Inledning: New Public Management (NPM) har varit ett aktuellt ämne sedan 90-talet och det råder delade meningar kring NPMs status. Vissa menar att NPM leverkvar medan andra hävdar att NPM har dött ut. Andra forskare hävdar att NPM harkompletterats med post-NPM reforminitiativ där begrepp som samverkan,öppenhet och tillförlitlighet har fått ta större plats. Det som i svensk kontext kaninnefattas under post-NPM är tillitsbaserad styrning och ledning och dessframväxt och definition är det som fortsatt kommer att redogöras för i dennastudie utifrån Tillitsdelegationens arbete som grund. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur en styrningsidé inom ramen för postNPM i en svensk kontext kommit att utvecklas och definieras. Dels genom attstudera styrningsidéer som varit dominerande inom post-NPM, dels genom attstudera reformvågor och trender inom offentlig sektor. Studien syftar vidare tillatt bidra med kunskap om definitionen av tillitsbaserad styrning i Sverige genomen empirisk studie av Tillitsdelegationens arbete på uppdrag av regeringen i denså kallade tillitsreformen. Metod: Studien har utförts genom en kvalitativ innehållsanalys medkonventionellt tillvägagångssätt genom att studera Statens offentliga utredningaroch direktiv kopplade till Tillitsdelegationens arbete hämtade från regeringenshemsida. Slutats: Tillblivelsen av Tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) baseras påkritik till tidigare styrning, att organisationer tar efter andra och ytterligarefaktorer som glömska och ignorans. TSL är en hybrid styrningsidé med influenserav NPM och post-NPM reformer där ambitionerna är att främja ett samarbetemellan olika aktörer, systemperspektiv och tillit, vilket liknar de andra post-NPMreformerna på många vis. Trots delegationens uppdrag i att skapa en nystyrningsidé föreslås snarare en ny ledarskapsfilosofi i TSL och uppdraget kandärför inte anses slutfört.

Sammanfattning I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus, Covid-19. För att undvika smittspridning infördes olika restriktioner och det rekommenderades bland annat hemarbete. Syftet med denna studie är att genom semistrukturerade intervjuer med ett antal chefer utröna om det finns något mönster i hur de har använt sitt ledarskap i denna extraordinära situation som spridningen av Covid-19 inneburit. Studien utgår från tre teorier om ledarskap med fokus på motivation, styrning och kommunikation. De tre valda teorierna för studien är Transformativt ledarskap, Tillitsbaserat ledarskap samt Ledarskapsmodellen. Resultatet visar att cheferna i studien använder sig av ledarbeteenden som återfinns i samtliga teorier och att ingen av dem har en mer framträdande roll. Däremot visar resultatet på gemensamma skillnader i ledarskapet innan och under pandemin där fokus har flyttats från att leda gruppen till ett mer individanpassat ledarskap. Studien belyser även vikten av det fysiska mötet för ledarskap och teamkänsla.

Bakgrund: Banksektorn har en viktig funktion i dagens ekonomiska system, främst genom att erbjuda kapitalförsörjning vilket bidrar till ekonomisk tillväxt (Svenska bankföreningen, 2016). Konsekvensen av Corona pandemin har inneburit att flera företag och organisationer har tvingats stänga ner större delar av sina fysiska verksamheter, samt att anställda tvingats arbeta på distans. Vilket även drabbat Handelsbanken Linköping. De arbetar därför med hälften av personalstyrkan på distans för att följa restriktionerna och undvika smittspridning. Denna plötsliga omställning till distansläge har medfört flera olika utmaningar med bland annat kommunikationen, samarbetet och gemenskapen (Lepsinger, R. 2010). Syftet: Syftet med denna studie är att undersöka hur Handelsbanken Linköping arbetar med ledarskap och styrningen för att få ett så effektivt distansarbete som möjligt. Samt undersöka vad ledarskapet och styrningen får för effekter på den sociala interaktionen, motivationen och prestationen hos de olika anställda inom Handelsbanken. Frågeställningarna: “Vad innebär styrning i allmänhet och styrning på Handelsbanken på distans i synnerhet?” “Hur jobbar ledningen med styrning och ledarskap på Handelsbanken Linköping, som tvingats arbeta på distans?” “Hur fungerar styrningen och ledarskapet, prestationsmässigt såväl som socialt inom Handelsbanken Linköping under distansläget?” Resultat & bidrag: Den här studien har resulterat i hur ledningen, på ett av Handelsbankens kontor, styrs och hur personalen fortsätter att bidra på distans. Ledningen på kontoret är överens om att distansarbetet har fungerat bra, prestationsmässigt och socialt, även om det har varit utmanande. Det har dessutom lett till flera nya insikter och ökad utveckling av socialt och tekniskt kapital. Medarbetarna upplever enligt enkäten att deras prestationen hos de själva är oförändrade och i teamen marginellt försämrad. Studien har även bidragit med olika insikter och varningstecken som organisationen kan ha i åtanke så som bland annat ”anställda upplever brist på tid för att utföra sitt arbete på distans”. / Background: The banking sector has an important function in today's economic system, mainly by offering capital supply, which contributes to economic growth (Swedish Bankers' Association, 2016). The consequence of the Corona pandemic has meant that several companies and organizations have been forced to close larger parts of their physical operations, and that employees have been forced to work remotely, which also affected Handelsbanken Linköping. They therefore work with half of the staff at a distance to comply with the restrictions and avoid the spread of infection. This sudden transition to distance mode has led to several different challenges, including communication, cooperation and community (Lepsinger, R. 2010). The purpose: The purpose with this study is to investigate how Handelsbanken Linköping works with leadership and governance to get as efficient distance work as possible. As well as examining the effects of leadership and governance on the social interaction, motivation and performance of the various employees within Handelsbanken. The research questions: "What does management control in general mean and management control at Handelsbanken mean for telework in particular?" "How does the management work with governance and leadership at Handelsbanken Linköping, which has been forced to work remotely?" "How does governance and leadership work, both in terms of performance and socially within Handelsbanken Linköping during the distance situation?" Results & contributions: This study has resulted in how the management, at one of Handelsbanken's office, is managed and how the staff continues to contribute  remotely. The management in the office agrees that the telework has worked well, in terms of performance and socially, even though it has been challenging. It has also led to several new insights and increased development of social and technical capital. According to the survey, the employees feel that their performance with themselves is unchanged and in the teams marginally deteriorated. The study has also contributed various insights and warning signs that the organization may have in mind, such as "employees experience a lack of time to perform their work remotely".

Den här studien har studerat styrning och maktfördelning inom ramen för delegationsordningarna i Utbildningsnämnden i Uppsala kommun. Genom att studera vem som äger rätt att fatta vilket beslut samt var i hierarkin det sker försöker studien ta reda på om det skett några förändringar över tiden 1991-2021. Studien tar sin utgångspunkt i de delegationsorngar som fanns när Uppsala kommun var indelat i olika kommundelsnämnder och tittar på hur de förändrats över tid sedan huvudmannaskapet för skolan övergick till kommunerna. Ambitionen med kommunaliseringen var att skapa ett mer verksamhetsnära beslutsfattande. Studiens resultat pekar i riktning mot att det visserligen skett en decentraliseringen, på så sätt att beslutsfattandet över skolan förflyttats från staten ner till kommunal nivå, men att det inom Uppsala kommun snarare skett en förändring mot ökad centralisering av styrningen, med en ökad byråkratisering som följd. Rektorerna har förlorat mycket av det delegerade beslutsfattandet de hade i början på 1990-talet och idag ligger det mesta av beslutsfattandet på någon i linjechefsposition inom förvaltningen. / This study has analysed governance and the distribution of power within the frame of the schedule of delegation in the standing Committee of education in the Council of Uppsala. By studying which body has the authority to make a specific decision, and where in the power hierarchy, this thesis is aiming at figuring out if there have been any changes of the distribution of power over time. A starting point for this analysis is the schedule of delegation whick were place at the time when the city of Uppsala was divided in diffrent local councils. How where they structured at the time of the municipality school reform and what were the ambitions of more locally rooted decision making? The result of the study suggests that there have, in fact, been a decentralisation of power from the central national level to a local level, but that within the local administration we have seen a change that points to a higher degree of centralisation and bureaucratization, contrary to the initial intention of the reform. The school principals have lost a lot of the earlier delegation authority. Today much of the decisions lay instead in the hands of middle management at the council administration.

AbstractÄnda sedan mitten av 1970-talet har begreppet åtgärdsprogram, för elever i behov av särskilt stöd, funnits med i styrdokumenten för den svenska skolan. Under årens lopp har dock premisserna för den statliga styrningen av skolan varierat. De senaste decenniernas avreglering och marknadsanpassning har följts av åtstramningar i takt med att svenska skolors resultat i internationella mätningar har sjunkit. Samtidigt påstås det i den offentliga debatten att det administrativa arbetet i skolan stjäl tid från pedagogernas huvuduppdrag – att undervisa. Hur påverkar denna ökade styrning, tillsammans med debatten, arbetet med dokumentationen kring extra anpassningar och särskilt stöd på skolnivå? Vad händer med rättssäkerhet och tydlighet när detta arbete prioriteras ner? Hur påverkar det, i sin tur, tanken om skolans dokumentation som en del av det systematiska kvalitetsarbetet?Förväntat kunskapsbidragMed den här studien vill jag öppna upp för reflektion kring det syfte med arbetet med åtgärdsprogram som skrivs fram i Skolverkets allmänna råd (2014). Hur kan huvudmannen skapa rätt förutsättningar för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd? Hur kan man utveckla skolans relationella kompetens genom det specialpedagogiska arbetet och hur kan förtryckta mallar förvandlas till levande dokument? SyfteSyftet med den här studien är att se vad en närläsning av dokumentationen från fyra olika gymnasieskolor i en större sydsvensk kommun visar när det gäller rådande diskurser, rättssäkerhet, tydlighet och formativt tänkande.FrågeställningarUtgångspunkt för analysen är följande frågeställningar:-Hur återspeglas rådande diskurser i aktuella styrdokument på skolnivå?-På vilket sätt påverkar språkbruket i dokumentationen rättssäkerhet och tydlighet?-Går det att utläsa en formativ tanke där elevens uveckling står i fokus?TeoriNorman Faircloughs teori om kritisk diskursanalys utgör bakgrund för studien tillsammans med Åsa Hirshs forskning om skolans dokumentation ur ett pedagogiskt och juridiskt perspektiv. Olika studier kring styrningen av skolan, såväl i Sverige som i andra länder, är ytterligare en teoretisk utgångspunkt.MetodDen samlade dokumentationen kring sammanlagt åtta elever från fyra gymnasieskolor i samma kommun begärdes ut. Det insamlade materialet analyserades därefter utifrån texternas lingvistiska utformning samt den diskursiva och den sociala kontexten, i enlighet med Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys.ResultatAnalysen visar att stilnivån i dokumentationen varierar från formell till informell. De diskurser som identifierats är bland annat en myndighetsdiskurs med juridiska referenser, en specialpedagogisk diskurs med facktermer, men även en intern diskurs begränsad till de aktuella skolornas kontext och relationen till eleven. Detta får konsekvenser för tydligheten framför allt för elever och vårdnadshavare men även inom professionen. Tidsbesparande strategier i form av bruk av förtryckta mallar och inklippta texter från tidigare upprättade dokument har iakttagits. Möjligheten att utläsa ett formativt syfte begränsas därmed. Andra tecken på begränsade tidsramar är att sekretessprövning av innehållet inte alltid har hunnits med innan materialet lämnades ut, vilket får konsekvenser för rättssäkerheten.Implikationer och slutsatsArbetet med åtgärdsprogram kan bli en viktig del av skolans systematiska kvalitetsarbete om dokumentationen görs levande genom kontinuerlig utvärdering och uppföljning. För att kunna göra detta krävs att man bygger relationer med elev/vårdnadshavare men även med kollegor och externa professioner. Genom sin kompetens är specialpedagogen den som är bäst lämpad att leda detta arbete och tillsammans med huvudmannen bidra till att skapa rätt förutsättningar. I ett vidare perspektiv är det även viktigt att finna kontaktytor mellan forskare och skolpolitiker för att undvika att styrdokumenten blir skrivbordsprodukter som är svåra att implementera på skolnivå.

Syftet med denna uppsats var att undersöka några pedagogers syn på demokratiarbetet och barns inflytande i förskolan. För detta har vi använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger från två förskolors verksamhet. Studiens resultat visar att pedagogerna har en stark vilja att utforma ett demokratiskt arbete som gynnar barns inflytande i förskolans diskurs. Både individuellt och kollektivt. Detta realiseras enligt pedagogerna genom att ​lyssna på barnens röster för att närma sig​barnets perspektiv samt respektera deras åsikter och viljor. Dock så kompromissas det med det demokratiska arbetet och barns inflytande då de vuxna balanserar detta mellan styrningen av vad, vem, hur och när detta inflytande får tillträde.

Uppsatsen knyter an till Westerman, Bonnet och McAfee och deras vägvisning kring hur ett företag kan använda teknologi för att transformera verksamheten (Westerman et al, 2014). Uppsatsen syftar till att studera förändringsförutsättningarna i en organisations befintliga ledarskapsförmåga, genom att använda befintlig data från genomförda medarbetarundersökningar, vilka är kvantitativt utförda med frågeställningar utifrån motivation, ledarskap och styrning. Ett väl utvärderat medarbetarundersökningsresultat kan generera värdefull information kring styrkor och svagheter i en organisations ledarskap och styrning, vilket i sin tur kan användas till kommande mål- och strategiformulering kopplat till en affärsplan. Uppsatsen kopplar till informatikområdet som hanterar processorienterad informationslogistik. För att informationslogistiken ska kunna vara processorienterad behöver först processen och dess aktivitetsområden vara beskrivna. Uppsatsen gör en ansats till att beskriva en övergripande ram för processen kring motivation, ledarskap och styrning och mer utförligt studera delprocessen för inhämtande och utvärdering av nulägesdata. Resultatet av medarbetarundersökningarna kring motivation, ledarskap och styrning används idag mer för uppföljning än för utvärdering, vilket minskar möjligheten att se behovet av en eventuell förändring, till exempel utifrån en digital kontext. Uppföljningarna följer en traditionell analog hantering där data från enkäterna översätts till information genom att reduceras till en enkelhet som människan ska kunna greppa och förstå, vilket gör att viktiga frågeställningar och information tappas bort och troligen inte belyses i beslutsprocesserna. Genom att använda digital informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som verktyg går det att hantera stora mängder data som kan användas i en beslutsprocess för att förbättra en verksamhet. En utveckling av ett sådant stödverktyg behöver vara användarstyrt och betraktat utifrån en helhetssyn. Medarbetarundersökningar kring motivation, ledarskap och styrning behöver därmed sättas in i sitt sammanhang som en delprocess i en större process för att vara användbara till mer än uppföljning. Frågeställningarna kring motivation, ledarskap och styrning behöver knytas till aktivitetsområdena i en affärsverksamhet och relateras till en målbild kring ledarskapsförmågan, för att det ska gå att utvärdera var en förändring kan behöva ske relaterat till ett nuläge och ett önskat läge. Uppsatsen belyser hur ett inhämtande av data kring motivation, ledarskap och styrning kan gå till i en verksamhet och hur det inhämtade utfallet kan utvärderas för att bli användbart i en beslutsprocess, kopplat till verksamhetens ledarskapsförmåga. Westerman, Bonnet och McAfee tar upp att vägen till ett digitalt mästerskap går via att bygga upp organisationens ledarskapsmässiga och digitala förmågor (Westerman et al, 2014). En framtida forskning kan vara att studera en motsvarande hantering för att utvärdera en verksamhets digitala förändringsförmåga.

Syftet med denna studie är att identifiera och beskriva vilka möjligheter och utmaningar som organisationer, som arbetar med IT-styrning utifrån agila ramverk i stor skala, upplever. En tematisk innehållsanalys har genomförts av vetenskapliga artiklar för åren 2017 till 2020, och från artiklarna har koder genererats som grupperats i olika teman mot bakgrund av studiens frågeställning. Studien har genererat fyra olika teman för de utmaningar och möjligheter som organisationer, som arbetar med IT-styrning utifrån agila ramverk i stor skala, upplever: införandeaspekter och anpassning till organisationen  leda och motivera medarbetare och team  kvalitet och kontinuerlig förbättring  utvecklingsaspekter  En slutsats som kan dras av detta är att det finns mest utmaningar för organisationerna gällande aspekterna som rör införandet och anpassningen till organisationen. Den andra slutsatsen som kan dras är att det finns många aspekter som beskrivits i denna studie som organisationer upplever som möjligheter vid införande och användande av agila ramverk i stor skala, speciellt kopplat till temat att leda och motivera medarbetare och team. Slutligen finns även några aspekter som organisationer upplever som utmaningar vid införande och användande av agila ramverk i stor skala. I absolut störst omfattning framkommer detta i tema ett som rör införandeaspekter och anpassning till organisationen.

Syftet med denna uppsats är att kasta ljus på ungdomars syn att leva med diagnos, närmare bestämt hur och på vilket sätt diagnosen kan forma individen. Uppsatsen utgår från Michel Foucaults teorier om makt och styrning. Dessa teorier i kombination med uppsatsens kritiska forskningsansats syftar till att synliggöra bakomliggande faktorer till respondenternas förhållningsätt till sina diagnoser. Inledningsvis presenteras en historisk bakgrund om elevsortering, skola och stigmatisering. Litteraturdelen fokuserar på forskning om diagnosen som kulturyttring och behovet av inifrånperspektiv. Den empiriska delen kännetecknas av intervjustudier i syfte att besvara frågan hur och på vilket sätt diagnosen kan forma eleven. Intervjuerna genomfördes på två skolor i Skåne. Det framkom att respondenterna, oavsett om de vill det eller ej, tvingas förhålla sig till sina diagnoser. Vidare uppvisade nästintill alla respondenter förtroende för representanter ur expertgrupper, och de som hyste misstro accepterade ändock sin diagnos. Respondenterna tvingas att orientera sig utifrån detta och många finner det frigörande, medan andra ser det som en påminnelse om ett liv de anser sig inte kunna få efter skolan. Flertalet av respondenterna hyste drömmar och förhoppningar om framtiden och för att nå dessa mål underkastar sig respondenterna olika självtekniker för att diagnosen inte skall komma i vägen. Resultatet pekar mot att diagnosen tvingar respondenterna att orientera- och förhålla sig till den i det sociala samspelet genom att ändra och anpassa sitt beteende utifrån de normer och förväntningar som ställs på dem. De självtekniker som ungdomarna underkastar sig härrör ur olika expertgruppers sanningsanspråk, vilket i sin tur pekar på en samhällelig styrning om vad som anses korrekt beteende och vad som är ett gott liv. Diagnoserna blir i detta sammanhang verktyg att lokalisera, identifiera och korrigera avvikelser i syfte att återanpassa den diagnosticerade.

Våra städer växer och det gör även behovet av bostäder. Det samma gäller för de sociala utmaningar som många städer präglas av. Denna studie ämnar redogöra för och analysera den planeringsinriktning som förekommer i dokument som berör stadsutvecklingsprojektet Amiralsstaden, för att i sin tur kunna ringa in en aspekt utav hur Malmös stadspolitik tar sig i uttryck. Det resonemang som förs i studiens diskursanalys kopplas samman med en teori om nyliberal stadsplanering som utgår från att stadsplaneringen blir ett resultat av den nyliberala kontexten. Den nyliberala grundsatsen som förordnar att städer är en plats för tillväxt och utveckling gör sig gällande i det undersökta materialet. Malmös planering för Amiralsstaden utgår från en norm om den attraktiva och konkurrenskraftiga staden. Social hållbarhet framhålls som ett prioriterat område, men integreras med en nyliberal logik.