No description available.

I detta examensarbete undersöks fem lärares uppfattningar om elevers svårigheter med innehåll i mekanik, samt vilka strategier lärare uppger att de använder för att lära ut detta innehåll. För att undersöka detta har intervjuer gjorts med fem lärare från samma område i Sverige. Några generella slutsatser från resultatet kan därför inte göras, däremot ges en inblick i vilka svårigheter dessa lärare uppfattar att elever har och vilka strategier de säger sig använda. Resultatet från detta examensarbete kan vara intressant som ett underlag för vidare forskning och utgöra en inspirationskälla för lärarstudenter och lärare. Det framkommer att lärare inte uppfattar att mekanik är svårt jämfört mot andra områden i fysik. De svårigheter som ändå uppstår i mekanik kopplar lärarna till elevers tidigare erfarenheter, vardagsförståelse, och att fysik är abstrakt med svår matematik och modeller. Strategier som lärare använder, när de uppmärksammat elevers svårigheter i mekanik, är att anknyta exempel till verkligheten. Att använda sig av praktiska exempel, där elever får känna på fysiken. Att ge mer tid och fler exempel. Att revidera lektionsinnehållet och hitta bättre förklaringsmodeller. Att diskutera fysik både mellan lärare – elev, elev-elev och genom diskussionen testa elevers hypoteser om fysikaliska fenomen.

<p>Syftet med den här studien var att belysa hur lärare uppfattar och utformar arbetet med elevinflytande i förhållande till det demokratiska läraruppdraget samt till de möjligheter och svårigheter, som finns i anknytning till tillämpningen. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod, då vi intervjuade lärare med hjälp av semistrukturerade intervjuer, som utgjorde underlag för denna studie. De resultat som framkom i studien var att lärarna upplevde elevinflytande som medbestämmande och trots att eleverna gavs tillfälle till elevinflytande på olika sätt tog de denna chans i varierande grad. Lärarna framhöll flera av forskningens positiva effekter samtidigt som en rad svårigheter med tillämpningen togs upp. Vidare framkom det att det inte fanns något direkt samarbete i arbetslaget kring elevernas inflytande, förutom vid ämnesöverskridande temaarbete, utan ofta var det något som skedde efter varje lärares tycke. Värdet av att arbeta utefter ett demokratiskt tankesätt, där allas lika värde, och vikten av att uttrycka sina åsikter, betonades och har betydelse för en elevaktiv skolverksamhet.</p>

Matematikundervisningen i den svenska skolan är ett omdebatterat ämne. Debatten handlar bland annat om vilken arbetsmetod som är lämpligast och bäst främjar elevernas kunskapsutveckling. Den här studien är inriktad på arbetsmetoden utomhusmatematik. Studiens syfte är att undersöka hur lärare som är aktiva i grundskolans år 1-3 ser på utomhusmatematikens betydelse för matematikundervisningen. Studien undersöker även vad lärare ser för möjligheter och svårigheter med denna arbetsmetod. För att uppnå studiens syfte genomfördes sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med lärare från olika skolor. En innehållsanalys användes sedan som metod för att bearbeta insamlad data. Resultatet visade att lärare ser utomhusmatematiken som ett komplement till klassrumsundervisningen och att det finns flera möjligheter och svårigheter med denna arbetsmetod. Förhoppningen med denna studie är att undersöka och lyfta fram utomhusmatematiken som arbetsmetod och tillägg till den ordinarie matematikundervisningen.

Leax Mekaniska i Köping har ifrågasatt vilka utmaningar och potentiella problem de har i ett specifikt produktionsflöde. Målet med detta examensarbete var att identifiera potentiella problem och svårigheter i ett sådant flöde, och komma på tänkbara lösningar samt rekommendationer. Leax Mekaniska är inte ensamma om dessa problem. Inom all bearbetande industri har kraven ökat på bl.a. leveranssäkerhet, toleranser och produktkvalitet. Man måste vara produktiv och kostnadseffektiv och hålla en hög konkurrensnivå. En metod som i dagsläget är mycket utbredd är en utökad automatisering. Robotar och maskiner tar operatörers plats inom bearbetningen. Operatörerna flyttas ut ur produktionen och har numera huvudfokus på att hålla de värdeskapande maskinerna och robotarna igång. Utökad automatisering innebär ofta inte en utökad bemanning, snarare större krav på den bemanning som redan finns. Bemanningsflexibilitet, kompetens, maskinhantering och ledarskapet är ett par väsentliga exempel för att kunna klara modern industris dagliga verksamhet. De forskningsfrågor som behandlats inom detta examensarbete är: - Vilka avgörande problem kan identifieras i hantering och styrning av ett komplext produktionsflöde, karakteriserat av att många automatiserade maskinceller handhas av få operatörer, som i sin tur leds av en produktionsledare? - Hur kan dessa problem och svårigheter motverkas och undvikas? (med samma antal operatörer) En fallstudie utfördes hos Nya Hamnvägens fabrik, och Glasgatans fabrik i Köping. Fallstudien samlade information från stora delar av verksamheten, process, operatör, produktionsledare och ledning. Analysen har undersökt de kopplingar som finns mellan nuläget och forskningsfrågorna, och försökt finna grunden till de identifierade problemen. Många av de problem och potentiella svårigheter kunde visa sig vara symtom, som är den del av mer grundläggande problem. Analysen viktade då och kopplade de identifierade grundläggande problemen som sammanfattades i sex stycken punkter: Svagt varningssystem i produktion, eftersatt förbättringsarbete, latent produktionssystem, personalens grundstruktur och minskad drivkraft på indirekta värdeskapande aktiviteter. Dessa punkter presenterades i en sammanfattade slutsats och resultat tillsammans med utarbetade förbättringsförslag.

Studiens syfte är att bygga vidare på den kunskap och förståelse som redan finns om modersmålslärarnas arbetssituation, om hur modersmålslärare ser på sin arbetssituation och hur den påverkar deras elever. Jag ville lyfta fram de olika problem som många modersmålslärare ofta upplever. Hur deras arbetssituation ser ut när det gäller de praktiska förutsättningarna för arbetet och deras ställning i skolan. Hur påverkar allt detta deras arbete, deras elever och deras undervisning? Jag har valt att använda kvalitativa intervjuer. Respondenterna är modersmålslärare. Bland de uppgifter som modersmålslärare har är modersmålsundervisning, kulturförmedling, stöd i identitetsskapandet och ibland tolkning. Arbetssituationen består av modersmålsundervisning som ofta är förlagd utanför skoltid med ibland trötta eller omotiverade elever. Tjänster är ambulerande och kan fördela sig på flera skolor med organisatoriska svårigheter som konsekvens. Möjligheten att samverka med andra lärare i skolan är i praktiken liten och bara de som har studiehandledning i sina tjänster har denna samverkan. Det är också dessa modersmålslärare som uttrycker sig lite positivt om sin arbetssituation.

Vår studie handlar om barn med socioemotionella svårigheter där fokus ligger på utåtagerande barn. I dag har vi en skola för alla vilket innebär att lärarna ska kunna bemöta alla barns olikheter. Vårt syfte är att undersöka hur lärarna bemöter dessa barn samt vilka strategier de använder. Vi upplevde att osäkerhet, rädsla samt frustation är ett vanligt fenomen hos den vuxne vid bemötande av utåtagerande barn. Därför har vi behandlat frågorna om vilka strategier lärarna använder för att bemöta barn med socioemotionella svårigheter. Vår undersökning är en kvalitativ studie där vi har intervjuat fem lärare i olika verksamheter inom skolan. Vi har studerat vad forskningen visar genom vetenskaplig litteratur. Tidigare forskning visar att diskursen har pågått under en längre tid om en skola för alla, vilket innebär att skolan kan ha en mångfald av barns olikheter. Detta kräver att arbeta individualiserat och att bemöta barnen efter sina förutsättningar för att få en fungerande skola för alla. Tidigare forskning visar att det saknas kunskap och förståelse i många skolor om att bemöta barn med socioemotionella svårigheter. Vi har studerat i litteraturen om vad det innebär för dessa barn, samt hur miljön kan skapa eller förebygga deras svårigheter. Därefter har vi studerat grupp- och samspelsprocessen, vilka svårigheter det finns när barnet inte förstår sammanhangen. Det blir även hinder när barnen inte förstår eller uppfattar sambandet med koderna samt signalerna som sänds ut från den sociala miljön. Det framgår i resultatet att lärarens förståelse samt kompetens är viktig för att kunna hantera och bemöta barn med socioemotionella svårigheter. Det som måste förändras hos många vuxna är synsättet, att våga tro på barnet, skapa förutsättningar samt att vara självkritisk. Att inte se barnet som ett problem utan vad det är som skapar problemet. Vikten ligger på att bekräfta barnet med konstruktivt bemötande samt att vara självkritisk. Detta har betydelse för att barnen inte ska förlora sin självkänsla. Resultatet av miljöns betydelse samt att verksamheten är individanpassad är en viktig komponent för att få bra resultat hos barnen. I studien har vi behandlat barn i förskolan samt elever i skolans tidigare år, i texten använder vi samlingsnamnet barn och förskollärare benämner vi som lärare.

Syftet med min uppsats är att ta reda på de svårigheter utifrån nyanlända muslimska kvinnors egna synvinkel som de stöter på när de etablerar deras liv i Sverige. Mitt material består av intervjuer med de nyanlända muslimska kvinnorna och böcker. Jag använder mig utav fenomenologisk teori och begrepp som livsvärlden, sunt förnuft och vanor för att se hur kvinnornas tidigare verklighet skildrar sig till den verklighet de befinner sig i nu. Vilka svårigheter ger det dem att de självklara vanorna och värderingar de hade innan kan skilja sig till det svenska? I min slutsats diskuterar jag hur det kvinnorna hade givet taget i deras tidigare värld inte är så givet i den nya världen samt det kvinnorna upplever som sunt förnuft skiljer sig från det svenska sunda förnuftet med hjälp av Berger och Luckmanns teori om hur jaget formas i en process av miljöer.

Syfte med uppsatsen är att undersöka vilka svårigheter svenska modeföretag kan möta vid implementering av CSR i sin värdekedja.  Undersökningen grundar sig på svenska modeföretag som har sin produktion förlagd utomlands. Intervjuer med representanter från Lindex och Indiska har genomförts för att få konkreta exempel, samt intervjuer med tre svenska organisationer som är aktiva inom CSR frågor. För att få svar på syftet har tre aspekter undersökts. Varför och hur modeföretag inför hållbarhetsstrategier i sin verksamhet, om de kan leva upp till sina hållbarhetsmål och om de inte kan leva upp till målen, varför. Resultatet över vilka svårigheter som modeföretag kan stöta på grundar sig främst på strukturella problem i det aktuella produktionslandet. Avsaknaden av transpararens försvårar kontroller av fabrikernas arbete med uppförandekoder. Ju längre bak i värdekedjan man vill kontrollera desto svårare blir det. Lön, diskriminering, mänskliga rättigheter är frågor som företag har svårt att påverka då det är frågor som ligger hos staten. Svenska modeföretag har kommit en lång bit i sitt ansvarstagande men det finns mycket kvar att göra för att övervinna de svårigheter som ligger i vägen för implementeringen av hållbarhet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilket stöd klasslärare kan få i arbetet med barn i socioemotionella svårigheter, om det finns någon form av handledning att tillgå samt hur man arbetar med barn- och ungdomspsykiatrin. Studien genomfördes med bakgrund att det finns många barn i socioemotionella svårigheter i skolan och få vet hur man ska bemöta dessa barn. Dessa socioemotionella svårigheter visar sig ofta som en beteendeproblematik som kan skapa problem i samspelet med andra, det här leder sällan till en diagnos och barnen får då sällan det stöd de behöver. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer och antalet informanter är fyra specialpedagoger och en speciallärare som arbetar på olika skolor i samma kommun. Resultatet visar på att arbetet med barn i svårigheter är komplext och åsikterna skiljer sig mellan informanterna hur man ska bedriva det arbetet. De flesta hade en gemensam åsikt kring handledning och detvar att handledningen måste vara önskad av den som ska bli handledd. Samarbete med Barn- och ungdomspsykiatrin eller socialtjänsten finns inte för tillfället på berörda skolor,men efterfrågas i vissa fall. Det här arbetet är svårt och på skolorna så behöver man ha en tydlig plan för att underlätta för de personer som möter elever i socioemotionella svårigheter.