No description available.

Idag sker många transporter med låg utnyttjandegrad vilket gör att transportkostnaden per produkt blir hög samtidigt som transporter har en negativ påverkan på miljön. Genom att konsolidera transporter kan utnyttjandegraden av transporterna öka. Ökad utnyttjandegrad kan även hjälpa företagen att gå mot cirkulär ekonomi där målet är att utnyttja resurserna maximalt. För små och medelstora företag kan det dock vara svårt att bygga upp samarbeten med andra företag. Dessa företag möter olika möjligheter och hinder vid implementering av transportkonsolidering, därför kommer denna studien identifiera vilka dessa är.Studien har genomförts i samarbete med 16 företag i Orust kommun och har visat att de största hindren vid transportkonsolidering är kundkrav, produktkrav och informationsdelning. Företagen upplevde att kundernas krav på korta ledtider skulle göra det svårt att samordna transporter med andra företag. Många företag upplevde även att produktkraven deras produkter ställer på transporterna skulle försvåra transportkonsolidering. Studien kunde dock visa att flera företag hade liknande produktkrav vilket möjliggör transportkonsolidering. En del företag ansåg att det saknades stöd och samarbete för den informationsdelning som krävs vid konsolidering.De främsta möjligheterna som identifierades är företagskulturen och viljan att gå mot en mer hållbar distributionskedja. Företagen som deltog i intervjuerna nämnde att de såg positivt på transportkonsolidering om det fanns ett sätt att enkelt samordna transporterna. De är även aktiva i Orust Kretsloppsakademi som arbetar för ett hållbart Orust vilket visar att det finns ett intresse av att bli mer hållbara. / Today, many transports are at a low rate of utilization. This means that shipping costs per product will be high and at the same time transports have a negative impact on the environment. Consolidating transports can increase the utilization rate for transports which minimizes costs and environmental impact. Increased utilization rates can also help companies move towards circular economics where the goal is to maximize their utilization of resources. However, for small and medium size companies it may be difficult to build up partnerships with other companies. These companies face different possibilities and obstacles in implementing transport consolidation, therefore this study will identify these.The study has been carried out in cooperation with 16 companies in Orust and has shown that the main obstacles to transport consolidation are customer requirements, product requirements and information sharing. The companies perceived that customer demand for short lead times would make it difficult to coordinate transport with other companies. Many companies also found that the product requirements of their products on transport would make transport consolidation difficult. However, the study showed that several companies had similar product requirements, which enables transport consolidation. Some companies also felt that there was no support and cooperation for the information sharing required for consolidation.The main opportunities identified were corporate culture and the desire to move towards a more sustainable distribution chain. The companies that participated in the interviews mentioned that they can see possibilities of transport consolidation if there was a way to easily coordinate transport. They are also active in the Orust Kretsloppsakademi that works for a sustainable Orust, which shows that there is an interest in becoming more sustainable.

Submitted by LUCIANE PEREIRA BARBOSA (lpb1404@hotmail.com) on 2018-10-26T16:58:52Z No. of bitstreams: 1 TRABALHO APLICADO - MPGC - LUCIANE P BARBOSA - VERSAO FINAL rev1.pdf: 1890693 bytes, checksum: 3bdd2519e40dc4e33254c14cdccfdf8d (MD5) / Approved for entry into archive by Simone de Andrade Lopes Pires (simone.lopes@fgv.br) on 2018-10-27T00:00:23Z (GMT) No. of bitstreams: 1 TRABALHO APLICADO - MPGC - LUCIANE P BARBOSA - VERSAO FINAL rev1.pdf: 1890693 bytes, checksum: 3bdd2519e40dc4e33254c14cdccfdf8d (MD5) / Approved for entry into archive by Suzane Guimarães (suzane.guimaraes@fgv.br) on 2018-10-29T12:28:14Z (GMT) No. of bitstreams: 1 TRABALHO APLICADO - MPGC - LUCIANE P BARBOSA - VERSAO FINAL rev1.pdf: 1890693 bytes, checksum: 3bdd2519e40dc4e33254c14cdccfdf8d (MD5) / Made available in DSpace on 2018-10-29T12:28:14Z (GMT). No. of bitstreams: 1 TRABALHO APLICADO - MPGC - LUCIANE P BARBOSA - VERSAO FINAL rev1.pdf: 1890693 bytes, checksum: 3bdd2519e40dc4e33254c14cdccfdf8d (MD5) Previous issue date: 2018-09-28 / Este trabalho tem por objetivo levantar, analisar e divulgar a sustentabilidade ambiental no transporte por cabotagem na operação de logística de uma empresa fabricante de eletrodomésticos. O método usado foi um estudo de caso único, sobre a sustentabilidade no transporte por cabotagem, focando seus impactos na emissão de CO2 na cadeia logística das operações da empresa no Brasil. Devido às dimensões continentais de nosso país, a cadeia logística é um grande desafio para atender às demandas de clientes com rapidez mantendo a sua competitividade e segurança. Dentro deste contexto a partir de 2015 a empresa intensificou o uso do transporte marítimo de cabotagem visando a redução de custos com seguros e evitar problemas com roubo de cargas. Porém uma externalidade positiva passou despercebida, que é a redução nas emissões de CO2 devido ao uso deste modal. Uma das metas em Sustentabilidade da empresa é minimizar o seu impacto climático, impedindo a liberação de 25 milhões de toneladas de dióxido de carbono e seus equivalentes (CO2e) ao longo de 15 anos, entre 2005 e 2020, e um dos caminhos é promover o uso de modais de transporte mais eficientes. Na revisão da literatura evidenciou-se que as emissões de CO2 por transporte rodoviário podem ser até 10 vezes maiores que o transporte marítimo para um mesmo volume de produto transportado (SCHMIED e KNÖRR, 2012). Portanto, esta pesquisa foi realizada através da análise exploratória sobre os dados dos embarques realizados pela empresa no período de janeiro/2015 a agosto/2018 e cálculo do impacto das emissões de CO2 dos respectivos embarques, adotandose o método proposto na norma CEN - EN 16258 – “Metodologia para o cálculo e declaração do consumo de energia e das emissões de gases com efeito de estufa dos serviços de transporte”. Esse trabalho visa contribuir para o estudo sobre sustentabilidade em cadeias logísticas e trazer maior clareza aos gestores sobre os impactos positivos à competitividade e ao meio ambiente ao adotar transportes alternativos ao tradicional rodoviário. / This work analyzes and propagates the sustainability of cabotage transport in the logistics operation of a home appliances manufacturing company. The research method was a case study, unique and holistic, about cabotage transport and its impacts on CO2 emissions in the logistics chain of the company's operations in Brazil. The continental dimensions of this country lead to a significant challenge in the logistics chain to meet the demands of customers, while quickly maintaining its competitiveness and safety. In this context, starting in 2015, the company intensified the use of cabotage shipping in order to reduce insurance costs and avoid problems with cargo theft. Nevertheless, a positive externality went unnoticed: the reduction in CO2 emissions due to the use of this modal. One of the company's sustainability goals is to minimize its climate impact by preventing the release of 25 million tonnes of carbon dioxide and its equivalents (CO2e) over 15 years between 2005 and 2020, and one way is to promote the use of more efficient transport modes. In the review of the literature, it has shown that CO2 emissions by road transport can be up to 10 times greater than maritime transport for the same volume of transported product (SCHMIED and KNÖRR, 2012). Therefore, this research was carried out through the exploratory analysis on the data of shipments made by the company from January/2015 to August/2018 and calculation of the impact on CO2 emissions of the respective shipments, adopting the method proposed in CEN- EN 16258 - "Methodology for calculating and reporting energy consumption and greenhouse gas emissions from transport services". This paper aims to contribute to the study on sustainability in logistics chains and to bring greater clarity to managers about the positive impacts in competitiveness and environment when adopting an alternative mode of transport to the traditional road transport.

Idag sker många transporter med låg utnyttjandegrad vilket gör att transportkostnaden per produkt blir hög samtidigt som transporter har en negativ påverkan på miljön. Genom att konsolidera transporter kan utnyttjandegraden av transporterna öka. Ökad utnyttjandegrad kan även hjälpa företagen att gå mot cirkulär ekonomi där målet är att utnyttja resurserna maximalt. För små och medelstora företag kan det dock vara svårt att bygga upp samarbeten med andra företag. Dessa företag möter olika möjligheter och hinder vid implementering av transportkonsolidering, därför kommer denna studien identifiera vilka dessa är. Studien har genomförts i samarbete med 16 företag i Orust kommun och har visat att de största hindren vid transportkonsolidering är kundkrav, produktkrav och informationsdelning. Företagen upplevde att kundernas krav på korta ledtider skulle göra det svårt att samordna transporter med andra företag. Många företag upplevde även att produktkraven deras produkter ställer på transporterna skulle försvåra transportkonsolidering. Studien kunde dock visa att flera företag hade liknande produktkrav vilket möjliggör transportkonsolidering. En del företag ansåg att det saknades stöd och samarbete för den informationsdelning som krävs vid konsolidering. De främsta möjligheterna som identifierades är företagskulturen och viljan att gå mot en mer hållbar distributionskedja. Företagen som deltog i intervjuerna nämnde att de såg positivt på transportkonsolidering om det fanns ett sätt att enkelt samordna transporterna. De är även aktiva i Orust Kretsloppsakademi som arbetar för ett hållbart Orust vilket visar att det finns ett intresse av att bli mer hållbara. / Today, many transports are at a low rate of utilization. This means that shipping costs per product will be high and at the same time transports have a negative impact on the environment. Consolidating transports can increase the utilization rate for transports which minimizes costs and environmental impact. Increased utilization rates can also help companies move towards circular economics where the goal is to maximize their utilization of resources. However, for small and medium size companies it may be difficult to build up partnerships with other companies. These companies face different possibilities and obstacles in implementing transport consolidation, therefore this study will identify these. The study has been carried out in cooperation with 16 companies in Orust and has shown that the main obstacles to transport consolidation are customer requirements, product requirements and information sharing. The companies perceived that customer demand for short lead times would make it difficult to coordinate transport with other companies. Many companies also found that the productrequirements of their products on transport would make transport consolidation difficult. However, the study showed that several companies had similar product requirements, which enables transport consolidation. Some companies also felt that there was no support and cooperation for the information sharing required for consolidation. The main opportunities identified were corporate culture and the desire to move towards a more sustainable distribution chain. The companies that participated in the interviews mentioned that they can see possibilities of transport consolidation if there was a way to easily coordinate transport. They are also active in the Orust Kretsloppsakademi that works for a sustainable Orust, which shows that there is an interest in becoming more sustainable.

Several categories of emissions are presented in Ericsson ́s sustainability report, among them emissions from product transportation is the largest one within Ericsson ́s own business. However, it is only a part of the transportation flow that is included in the report. The sustainability report covers transportations from distribution centers to customer sites, but now Ericsson will expand the range to cover a larger part of the supply chain, from first tier suppliers, through production, to customer sites. The change would provide Ericsson with better visibility and control over the supply chain and therefore enable the possibility to find new solutions the reduce greenhouse gas emissions. One strategy to reduce product transportation greenhouse gas emissions is regionalization, which Ericsson is already implementing for the production sites. Moving forward they also want to evaluate the possibility to regionalize the external suppliers. Therefore, the aim of the study is to evaluate the effects of a regionalized supply on product transportation from first tier supplier to customer sites, with focus on greenhouse gas emissions. Transportation data including weight, distance and transport mode was collected. Calculations was then done on an aggregated level and did not get into details regarding vehicle utilization or fuel usage. Data collected was inadequate in some part of the supply chain and the gaps were filled with assumptions based on initial interviews. The current emissions for the part of the supply chain that goes from suppliers to distribution hubs was calculated to 30 000 ton CO2e, but with regard to sensibility analysis the true value of emissions is higher. Further, the total current emissions were calculated by adding the new calculatedpart with Ericsson’s reported numbers, which gave the total emissions in the flow to be 169 000 ton CO2e. After the benchmark was established the effect of a regionalized supply was examined. Ericsson has divided the world into three supply regions, the America region, the Europe, Middle east and Africa region and Asia and Pacific Ocean region. The same regions were used to regionalize the suppliers. The suppliers that were located in a different region than the receiving plant were moved to a location that were deemed appropriate by interviews. In the America region the suppliers were placed in Mexico, in the Europe region the suppliers were placed in Romania and in the Asia region the suppliers were placed in China. With the regionalization of the suppliers the total emissions were reduced by 4 % regarding the baseline. Another conclusion from the regionalization was that the supply chain became less emission efficient because the transportation work by truck increased and decreased for boat. The results contain many uncertainties mostly because the regionalization is happening in the part of the supply chain that is mainly based on assumptions to begin with. Based on interviews regionalized suppliers would entail increased costs and loads of initial work, but shorter lead times. The interviewees also said that it is the mechanical components that is appropriate to regionalize since they are heavy, cheap and easy to produce compared to the electronical components. The electronical components were not deemed possible to regionalize. In summery Ericsson can expect reduced greenhouse gas emissions if they regionalize their 1st suppliers, but the size of the reduction needs further examination. Especially better data is needed to establish the benchmark, something that Ericsson will continue working on. / Följande arbete berör Ericssons växthusgasutsläpp från produkttransporter. I Ericssons hållbarhetsredovisning presenteras i dagsläget olika kategorier av utsläpp. Av de utsläppen som sker inom Ericssons verksamhet är produkttransporterna den största kategorin, trots att endast en del av flödet ingår i de presenterade siffrorna. Ericsson redovisar utsläppen för transporter från en distributionshub ut till kundsite, men vill nu utöka omfånget till att gå från förstaledsleverantörer, via produktion, ut till kundsite. Förändringen ämnar ge Ericsson bättre visibilitet och kontroll över försörjningskedjan för att därigenom kunna hitta lösningar för att minska växthusgasutsläppen. En strategi för att minska växthusgasutsläpp från produkttransporterna som Ericsson undersöker är regionalisering, något som redan genomförts för produktionen. Framöver vill Ericsson även utvärdera möjligheten av att regionalisera leverantörerna. Därför är syftet med studien att utvärdera effekterna av regionaliserad försörjning i Ericssons produkttransportflöde från förstaledsleverantörer till kundsiter, med fokus på växthusgasutsläpp. För att genomföra studien samlades transportdata med information kring vikt, sträcka och transportmedel in. Beräkningarna genomfördes på en aggregerad nivå och gick inte in på en djupare nivå såsom fyllnadsgrader eller bränsle som använts. Data var bristfällig på en del ställen i flödet och där fylldes luckorna på med antaganden baserade på intervjuer. Nuvarande utsläpp från flödet som går mellan leverantörer och distributionshubbar beräknas 2019 vara 30000 ton CO2e, men med hänsyn till känslighetsanalyser uppskattas det verkliga utsläppet vara högre. Det framtagna utsläppet slogs samman med de utsläppen Ericsson redan redovisar och de totala utsläppen för flödet blev därför 169 000 ton CO2e. Efter att ett utgångsläge fastställts undersöktes påverkan av en regionalisering av de externa förstaledsleverantörerna. Ericsson har delat in världen i tre regioner, dessa är Amerikaregionen, regionen för Europa, Mellanöstern och Afrika samt regionen för Asien och Stillahavet. Samma regioner används för regionaliseringen av leverantörer. De leverantörer som låg i en annan region än deras mottagare förflyttades till ett land som utifrån intervjuer ansågs lämpligt. För Amerikaregionen placerades leverantörerna i Mexiko, för Europaregionen placerades de i Rumänien och Asienregionen i Kina. Resultatet av regionaliseringen blev att utsläppen minskade med 4 % sett till det totala utgångsläget. Det visade sig även att utsläppseffektiviteten blev lägre eftersom mängden transportarbete för vägtransporter ökade och sjötransporterna minskade. Resultaten från scenariot med regionaliserade leverantörer har dock mycket osäkerhet i sig vilket främst grundar sig i att förändringarna sker i den delen av flödet där minst tillgång till data fanns att tillgå. Utifrån intervjuer framkom det även att regionalisera leverantörerna förmodligen skulle medföra ökade kostnader och initialt arbete, men kortare ledtider. Det framkom även att det främst var för mekanikkomponenter som regionalisering är ett alternativ då de är relativt tunga, billiga och enkla att tillverka i jämförelse med elektronikkomponenter. Elektronikkomponenterna ansågs inte vara lämpliga att regionalisera. Sammanfattningsvis kan Ericsson förvänta sig en minskning av växthusgasutsläpp vid en regionalisering av leverantörer, men storleken på minskningen behöver undersökas vidare. Framförallt behövs bättre data kring nuläget i början av flödet, vilket är något som Ericsson kommer att jobba vidare med.

Background: To reach the global goals of 2030, changes need to be maderegarding how decision makers decide to freight their goods. In Sweden,road traffic is held accountable for 90% of the carbon dioxide emissions.To help solve the problem with vast distances in Sweden's rural areas,scientists have researched the possibility of coordinating the transports.The research has shown that transports receive a more appropriate fill rate,lower transportation costs, and because of those two factors, lowered theircarbon dioxide emissions. Purpose: The purpose of this study is to lay a scientific foundation andpresent an example of a decision model. The decision model mainly aimstowards decision makers in rural municipalities but also companies thatwork toward these rural areas.  Methodology: This research undertook a qualitative research approach inan exploratory method. In order to ensure that the criteria’s and the prosand cons with coordinating freight transports the researchers interviewedkey persons for the rural municipalities in a semi structured or structurednature. Findings: The study has found the most relevant pros and cons with acoordination of freight transports and the criteria’s needed to build anexample of a decision model.  Conclusions: The theoretical and empirical data has been similar in many,but one stands out, and that is the increase of lead times as a negativefactor the rural areas, because of the coordination. The citizens andcompanies these rural areas are more interested in consistency andreliability. The study concluded the necessary criteria’s needed to build thedecision model. / Bakgrund: För att Sverige ska kunna nå sina uppsatta klimatmål innan år2030, behövs stora förändringar ske i hur vi skickar och transporterar vårtgods. Idag står Sveriges vägtrafik för 90% av de koldioxidutsläpp somsker av alla inrikes transporter. För att lösa problemet med de långaavstånden ut mot glesbygden har man undersökt möjligheten till attförsöka samordna varutransporterna som ska till glesbygdsområden.Tidigare varusamordningsprojekt har visat sig tillföra starka fördelar förtransportföretag som bland annat bättre fyllnadsgrad och reduceradetransportkostnader, samtidigt som att man minskar utsläppen kopplade tilltransporter. Syfte: Studiens syfte är att lägga en vetenskaplig grund förvarusamordning samt presentera en beslutsmodell. Beslutsmodellen riktarsig mot kommunala beslutsfattare samt beslutsfattare inom företag somjobbar mot glesbygder. Metod: Studien har utförts enligt ramverket för en kvalitativ intervjustudiemed en explorativ forskningsdesign. Detta för att författarna ska ha frihetatt arbeta passande efter situationen då det är ett relativt outforskat ämne. Analys och resultat: I studiens resultat presenteras delsvarusamordningens olika fördelar, dels dess nackdelar. Dessa för- ochnackdelar är tänkta att synliggöra varusamordningens möjligheter samttillkortakommanden.Vidare presenteras en beslutsmodell med förslag på beslutskriterier somtagits fram från de teoretiska och empiriska information som insamladestill studien.

Generic pharmaceutical supply chains are complex, interfacing humanitarian needs, industrial manufacturing, regulatory bodies and numerous other shareholders. This report gives a brief introduction to a current supply chain process within a company as well as a proposal to improve the supply chain financially, socially and environmentally. Data has been collected mainly through interviews and literature studies in order to conduct a case study. The project included an initial business case, calculations of necessary data in order to justify the work as well as to quantify the results. The main part of the proposal is to postpone the packing of medical products to a later stage as a way of improving the triple bottom line. Theoretically, this change results in lower ordering costs, lower volumes scrapped and thus lower scrapping costs and pollution, a decrease in order volumes further reducing costs and pollution and more. The study met the intended outcomes and would theoretically improve the company in line with the set targets. At the time of writing it is yet unclear whether it will lead to any action on behalf of the company. / Försörjningskedjorna inom farmaceutisk generika är komplexa med många externa beröringspunkter såsom mänskligt behov, industriell produktion, regulatoriska organisationer och andra intressenter. Den här rapporten erbjuder en kort introduktion till den befintliga försörjningsprocessen i ett företag i branschen samt ett förslag till hur företaget kan förbättra sin försörjningskedja ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Information har inhämtats främst genom intervjuer och litteraturstudier som har utgjort grund för en fallstudie. Projektet inkluderade framtagning av ett beslutsunderlag, datakalkyler för att ge stöd åt syftet med arbetet samt för att kvantifiera resultaten. Huvuddelen av förslaget utgörs av senareläggningen av packningsstadiet för medicinska produkter och effekten det får på det som på engelska kallas triple bottom line. Implementeringen av projektet ska teoretiskt leda till bland annat förbättrade vinstmarginaler, lägre andel kassationer och därmed en minskning av kostnader och utsläpp hänförliga till kassationer, lägre ordervolymer vilket i sin tur leder till sänkta kostnader och utsläpp. Studien har gett ett positivt utfall relativt målsättningen och implementeringen ska teoretiskt leda till en förbättring av verksamheten i linje med de uppsatta målen. I skrivande stund är det oklart huruvida företaget kommer att implementera förslaget.

This study explores the overlapping of platform technology and cooperative processes in logistics and how this can be of interest to make the industry more environmentally sustainable. It examines the literature regarding platform technology, horizontal collaboration, and environmental sustainability in logistics. Data was collected through interviews with experts in the logistics industry, representatives from logistics companies and a software solutions provider, to obtain a nuanced image from the industry. A framework was created to provide answers to how digital platforms can better be utilized for cooperation in logistics to improve environmental sustainability. In order to fulfill this, incentives and challenges for small- and medium-sized enterprises to cooperate through platform technology were identified. The incentives that were found were classified into driving and pushing. The driving incentives refer to evident benefits for small- and medium-sized enterprises of joining cooperative logistics platforms, while pushing incentives are based on external factors and current issues that potentially could be solved through a cooperative platform. The identified challenges to cooperating through digital platforms are related to cooperative processes, technology and digitalization, and environmental sustainability. These were analyzed from a systems perspective to understand how these affect the problem on several levels in the industry of logistics. Together, the incentives and challenges form the final framework and illustrate how platforms for cooperation can be realized in the logistics industry. / Denna studie undersöker överlappningen av digitala plattformar och samarbetsprocesser inom  logistik och hur detta kan vara av intresse för att göra industrin mer miljömässigt hållbar. Studien utforskar forskningslitteraturen om digitala plattformar, horisontellt samarbete och miljömässig hållbarhet inom logistik. Data samlades in genom intervjuer utförda med experter inom logistikindustrin och representanter från en mjukvarulösningsleverantör och från små- och medelstora företag inom logistik, för att få en nyanserad bild från branschen. Ett ramverk skapades för att ge svar på hur digitala plattformar kan användas bättre för samarbete inom logistik för att förbättra miljömässig hållbarhet. För att uppfylla detta så identifierades incitament och utmaningar för små- och medelstora företag för samarbete genom plattformsteknik. De incitament som hittades klassificerades som drivande och pressande. De drivande incitamenten syftar till de uppenbara fördelar för små- och medelstora företag att ansluta sig till kooperativa logistikplattformar, medan de drivande incitamenten baseras på externa faktorer och problem som potentiellt kan lösas genom en samarbetsplattform. Utmaningarna för att samarbeta via digitala plattformar identifierades relaterat till samarbetsprocesser, teknik och digitalisering, samt miljömässig hållbarhet. Dessa utmaningar identifierades sedan ur ett systemperspektiv för att förstå hur de påverkar problemet på flera nivåer inom logistikbranschen. Tillsammans utgör incitamenten och utmaningarna det slutgiltiga ramverket och illustrerar hur plattformar för samarbete kan förverkligas mer inom logistikindustrin.