa förskolans regler och normer. Frågeställningarna för att konkretisera syftet är; hur styr barnen varandra då de blir avbrutna för att påbörja en annan aktivitet? och hur uttrycker barnen motstånd då reglerna är tydliga? Utifrån begreppen makt och styrning som verktyg har jag i analysen gjort ett försök att synliggöra styrningen barnen emellan. Dessa begrepp är tagna från Foucaults teori om makt och motstånd. I studien används kvalitativ metod och den empiri som används i analysen är hämtad genom observationer på en förskola i Skåne. Jag kan i studien se att barnen uttrycker styrning då de tillrättavisar varandra då deras kompisar inte följer de regler som gäller eller gör som man bör göra enligt normen inom förskolan. Jag kan även se att barnen tillrättavisar varandra genom att använda ett vänligt sätt i styrningen, den pastorala maktens välvillighet. De barn som uttrycker motstånd då de blir tillrättavisade gör det genom att tystna eller ifrågasätta. Motstånd av annan karaktär har jag inte funnit.

No description available.

Syftet med vår undersökning är att visa en aktuell bild av läroböckernas roll och funktion i grundskolan för årskurs 4-6 i det nuvarande decentraliserade styrsystemet. Synliggöra faktorer som ligger till grund för en lärares val av läroböcker samt hur dessa kommer till användning i svenskundervisningen. Som medel för att konkretisera faktorer och funktioner appliceras teorier om legitimeringar för läroböcker som anses ämnesrelevanta för att synliggöra avgörandet av att säkerställa kvaliteten utifrån det professionella läraruppdraget. I bakgrund och litteraturgenomgången definierar vi centrala begrepp; pedagogisk text, legitimering, legitimerande funktion och praktisk funktion. Analysbegreppen hjälper oss att analysera vår insamlade empiri för att därefter kunna besvara våra frågeställningar med hjälp av legitimeringar; Hur väljer lärare läroböcker? och Hur använder lärare läroböcker i undervisningen? Metoderna som användes i undersökningen var observation och intervju. Resultatet visade att lärare kan använda läroböcker på olika sätt för att strukturera undervisningen. Valet av läroböcker avgörs av styrande faktorer som påvisas med hjälp av fem legitimeringar: flexibelt upplägg, ”beprövat material”, granskas efter läroplanen, elevinflytande och nivå-anpassat. Beroende på vilka styrande faktorer lärare grundar sitt val på, får lärobokens legimitet en funktion i hur lärare använder läroböcker i undervisningen, legitimerande eller praktisk funktion (Englund 1999, s. 13-14). Därmed är användningen av läroböcker beroende av hur lärare väljer läroböcker.De slutsatser vi kan dra för examensarbetet är att läroböckerna har en legitimerande funktion i lärarnas arbete. Då liksom nu har läroboken fortfarande en stark ställning i dagens undervisning (Skolverket 2006, s. 26). Styrningen i lärarnas tankar kan nyanseras och specificeras genom alla de påverkande faktorer som uppmärksammats som meningsfulla för vad som utspelat läroböckernas legitimeringar i undervisningen (Dahl 2015, s. 29). Det vill säga, läraren som individ, yrkesverksamma erfarenheter, lärarens kunskapssyn, traditioner som kan vara förstärkta inom verksamheten eller i det kollegiala arbetet och slutligen eleverna, både som elevgrupp och som individer, deras förutsättningar och behov.