Återanvändning av industribyggnader är aktuellt nu och kommer troligtvis att vara aktuellt också i framtiden. Eftersom Sverige, precis som alla andra länder har haft en tid då industrisamhället varit stort, har det byggts ett flertal industribyggnader runt om i landet. Alla har betytt något för stadens och Sveriges utveckling på något sätt, en del mindre och andra mer. Flera av industribyggnaderna där verksamheten har upphört står idag tomma. Flera av dem är även belägna i stadens kanske mest attraktiva delar. Den här studien har fokuserat på byggnader, som har ett kulturhistoriskt värde och som måste bevaras varsamt för att historien inte ska bli glömd.Syftet med arbetet har varit att undersöka vilka utmaningar och svårigheter som finns vid ombyggnad av en äldre industribyggnad med ett kulturhistoriskt värde till en kontorsbyggnad. I studien besvarades frågor som hur ett ombyggnadsprojekt påverkas av byggnadens kulturhistoriska värde, vilka skador behöver åtgärdas för att byggnaden ska kunna återanvändas, hur kan man underlätta för en ytterligare ombyggnad i framtiden och vilka svårigheter och utmaningar kan uppstå för att uppfylla kraven i BBR. Metoden som användes är en kvalitativ forskning som baseras på en litteraturstudie, intervjuer, undersökning av arkivmaterial och ett studiebesök. Kockums Gjuteriet i Malmö, som planeras byggas om till en kontorsbyggnad, användes som fallstudie. Inblandade aktörer har intervjuats för att sammanställa information om undersökningsobjektet.Äldre industribyggnader har under åren drabbats av skador och föroreningar som måste åtgärdas innan ombyggnadsprojekt kan börja. Studien har visat att varje ombyggnadsprojekt är unikt och har unika förutsättningar. Äldre byggnader kan innehålla olika typer föroreningar och skador som har bildats på grund av byggnadens tekniska egenskaper eller tidigare verksamhet. Det har även konstaterats att byggnadens kulturhistoriska värde medför begränsningar, speciellt vid energieffektivisering och åtgärdande av skador. Därför är det svårt att använda standardlösningar. Istället behövs speciella lösningar för respektive objekt. Svårigheter som brukar uppstå i samband med ombyggnad av en kulturhistorisk byggnad handlar ofta om energieffektivisering och tilläggsisolering av ytterväggar. Detta beror på att fasaden har ett kulturhistoriskt värde och kan inte tilläggsisoleras utvändigt, vilket i vissa fall leder till att byggnaden inte klarar dagens krav för energianvändning. Skador och föroreningar på kulturhistoriska värdefulla byggnadsdelar kan åtgärdas på olika sätt. Det varierar beroende på skadans och föroreningens typ och omfattning. Om den kulturhistoriska byggnadsdelen är skadad i så stor utsträckning att det inte går att åtgärda kommer den ersättas med en liknande som är nytillverkad eller från andrahandsmarknad. Blästring och inkapsling är metoder som används för att åtgärda förorenande material. Båda metoderna möjliggör bevarandet av de kulturhistoriska byggnadsdelarna men inkapsling beaktas som mindre hållbar eftersom den hindrar föroreningen från att spridas medan blästring har som syfte att ta bort föroreningen. En del lösningar kan förvanska byggnadens kulturhistoriska värde men anses vara bra ur ett hållbarhetsperspektiv. Användning av demonteringsbara byggnadsdelar och material skapar bättre förutsättningar och möjligheter för återvinning och återanvändning. Genom att utforma en demonterbar byggnad uppnås bättre hållbarhet och flexibilitet. / This is a study which purpose is to analyze the challenges that occur when rebuilding old industrial buildings with great cultural value. It is based on literature, interviews, research of archives and a study visit. To execute the research, following questions have been answered; how a rebuild will be affected by the buildings cultural value, what damages will be resolved for a building to be preserved, how is it possible to facilitate further rebuilds in the future and what are the difficulties and challenges that may occur to fulfill the requirements demanded by BBR. The result has revealed that every rebuilding project is unique and has extraordinary expectations. Therefore, it is difficult to use standard solutions and instead opt for more special solutions for the building. It is important to note that the buildings cultural value will bring restrictions in the rebuilding process, especially for energy efficiency and measures to resolve damages. Throughout the years the establishment have sustained plenty of destruction and contaminations that must be fixed carefully before the rebuilding process can begin. By recycling demountable building parts and materials, it will create better expectations and possibilities to reuse and to recycle. Greater flexibility will be achieved when demountable buildings are reshaped.

På grund av den pågående globala uppvärmningen och den ökademedvetenheten om människans miljöpåverkan har intresset för attbygga hållbart skjutit i höjden, såväl hos stora byggföretag som hosprivatpersoner. Studien undersöker om det på ett enkelt sett går attkonstruera ett attefallshus som uppfyller kraven för passivhus,FEBY guld, och samtidigt gör det lönsamt i längden. Attefallshusetsom studien utgår ifrån är tänkt att användas som ett fritidshusoch huset är tänkt att sedan uppföras i verkligheten. Tre olikabyggnader kommer konstrueras och beräknas för att sedanjämföras. Hus A kommer konstrueras enligt minimikraven i PBLoch BBR, medan hus B utgår från samma stomme men som medhjälp av ökad isolering ska försöka uppnå FEBY guld. Det tredjehuset, hus C, konstrueras som ett mellanting mellan de tidigarehusen för att se hur lönsamheten förändras med ökadenergieffektivitet. De ökade byggkostnaderna jämfördes sedanmed den minskade energiförbrukningen för att se vilket alternativsom var mest lönsamt. Resultatet landade i att det inte var möjligtatt uppfylla de hårda krav som råder för att certifiera enligt FEBYguld med utgångspunkt i hus A. Val av uppvärmningssystem, elelement,och val av fönster och dess storlek gjorde det helt omöjligtatt uppnå den låga årsenergiförbrukning som krävs på 26 kWh/m2.Vid jämförelse mellan hus A och C blev den sistnämnda mestlönsam, med ca 32 000 kr marginal efter 50 år. Slutsatsen som kandras av studien är att det krävs ingående förändringar i enkonstruktion för att uppnå denna miljöcertifiering och för ett sålitet hus som ett attefallshus är det ännu svårare, tillsammans medatt energipriset påverkar lönsamheten i stor utsträckning. Det hadevarit intressant att i framtiden undersöka om det finns någonannan lämplig miljöcertifiering för små fritidshus somprivatpersoner kan ha att sträva mot. / Because of the ongoing global warming and the increasedawareness of the human impact on the climate, the interest inbuilding more sustainably has become enormous, among bigconstruction companies as well as civilians. This study examines ifthere are any easy ways to construct an attefallshouse that meet therequirements for passive house, according to FEBY gold, and at thesame time makes it profitable in the long run. The house used inthis study will be used as a holiday house and will hopefully bebuilt in real life, eventually. House A was constructed according tothe minimum requirements according to PBL and BBR, whilehouse B used the same frame but in addition there was addedmore insulation to meet the requirements in FEBY gold. The thirdhouse, house C, also used the same frame but was constructed tobecome a house in between the two others to see how theeconomical part would change with increased energymanagement. The higher building costs was then compared to thedecreased energy consumption to see which alternative thatwas most profitable. The result showed that it was not possible tomeet the requirements in FEBY gold if you used house A as astarting model. The choice of heating system, electrical elements,and the choice of windows and its size, made it impossible toachieve the extremely low energy consumption that was needed,26 kWh/m2. When house A and house C were compared it showedthat the last one was the most beneficial house purelyeconomically, it was approximately 32 000 SEK cheaper than houseA over 50 years.. The conclusion that can be drawn from this studyis that there will need to be big changes in a construction of ahouse to achieve this high passive house status. The small size ofthis attefallshouse and the chosen heating system for this realestate made it even harder. It would be interesting in the future tosee if there are other environmental certification that could be moreusable for small holiday houses that civilians could strive towards. / <p>2022-06-22</p>

Introduction The report includes a study on how environmental certification tools are used to reduce the climate impact in the construction sector. In 2020, the Swedish construction sector accounted for approximately 21 percent of Sweden´s greenhouse gas emissions. Sweden´s climate goals consist of achieving net zero by the year 2045. The aim of the study was to investigate the view of environmental certification tools. Does the environmental certification motivate to build more sustainably. The study investigated what the work with environmental certifications looks like today. Investigations into environmentally certified building projects are sufficient measures for the industry to reduce emissions and whether the environmental certification process can be simplified. Method The method used was survey and the data collection technique in this study was research interviews. The respondents were people that are working within the construction sector. The interviews were semi structured with set questions and open answers. Results The result from the collected data showed a broad view of environmental certification. The major obstacles described are cost and time for an environmental certification. The use of environmental certification to achieve the climate goals can be used as a tool but is not sufficient. To reach the climate goals and build more sustainable, changes need to come in the form off laws and regulations. Analysis  The environmental certifications contribute to more sustainable construction by working with them as a tool. To be able to certify the environment, it is important that the customer wants to be certified. The environmental certifications need to develop at the same pace as the outside world to be relevant to use. The flexibility to design a building needs to be there to motivate the workers to use the environmental certifications. A motivational factor can be beneficial for workers to want to work with the environmental certifications. To build more sustainably, stricter laws and regulations are required. Discussion  Environmental certifications are used more and more, but do not motivate everyone in the construction sector to build more sustainably. There are several challenges that need to be addressed to simplify the environmental certification process and to build more sustainably and reach the climate goals. Keywords Climate agreement, Construction sector, Emissions, Environmental certification, Sustainable construction

El crecimiento de la población es cada vez más frecuente, lo que implica que las ciudades deben responder a esta demanda mediante la construcción viviendas. Sin embargo, este proceso conlleva una serie de procedimientos que están vinculados a los materiales de construcción, muchos de los cuales generan un impacto ambiental significativo. Por lo tanto, es necesario buscar alternativas que empleen materiales de construcción de base biológica. La presente investigación pretende generar alternativas para la construcción de edificios residenciales en altura en Chiclayo mediante el uso de un material más eficiente para controlar las emisiones de CO2 durante la fase de construcción. Para lograr este objetivo, se diseñó una metodología que se divide en tres fases. La primera se basa un estudio general sobre el impacto de los materiales tradicionales y la madera a partir del análisis del ciclo de vida, mediante los indicadores de la fase de construcción del ACV. La segunda implica el estudio de materiales de base biológica, a partir de sus técnicas y sistemas constructivos. Por último, la tercera fase contempla la generación de estrategias de construcción a partir de los resultados de la primera fase y las técnicas constructivas de la segunda fase. Los resultados obtenidos señalan una eficiencia de la madera para la reducción de emisiones de CO2 sobre materiales como el concreto y acero. Además, dentro de los sistemas constructivos en madera, existe una predominancia por el uso de sistemas combinados y la utilización de madera contralaminada en la construcción de los edificios. / Population growth is becoming more and more frequent, which means that cities must respond to this demand by building housing. However, this process involves a series of procedures that are linked to construction materials, many of which generate a significant environmental impact. Therefore, it is necessary to look for alternatives that use bio-based construction materials. The present research aims to generate alternatives for the construction of high-rise residential buildings in Chiclayo by using a more efficient material to control CO2 emissions during the construction phase. To achieve this objective, a methodology was designed that is divided into three phases. The first is based on a general study of the impact of traditional materials and wood based on life cycle analysis, using the indicators of the construction phase of the LCA. The second involves the study of bio-based materials, based on their construction techniques and systems. Finally, the third phase contemplates the generation of construction strategies based on the results of the first phase and the construction techniques of the second phase. The results obtained show the efficiency of wood in reducing CO2 emissions over materials such as concrete and steel. In addition, within the wood construction systems, there is a predominance of the use of combined systems and the use of cross-laminated timber in the construction of buildings.

I dagens samhälle är klimatfrågan central och dess betydelse ökar ständigt. Byggbranschen står för ungefär en femtedel av utsläppen i Sverige när det gäller koldioxidekvivalenter. För att minska dessa har krav på klimatdeklarationer för byggnader införts och dessa kommer kompletteras med gränsvärden som börjar gälla senast 2027. Utsläpp från infrastruktur finns det inte samma krav på och utsläpp från hela stadsdelar är relativt outforskat. Syftet med denna rapport är därför att skapa ett helhetsperspektiv genom att undersöka klimatpåverkan från en hel stadsdel med alla byggnader och infrastruktur. Uträkningar utförs med programmen Carbon designer och Klimatkalkyl för byggnader respektive infrastruktur. Från uträkningar kan sedan de största bidragarna till klimatpåverkan identifieras. Utifrån litteratur kan optimeringar för minskning av klimatpåverkan tas fram och deras inverkan på det totala utsläppet bestämmas. Resultatet indikerar att infrastrukturen står för cirka 2 % av utsläppen för området Kronan i Luleå där byggnader står för övriga procent. Undersökning av optimeringar visar att minskningar kan uppnås genom byte till grön asfalt, träbyggnader och HVO-diesel. För transport är det lämpligt att använda närproducerade material i trä för minskning av utsläpp. I övrigt indikerar undersökning av utformning att byggnader med över 6000 m2 ger minst klimatpåverkan. Byggnaden ska bestå av trä och göras i 6 till 8 våningar för att ytterligare minska klimatpåverkan. Det kan även vara fördelaktigt att fokusera på radhus då dessa har en lägre klimatpåverkan. Undersökningen gällande radhus bygger dock på många antaganden och behöver utvecklas för att säkerställa resultatet. Slutligen kan det konstateras att det är viktigt att se till helheten när det gäller klimatpåverkan. Kommuner har i sina detalj- och översiktsplaner möjlighet att beakta ett helt område och kan på så sätt minska klimatpåverkan med helhetsperspektivet. Dessa kan styra över utformningen till viss del med våningsantal och storlek på byggnader och på så sätt arbeta för ett lägre klimatpåverkande utsläpp för hela stadsdelen. Upphandlingen är även ett lämpligt tillfälle för att ställa krav på klimatpåverkan och premiera alternativ med lägre utsläpp. / In today’s community the climate issue is central, and its importance is constantly increasing. The construction industry accounts for approximately one fifth of emissions in terms of carbon dioxide equivalents. To reduce these, climate declarations for buildings have been introduced and these will be supplemented with limit values ​​that will come into effect no later than 2027. Emissions from infrastructure do not have the same requirements and emissions from entire city districts are unexplored. The purpose of this report is therefore to create an overall perspective by examining the climate impact of an entire city district with all buildings and infrastructure. Calculations are made using the software Carbon designer and Klimatkalkyl for buildings and infrastructure, respectively. From calculations, the biggest contributors to climate impact can then be identified. Based on literature, optimizations for reducing the climate impact can be developed and their impact on the total emission determined. The result indicates that the infrastructure accounts for approximately 2 % of the emissions for the area Kronan in Luleå, with buildings accounting for the remaining percentages. Investigation of optimizations shows that reductions can be achieved by switching to green asphalt, wooden buildings and HVO diesel. For transport, it is appropriate to use materials made with wood that are locally produced to reduce emissions. Examination of the design indicates that a wooden house that is between 6 and 8 storeys with a gross floor area of at least 6000 m2 is optimal for building with as little climate impact as possible. It can also be beneficial to focus on terraced houses as these have a lower climate impact. However, the survey regarding terraced houses is based on assumptions and needs to be developed to ensure the result. Finally, the overall perspective is important. Municipalities have in their detailed and overview plans the possibility to consider an entire district and can thus reduce the climate impact with the overall perspective. They can control the design to a certain extent with the number of floors and size of buildings and in this way work for a decreased carbon dioxide emissions for the entire district. The procurement is also a suitable opportunity to set demands on climate impact and reward alternatives with lower emissions.

Världens befolkning står inför en utmaning när det kommer till att minska utsläppen av växthusgaser, och uppnå hållbara levnadsvillkor. En bransch som bidrar till stora mängder utsläpp är bygg- och fastighetssektorn. Offentliga sektorn är en stor köpare på denna marknad, och offentlig upphandling har således en betydande roll i att driva på omställningen genom att efterfråga ekologiskt hållbara byggentreprenader. Utvärderingsgrunder för tilldelning av kontrakt i en offentlig upphandling görs utifrån tre grunder: Bästa förhållandet mellan pris och kvalitét, kostnad eller pris. Om någon av de två första utvärderingsgrunderna används ska kraven på det som ska upphandlas viktas inbördes, eller prioriteras för att det tydligt ska framgå för leverantörerna vad som är viktigast. Hur omfattas ekologisk hållbarhet i en offentlig upphandling av nybyggnation, och till vilket pris ska miljön få betala för våra nybyggnationer? Syftet med rapporten är att skapa en större förståelse för hur ekologisk hållbarhet omfattas i offentliga upphandlingar av nybyggnationer. Rapporten kommer också att behandla hur implementering av klimatdeklarationer kommer att påverka upphandlingsprocessen. Genom följande frågeställningar ska syftet besvaras: Hur utvärderar kommuner parametern ekologisk hållbarhet, av anbud i en offentlig upphandling? Vilka hinder och möjligheter medger lagen om offentlig upphandling för hållbart byggande? Hur arbetar kommuner för att implementera sina klimatmål vid upphandling? Hur kommer upphandlingsprocessen att påverkas med avseende till implementering av klimatdeklarationer? Metoden för att besvara frågeställningarna valdes till en kvalitativ forskningsdesign, där primärdatan från intervjuer utgör en central roll av empirin. Resultatet visar att anbud vid offentlig upphandling sällan utvärderas efter parametern ekologisk hållbarhet. Respondenterna menar på att ekologisk hållbarhet genomsyrar många delar av upphandlingen, och säkerställs genom så kallade ska-krav i förfrågningsunderlaget. Ska-krav är en förutsättning för att ett anbud ska få konkurrera om tilldelning. Att nybyggnationer ska byggas efter kraven för Miljöbyggnad Silver är en vanligt förekommande kravställning. Ekonomi och kompetens angavs som de två största hindren för att implementera hållbara lösningar i nybyggnationer, medan lagen om offentlig upphandling inte ansågs som varken en begränsning eller möjlighet för hållbart byggande. Än så länge har inte lagen om klimatdeklaration av byggnader påverkat arbetsprocessen i upphandlingsförfarandet nämnvärt, men det förutspås att de olika skedena kommer bli mer omfattande och ta längre tid med hänsyn till klimatdeklarationen. Respondenterna ställer sig positiva till införandet av lagen, och tror den kommer uppfylla sitt syfte, att skapa medvetenhet så att val av miljövänliga material kan göras därefter.

Today, buildings consume 40% of total energy demand in the EU and are responsible for 36% of GHG emissions. For this reason, and due to the delicate situation of climate change that planet Earth is experiencing, solutions are being sought to make the building sector more sustainable. In the current project, the use of natural materials has been chosen as a solution in line with the EU 2050 long-term strategy. This research broadens the knowledge on sustainable building with natural materials as an alternative to conventional construction. To this end, first, an extensive state of the art has been carried out to gather information and identify research gaps on natural building materials and energy efficiency, proving the suitability of natural construction materials. Special emphasis has been put on straw bale construction and rammed earth construction, which have been studied individually. In addition, geometrically identical building models of both building techniques have been developed and simulated in Stockholm and Valencia in order to see how they would perform in different climates. Total energy demand for the straw-bale building of 140.22 kWh/(m2·year) in the case of Stockholm and 37.05 kWh/(m2·year) in the case of Valencia has been obtained. For the rammed earth building, a total demand of 301.82 kWh/(m2·year) has been obtained in Stockholm and 78.66 kWh/(m2·year) in Valencia. Once passive measures are applied in the different models, a reduction in demand for the straw bale building of 77.8% and 36.3% has been achieved for Stockholm and Valencia, respectively. In the rammed earth building, in contrast, the demand has been reduced by 86.3% in Stockholm and 73.9% in Valencia. Heat recovery ventilation and high insulation level have been identified as imperative needs in Stockholm, in contrast to Valencia. Other improvement strategies such as windows substitution, air permeability improvement, or natural ventilation for cooling have been implemented. Apart from that, better performance of the straw-bale buildings has been identified for both climates. Additionally, focusing on thermal inertia, its influence has been identified as not completely significant in terms of annual demand in the simulated climates.

Studien Utsläppsfritt – En fallstudie om en elektrifierad byggarbetsplats riktar sig till personer och företag som intresserar sig för hållbart byggande. Vi befinner oss i en allvarlig klimatsituation till följd av bland annat global uppvärmning och byggbranschen bidrar i allra högsta grad till utsläpp av fossila gaser. I samarbete med Skanska så är denna kandidatuppsats skriven med syftet att undersöka hur elektrifierad byggproduktion i norra Sverige fungerar och vilka för- och nackdelar det har. Med den informationen är förhoppningen att studien ska bidra till ökad kunskap om ämnet. I huvudsak har kvalitativa metoder använts för att finna svar. Intervjuer med nyckelpersoner i projektet har genomförts och tillsammans med en dokumentstudie har ett resultat om arbetssättets hållbarhet vuxit fram. Resultatet visar att det finns stora fördelar med att bygga elektrifierat men också vissa utmaningar. Positiva effekter på arbetsmiljö är en viktig del samt minskningen av fossila utsläpp. Studien visar också att det i dagsläget inte är hållbart ur ett ekonomiskt perspektiv och att det även finns miljömässiga aspekter som kan förbättras. Slutsatsen är ändå att detta varit ett lyckat projekt som är viktigt för framtiden och omställningen mot ett mer hållbart byggande. / This study, called Emission free – A case study about an electrified construction site is aimed at people and companies interested in sustainable building and construction. The planet is in a serious climate situation as a result of, among other things, global warming and the construction industry contributes to the highest degree to the emission of fossil gases. In collaboration with Skanska, this essay was written with the aim of investigating how an emission-free construction project in northern Sweden works and what advantages and disadvantages it has. With that information, it is hoped that the study will contribute to increased knowledge of the subject. In the main, qualitative methods have been used to find answers. Interviews with key people in the project have been carried out and, together with a narrow document study, a result about the sustainability of the working method has emerged. The result shows that there are great advantages to building electrified, but also certain challenges. Positive effects on the work environment are an important part as well as the reduction of fossil emissions. The study also shows that it is currently not sustainable from an economic perspective and that there are also environmental aspects that can be improved. The conclusion is nevertheless that this was a successful project that is important for the future and the transition towards more sustainable construction

The construction industry is the second largest producer of waste in Sweden, generating 14.2 million tons in 2020. The traditional linear economy in the construction industry contributes to significant waste generation and resource inefficiency. Effective material and waste management are critical to reducing this waste and meeting increased sustainability requirements from international and national organizations. Therefore, aims this study, as part of the larger project BÖRjA, to investigate and evaluate various strategies for waste management at construction sites through simulation models. The BÖRjA project, funded by Vinnova, aims to promote circular material flows and improve resource efficiency and transport efficiency in the construction industry. This study focuses on simulating waste flows at a construction site to evaluate and improve waste management strategies. By developing multiple simulation models, the study aims to assess the effect of different waste management methods on overall site efficiency, specifically by examining the use of elevators for waste transport, space utilization, fill levels, and container pickups. To address the aim, two research questions have been posed: How do different strategies for container and waste management impact workflow at the construction site? How does the pickup frequency of trucks affect the efficiency of waste management? The method used in the study is discrete event simulation, where a simplified construction site has been modeled. The model enables experimentation without disrupting actual site operations, offering a cost-effective and efficient way to gather insights. The model is based on one of NCC's construction projects, named Silverskatten, which includes two apartment buildings with a total of 77 units. Data for the models have been collected through observation, interviews, and collaborations with NCC and Ragn-Sells. The strategies tested in the simulation environment include a baseline scenario, representing the most common method based on interviews and observations, where bins are emptied when assumed to be full and containers are picked up by waste handlers based on demand. From the baseline scenario, two different strategies have been tested where a single resource is responsible for waste management. The final strategy tested includes scheduled waste pickups instead of pickups based on demand. A fill requirement has also been applied in the different strategies, specifying at what fill level bins and containers are allowed to be emptied. The results of the study showed that the use of elevators for waste transport indicated that at a fill requirement of 30%, the total elevator usage time was significantly higher compared to the baseline scenario and scenarios with 50 or 70% fill requirements. When dedicated workers were used, it affected the total elevator usage time for the following fill requirements of 30, 50, and 70% by +68, +14, and -10%, respectively. The study found that scheduling waste pickups can reduce the total number of pickups required. A fill requirement of 50% with scheduled pickups on Fridays resulted in the fewest pickups over 140 weeks, demonstrating the effectiveness of strategic scheduling. The total work time required for dedicated workers handling waste varied significantly with the fill level and elevator speed. At a fill requirement of 30% and an elevator speed of 15 m/min, the total work time was approximately 309.9 hours over 140 weeks, while at a fill requirement of 70% and an elevator speed of 25 m/min, it decreased to approximately 158.3 hours. Implementing dedicated workers for waste management reduced the maximum number of bins on each floor, freeing up valuable space at construction sites. / Byggindustrin är den näst största producenten av avfall i Sverige, med 14,2 miljoner ton genererat under 2020. Den traditionella linjära ekonomin i byggindustrin bidrar till betydande avfallsmängder och resursslöseri. Effektiv material- och avfallshantering är kritisk för att minska detta slöseri och uppfylla ökade hållbarhetskrav från internationella och nationella organ. Därför syftar denna studie, som är en del av det större projektet BÖRjA till att undersöka och utvärdera olika strategier för avfallshantering på byggarbetsplatser genom simuleringsmodeller. Projektet BÖRjA, finansierat av Vinnova, strävar efter att främja cirkulära materialflöden och förbättra resurseffektiviteten och transporteffektiviteten i byggindustrin. Denna studie fokuserar på att simulera avfallsflöden på en byggarbetsplats för att utvärdera och förbättra avfallshanteringsstrategier. Genom att utveckla flera simuleringsmodeller syftar studien till att bedöma effekten av olika avfallshanteringsmetoder på den övergripande arbetsplatseffektiviteten, specifikt genom att undersöka användningen av hissar för avfallstransport, utrymmesanvändning och fyllnadsgrader samt upphämtningar av lastbärare. För att besvara syftet har två frågeställningar använts: Hur påverkar olika strategier för hantering av lastbärare och avfall arbetsflödet på byggarbetsplatsen? Hur påverkar upphämtningsfrekvensen för lastbilar avfallshanteringens effektivitet? Metoden som använts i studien är diskret händelsestyrd simulering där en förenklad byggarbetsplats modellerats. Modellen möjliggör experiment utan att störa faktiska arbetsplatsoperationer, vilket erbjuder ett kostnadseffektivt och effektivt sätt att samla insikter. Modellen bygger på ett av NCCs byggprojekt, kallat Silverskatten, vilket inkluderar två lägenhetshus med totalt 77 lägenheter. Data för modellerna har samlats in via observation, intervjuer och samarbeten med NCC och Ragn-Sells. De strategier som testats i simuleringsmiljön innefattar ett grundscenario, vilket ska representera den vanligaste metoden utifrån intervjuer och observationer, där kärl töms när de antas vara fulla och lastbärare upphämtas av avfallshanterare utifrån behov. Utifrån grundscenariot har sedan två olika strategier testats där en ensam resurs ansvarar över avfallshanteringen. Den sista strategin som testats innefattar schemalagd upphämtning av avfall istället för upphämtning utifrån behov. Ett fyllnadskrav har även applicerats i de olika strategierna där fyllnadskravet specificerar vid vilken fyllnadsgrad som kärl och lastbärare får tömmas. Resultatet av studien visade att användningen av hissar för avfallstransport visade att vid ett fyllnadskrav på 30% var den totala hissanvändningstiden avsevärt högre jämfört med grundscenariot och scenarier med 50 eller 70% som fyllnadskrav. När dedikerad arbetare användes påverkade det hissens totala användningstid för följande fyllnadskrav 30, 50 och 70% med +68, +14 och -10%. Studien fann att schemaläggning av avfallshämtningar kan minska det totala antalet hämtningar som krävs. Ett fyllnadskrav på 50% med schemalagda upphämtningar på fredagar resulterade i det minsta antalet hämtningar över 140 veckor, vilket visar effektiviteten av strategisk schemaläggning. Den totala arbetstiden som krävdes för dedikerade arbetare som hanterar avfall varierade avsevärt med fyllnadsgraden och hissen hastighet. Vid ett fyllnadskrav på 30% och en hisshastighet på 15 m/min var den totala arbetstiden cirka 309,9 timmar över 140 veckor, medan vid en fyllnadskrav på 70% och en hisshastighet på 25 m/min minskade den till cirka 158,3 timmar. Implementering av dedikerad arbetare för avfallshantering minskade det maximala antalet kärl på varje våning, vilket frigjorde värdefullt utrymme på byggarbetsplatser.

Bygg- och fastighetssektorn representerade år 2021 21,7% av Sveriges inhemska utsläpp (Boverket, 2023a). Detta visar på en stor potential i branschen att minska klimat- och miljöpåverkan som går i linje med FN:s hållbarhetsmål. Företag arbetar aktivt med att bygga mer hållbart, men privatpersoner som bygger småhus har också möjlighet att bidra till en positiv förändring. Detta projekt syftar till att jämföra olika materialval i klimatskalet i småhus ur ett hållbarhetsperspektiv. Ett av de analyserade alternativen är ett befintligt nybyggt exempelhus (småhus A) med mindre vanliga materialval, som har jämförts mot ett konventionellt sätt att bygga svenska småhus på (småhus B) som framtagits genom en enkätundersökning. Frågorna i enkätundersökningen har baserats på befintlig litteratur om vanligt förekommande material som skickats till 53 byggföretag, varav 31 företag svarat. Ett egenutvecklat förslag (småhus C) har även tagits fram med målet att förbättra materialvalen ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.   För att kunna utvärdera miljömässig hållbarhet har en livscykelanalys genomförts där utsläpp av koldioxidekvivalenter studerats under delar av bygg- och användningsskedet. Material- och transportkostnad har även analyserats ekonomiskt med hjälp av en livscykelkostnad. För att ett förslag ska vara hållbart måste den ekonomiska och miljömässiga aspekten balanseras, som kan uppnås om lösningen är miljövänlig samtidigt som den är ekonomisk försvarbar. Det egenutvecklade förslaget är baserat på resultatet av livscykelanalysen och livscykelkostnaden från småhus A och B, samt utefter befintliga hinder som undersökts genom litteratur och ett frågeformulär som skickats ut till några aktörer som är med och påverkar byggprocessen. Två fiktiva småhusmodeller som utgår från den genomsnittliga boarean av småhus i Sverige togs fram, som resultatet av studien applicerades på för att ge en uppfattning om totalt CO2eq utsläpp och kostnad för ett småhus.   Resultatet visade att småhus B är det billigaste alternativet, men även det som genererar störst koldioxidutsläpp. För 105 000 eller 124 000 kr mer för material- och transportkostnad för de framtagna fiktiva småhusen med area 122 kvm, kan 7,1 respektive 12,1 ton koldioxidekvivalenter sparas in om materialen i småhus C används i stället. Småhus A är mer miljövänligt sett till koldioxidutsläpp än småhus B men sämre än småhus C, och ekonomiskt mer kostsamt än både småhus B och C. Det material som är den största faktorn både ekonomiskt och miljömässigt är valet av isolering i vägg och tak. Resultatet från enkätundersökningen om vanliga materialval i svenska småhus visade att det verkar finnas en branschstandard för materialval i småhus. / 21,7 % of Swedens’s domestic emissions in 2021 was represented by the building an real estate sector (Boverket, 2023a), which highlights a considerable potential to reduce emissions in line with UN:s sustainability goals. As well as companies, individuals also have the opportunity to contribute to a positive change by building more sustainable houses. This project aims to compare different materials choices in the building envelope of houses from a sustainability perspective. One of the analyzed alternatives is an existing newly built example house (house A) built with less common materials, which was compared to a conventional Swedish house (house B) based on a conducted survey. A literature study of common existing materials were the foundation for survey, which was sent to 53 construction companies were 31 companies responded. An alternative proposition (house C) was developed during the project with the goal of improving material choices from both an economic and environmental perspective.   A life cycle analysis has been conducted to evaluate environmental sustainability by studying carbon dioxide equivalent emissions during material extraction and production, transportation, and the use stage. A life cycle cost assessment has been used to analyze material and transportation cost. The economic and environmental aspects must be balanced in order for a solution to be sustainable. This can be achieved if the solution is environmentally friendly while also being economically justifiable. House C is based on the results of the life cycle analysis and life cycle cost from house A and B, as well as existing obstacles that were examined through literature and questionnaire that was sent to involved stakeholders in the building process. Two fictional house models were creates based on the average living area of small houses in Sweden. The result of the study was applied to these models to provide an estimate of the total CO2eq emissions and cost for a small house.      The obtained results showed that the cheapest option is house B, but it also generates the highest carbon dioxide equivalent emissions. For an additional cost of 105 000 sek or 124 000 sek for the fictional houses with an area of 122 square meters, 7,1 and 12,1 tons of carbon dioxide equivalent emissions could be reduced if the material propositions for house C is used instead. House A is more environmentally friendly with regards to house B, but less so than house C. On the other hand, it is more expensive then both house B and C. The biggest factor is the choice of insulation materials in walls and the roof, regarding both the economic and environmental aspect. The result of the survey on common material choices in Swedish small houses indicates that there seems to be an industry standard for material choices on these houses.