Syftet med denna studie är att undersöka hur man på olika skolor i tre kommuner gör för att kartlägga elevernas kunskaper i matematik, för att ta reda på vilka elever som är i behov av särskilt stöd. Efter intervjuer på åtta skolor valdes tre kartläggningsmaterial ut. Lärarnas uppfattningar om kartläggningsmaterialen lyfts fram och diagnoser analyseras för att se vad de testar. Undersökningen visar att man på de besökta skolorna använde många olika material för att kartlägga matematikkunskaperna. Det material som användes på flest skolor var kartläggningsmaterialet Diamant, vilket är ett av de tre material som är med i analysen. Det visade sig att även om materialet var detsamma använde man det på helt olika sätt på skolorna. Förutom Diamant analyserades Förstå och använda tal- en handbok och Mattecirkeln. Analysen av kartläggningsmaterielen visade att de kunskaper som testas inom ämnesområdet aritmetik är de lägre nivåerna på Blooms taxonomi, som använts för min analys. Det handlar främst om kunskaper inom områdena faktakunskaper, förståelse och tillämpning. Två av materielen hade några uppgifter inom området analys, men alla saknade kunskaper inom de högre nivåerna syntes och värdering. Vidare visade analysen att om kartläggningsmaterialen ska användas som formativa bedömningsinstrument, måste den enskilde läraren ha goda kunskaper om vad som menas med formativ bedömning.

Balanced Scorecard hade en blomstrande period med snabb spridning under 90-talet. Dock har det nu gått mer än 20 år sedan Balanced Scorecard först introducerades och modellen har blivit kritiserad. Kritiken visar på att det förekommer tvivel om Balanced Scorecard som styrmodell. Därför har syftet med denna uppsats varit att skapa en förståelse för varför Balanced Scorecard har kritiserats. Detta genom att svara på frågeställningen: Vilka svårigheter finns det med Balanced Scorecard och varför? För att kunna svara på frågeställningen tillämpade vi en kvalitativ undersökning där vi gjorde intervjuer på två företag, The Palladium Group samt SKF Business Consulting. På The Palladium Group intervjuade vi en konsult vars kärnkompetens låg inom ramarna för Balanced Scorecard. På SKF Business Consulting intervjuade vi en ansvarig för deras egna styrkort, då de hade upplevt en del svårigheter med det. I analysavsnittet presenteras vilka svårigheter det finns med Balanced Scorecard. En svårighet kan vara att ledningen har skattat företagets strategi, eller det orsak-verkan-samband som hela styrkortet bygger på, felaktigt. När styrkortet sedan ska upprättas är det optimalt att det görs av ledningen tillsammans, därför bör inte konsulter hyras in för detta ändamål. Råder det oenighet i ledningen eller har inte hela ledningen engagerat sig i arbetet kring styrkortet, kan även det vara en svårighet med Balanced Scorecard. Vi har även kommit fram till att kommunikationen är viktig, då styrkortet måste vara djupt rotat i hela företaget för att vara effektivt samt då medarbetarna ska få en inverkan i styrkortet. En annan svårighet kan vara att företag inkluderat för många och/eller fel styrmått i styrkortet. Inte att förglömma är att företag bör pröva sina strategier och modifiera sina styrkort. Dock anser vi att dessa svårigheter inte beror på att det föreligger fel i Balanced Scorecard-modellen, utan svårigheterna uppkommer beroende på hur företag använder och hanterar modellen.

Syftet med denna studie är att finna eventuella mönster som kan ge fördjupad förståelse för huruvida val av bedömningsmaterial kan påverka resultat för elever som bedömts ha eller ha haft språkliga svårigheter. Via intervjuer avser vi fånga dessa elevers upplevelse av bedömningssituationerna. Studien genomförs som en komparativ fallstudie där två olika bedömningsmaterial genomförs, ett datorbaserat bedömningsmaterial och ett som genomförs manuellt med testledare. I studien används en hermeneutisk ansats som stöd för tolkning av resultat. Elevintervjuer har genomförts utifrån en intervjuguide utformad som en kvalitativ halvstrukturerad intervju Resultaten från bedömningarna visar en tendens till högre poäng i de manuellt utförda bedömningarna än i de datorbaserade. Resultaten från intervjuerna visar en tendens till att eleverna upplever det datorbaserade bedömningsmaterialet mer positivt. Slutsatsen är att eleverna i denna studie visar en tendens till högre resultat vid en manuell bedömningssituation, vilket vi kopplar till den mänskliga interaktionens betydelse.     . NYCKELORD: Bedömning, kartläggning, läsutveckling, språkliga svårigheter,

No description available.

Elever arbetar ofta med textuppgifter när de arbetar med matematisk problemlösning och förståelsen av textuppgifter kan vara problematisk för många elever. Som lärare är det viktigt att veta vad som är svårt och vad som kan underlätta förståelsen för elever. I denna litteraturstudie undersöks vilka språkliga aspekter som kan försvåra för elever i årskurs 1-3 när de läser matematiska textuppgifter samt vilka undervisningsstrategier som kan underlätta förståelsen. Studier på svenska och engelska från år 2000-2014 togs fram genom en systematisk sökning i databaserna LIBRIS och ERIC. Resultatet visar att begrepp, symboler och siffersymboler kan försvåra förståelsen. En studie visar att textförståelse är den största bristen medan en annan studie visar att det är i valet av räknesätt det brister. I resultatet tas strategin mental modeling upp som handlar om att skapa mentala bilder och åtta andra förslag som kan underlätta förståelsen, till exempel att elever kan skriva egna matematiska problem och att de behöver god tid på sig att förstå texter. I diskussionen tas upp hur dessa undervisningsstrategier kan minska de språkliga aspekter som försvårar. Elever kan få bättre förståelse för språket om de skriver egna textuppgifter eller om lärare vidgar elevers matematiska ordförråd genom att vara ”tvåspråkiga”. Det råder delade meningar om elever verkligen behöver lära sig speciella strategier för att förstå matematiska texter.

Sverige är ett välutvecklat land men trots goda förhållanden har en stor del svenska skolelever svårt att uppnå målen i läsning. Det kan leda till att elever lämnar skolan med bristande läsfärdigheter, vilket blir en begränsning eftersom dagens informationssamhälle ställer höga krav. Idag vet de flesta att det är viktigt att besitta en god läsförmåga. För att utveckla en god läsförmåga behöver elever få en god läsundervisning, vilket ställer höga krav på lärare. Det finns flertalet svårigheter som lärare dagligen möter i läsundervisningen för att leva upp till kraven. Tidigare kunskap har visat att det ställs höga krav på lärare i läsundervisningen och att det kan var svårt att leva upp till dessa krav. Vårt syfte är därför att undersöka om dessa svårigheter i en svensk kontext, genom en intervjustudie. För att kunna svara på syftet behöver vi klargöra vad en god läsundervisning innehåller. Vi har valt att genomföra semistrukturerade intervjuer för att lärare då får möjlighet att svara på öppna frågor och därmed prata fritt om ämnet. Urvalet består av utbildade grundskollärare med behörighet i svenska i årskurs 1-3. Samtliga lärare bedriver läsundervisning i skrivande stund. Sex grundskollärare och en speciallärare medverkar i studien. Resultatet visar att samtliga lärare har en liknande bild om vad en god läsundervisning innehåller. Majoriteten av lärarna utgår från samma grundprincip i läsundervisningen, det vill säga ljudinlärning. Både lärare och forskning menar att det finns svårigheter i läsundervisningen. De upplevda svårigheterna skiljer sig dock åt, både mellan deltagare och forskning. Resultatet visar även att det kan vara svårt att motivera elever. Motivation är något som nämns i forskning men det framgår inte som något problematiskt, vilket lärare har beskrivit att det kan vara. Forskning har till viss del visat att det finns bristande kompetens hos lärare gällande ljudinlärning, vilket vår studie bekräftar och utvecklar.

Den här studiens syfte är att belysa hur lärare undervisar nyanlända elever med annan språkbakgrund än svenska i matematikundervisningen med fokus på nyanlända.Jag har genomfört en kvalitativ intervjustudie i form av djupintervjuer med tre ämneslärare i matematik på grundskolan, mellanstadiet. Resultatet pekar på att lärare identifierar olika orsaker till att eleverna har svårigheter i ämnet matematik. Det framkommer i resultatet att lärarna har svårt att definiera de bakomliggande orsakerna till elevernas. Det framkommer av resultatet att lärarna anser att de har för lite kunskap om nyanlända elever och vad som deras lärande kräver. Resultatet visar att lärarna anser att elevernas kognitiva förmågor, tidigare skolerfarenheter, elevernas föräldrars utbildningsnivå och elevernas språkkunskaper har betydelse för hur väl elevernas lyckas inom ämnet matematik. I resultatet framkommer hur viktigt kartläggningen av elevernas kunskaper är och att detta sker kontinuerligt. lärarna finner kartläggning av elevernas kunskap som viktig och kartlägger eleverna kontinuerligt. Lärarna använder sig av olika strategier för att möta nyanlända elevernas behov bland annat samarbete med modersmålslärare, att eleverna integrerar med varandra och stöttar varandra.

Matematikläxans existens ifrågasätts ofta av både elever, föräldrar och lärare. Argument går att finna både för och emot användandet av matematikläxor. Den här studien fokuserar på lärare som valt att använda sig av matematikläxor regelbundet i sin undervisning. Studien syftar till att ge fyra lågstadielärares bild av vad de anser är syftet med att använda sig av matematikläxor och hur deras olika syften avspeglas i de läxor de ger. Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats bestående av observationer där lärarnas användning av matematikläxor studeras samt intervjuer där lärarna i undersökningen ger sin bild av vad deras syfte och tankar kring matematikläxor är. Resultatet visar att lärarna i undersökningens främsta syften med att använda sig av matematikläxor är att eleverna ska repetera eller fördjupa sina matematiska kunskaper. Lärarna ser även matematikläxan som en viktig del i att koppla samman skola och hem. Deras syften avspeglas i läxorna på så vis att de som använder sig av repeterande läxor ofta ger uppgifter liknande de som finns i elevernas arbetsböcker. Det fördjupande syftet kopplas däremot samman med olika problemlösningsuppgifter som inte tidigare är kända för eleverna.

Syftet med studien var att undersöka elevers användande av subtraktionsmetoder och vilka svårigheter som uppstod vid tillämpningen av dessa i årskurs 5 och årskurs 8. Studien baserades på en kvantitativ metod och utfördes genom en enkätundersökning. Resultatet visade att en subtraktionsmetod var mer förekommande i båda årskurserna än andra subtraktionsmetoder, varav hälften av eleverna som använde metoden uppvisade svårigheter. Dessa svårigheter var räknefel, ”växling över noll” och ”växlingsfel”. Resultatet visade också att många elever i årskurs 5 och årskurs 8 inte använde fler än två subtraktionsmetoder.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att få kunskap om viktiga aspekter för att elever i årskurs 4-6 skall utveckla förståelse för bråk. Utifrån syftet formulerades följande frågeställning: Vilka undervisningsmetoder kan underlätta elevers förståelse av bråk. Databaserna LIBRIS, Teacher´s reference center och ERIC användes för söka efter relevanta vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visar att många elever tycker att det är svårt med bråk och att de inte förstår syftet med att lära sig bråk i skolan. Vidare visar resultatet att om lärarna åskådliggör bråk för eleverna på många olika sätt i undervisningen ökar elevernas förståelse för bråk. Studien visar även att användning av konkreta material såsom modeller och bilder gör det enklare för elever att bland annat förstå beräkningar med bråk. Att lärarna samtalar med eleverna om bråk är också en viktig aspekt för att öka elevers förståelse för bråk.