Syftet med studien är att ta reda på hur en högstadieskola i en mellanstor kommun arbetar för att upptäcka vilken typ av svårigheter de nyanlända eleverna har i matematik och vilket stöd som ges i matematikundervisningen. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie på en högstadieskola där både observationer och intervjuer med skolans personal ligger till grund för studiens resultat. Studien utgår ifrån de specialpedagogiska perspektiven dilemmaperspektivet och det relationella perspektivet samt det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att studiehandledning var det enskilt viktigaste stödet för de nyanlända eleverna, men att tillgången såg olika ut beroende på vilket språk eleven talade och om det fanns en studiehandledare att tillgå på det språket. Om en elev har behov av studiehandledning, men ändå inte får det på grund av bristande tillgång blir det ett dilemma som är svårlöst. Skolan närmade sig ett relationellt synsätt, eftersom specialläraren gav matematiklärarna i en klass stöd i deras undervisning istället för att ge enskilda elever stöd. Det språkliga stödet fick eleverna bland annat i form av kamratstöd och gruppdiskussioner, vilket faller under det sociokulturella perspektivet där tonvikten ligger på kommunikation och att lära av de som kan mer.

No description available.

<p>Uppsatsen handlar om hur en lärare, i skolår 3, arbetar med matematisk problemlösning. Syftet är att beskriva hur och varför man ska arbeta med problemlösning i de lägre skolåren och hur eleverna bearbetar problemen och vilka svårigheter som kan uppstå. De frågeställningar jag har haft utgår både från ett lärarperspektiv och ur ett elevperspektiv. För att få svar på frågeställningarna användes fallstudien som metod i kombination med litteraturstudier.</p><p>Resultatet av litteraturstudien visar att elever bör utveckla strategier för att eleverna ska klara av vardagen. Problemlösning kan även ses som ett medel för att utveckla elevens sociala kompetens, språk, logiskt tänkande och förmåga att argumentera. Problemlösning ger variation i undervisningen och låter eleverna upptäcka att matematiken finns i vardagen. Läraren kan använda problemen på olika sätt i undervisningen och elevernas olika lösningsförslag kan läraren med fördel lyfta i mindre grupper och även i helklass. På så sätt får eleverna kunskap om användbara strategier och även ta del av andras tankegångar.</p><p>Att använda problemlösning i undervisningen är ett arbetssätt som inte kräver egenproducerat material men en del planering av läraren. Svårigheten med problemlösning kan vara att läraren inte vet vad eller vilken matematik eleverna kan lära. För elever med läsproblem kan uppgifterna ställa till svårigheter. Problemlösningsarbetet kan med fördel utföras i mindre grupper, då studier visar att elever upplever att de får störst utbyte när de arbetar i grupp. För eleverna möjliggör grupparbetet ett tillfälle till att ta del av olika sätt att lösa problem, eleverna kan hjälpa varandra och eleverna kan i den mindre gruppen samtala och prata matematik. Språket är viktigt både för begreppsbildning och för lösandet av problem. Därför bör uppmärksamhet och systematisk övning riktas mot matematikens kommunikativa del.</p><p>Problemlösning som arbetssätt kräver engagemang av läraren som också måste ge stöd och uppmuntran till eleverna under både lösningsprocessen och när elevernas lösningar lyfts fram inför andra elever. Det är spännande att följa och ta del av elevernas tankar och idéer kring olika lösningssätt och hur de bearbetar problemen. Om elevernas olika lösningsförslag lyfts i mindre grupper eller helklass, så kan de andra eleverna få olika perspektiv på hur de kan lösa uppgiften. Detta arbetssätt kräver dock att det i klassen är ett bra klimat och att eleverna vågar lyfta sina lösningar inför andra elever, även om de är felaktiga.</p><p>Problemlösning är en utmanande tankeverksamhet och om eleverna lär sig den problemlösande processen så har de även stor nytta av den i livet utanför skolan. Genom att använda sig av vardagsnära problemuppgifter kan eleverna förhoppningsvis se sambandet mellan matematik och vardagen. Matematik finns runt omkring oss i vår vardag och i det vi gör.</p>

<p>Vad många inte tänker på då de har ett relativt avancerat olinjärt system som de linjäriserat till ett tidskontinuerligt styckvis affint system är att det inte är helt självklart och enkelt att hantera detta system. Eftersom vi i de flesta fall vill kunna hantera ett angivet system med datorkraft, och därmed måste sampla systemet, behöver vi kunna beskriva ett samplat tidskontinuerligt styckvis affint system med ett tidsdiskret system. Vid första anblicken av detta problem kan det verka ganska enkelt. Vad många gör är helt enkelt att skapa en tidsdiskret beskrivning för varje mod i det styckvis affina systemet var för sig och behålla de gamla modgränserna. </p><p>Detta visar sig dock kunna ge ett felaktigt uppförande hos systemet. Vad som gås igenom i denna rapport är krav som ställs på det styckvis affina systemet för att det ska gå att ta fram en tidsdiskret beskrivning för det, svårigheter som finns samt de fel som idag görs vid framtagandet av en tidsdiskret beskrivning. Hur framtagandet av tidsdiskreta beskrivningar för styckvis affina system går till samt algoritmiska lösningar till tre typer av styckvis affina system gås även igenom.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och en empirisk undersökning få en bättre insikt i vad DAMP är och vad det kan innebära för elever med denna diagnos. Jag vill även ta reda på vad skolans ansvar är och hur lärare i skolan kan hjälpa och underlätta för elever med dessa svårigheter. </p><p>Arbetet består av två delar, varav den första är en litteraturgenomgång där olika forskares syn och åsikter om DAMP är presenterade och sammanställda. Den andra delen består av en undersökande del där intervjuer med fyra olika lärare, om deras kunskaper om hur lärare kan underlätta för DAMP-elever, presenteras. </p><p>Genom litteraturen och den empiriska undersökningen har det framkommit att DAMP är ett osynligt handikapp som kan bero på många olika faktorer, av vilka forskarna inte är riktigt överens om. För ett stort antal barn innebär DAMP en mängd olika svårigheter som de behöver hjälp och stöd för att kunna hantera. Det finns inte heller några specifika åtgärder som man kan tillämpa på samtliga barn med dessa svårigheter. Man måste hela tiden se till den enskilda individens behov och förutsättningar och utefter det komma fram till vad som passar bäst för den enskilda eleven. Genom kunskap och med hjärta och hjärna i samspel kan man hjälpa barn med särskilda svårigheter. Det gäller bara att vara lyhörd och öppen för deras behov och att anpassa sig efter vad de behöver.</p>

<p>Syftet med vår studie var att nå förståelse av vad som avses med pedagogiska verktyg i lärares arbete med elever i socioemotionella svårigheter.</p><p>För att kunna nå en förståelse använde vi oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade fyra lärare i skolår 1-3 om hur de väljer och motiverar arbetssätt och innehåll i arbetet med elever i socioemotionella svårigheter.</p><p>Vårt resultat visar att kommunikationen är ett viktigt pedagogiskt verktyg i samverkan med kollegor och föräldrar i arbetet med elever i socioemotionella svårigheter. Lärarna i vår studie ansåg också att förmågan till samspel är av stor betydelse för att kunna skapa bra förutsättningar för dessa elever. Resultatet visar också att några lärare upplever att de saknar pedagogiska verktyg efter avslutad lärarutbildning. Andra upplever att de har verktyg men saknar ”mandat” för att använda dem.</p>

<p>Bakgrund: Diabetes typ 2 är en livsstilssjukdom där riskfaktorer för sjukdomen har sin grund i sociala, beteendemässiga samt miljömässiga aspekter. Att diagnostiseras med diabetes typ 2 kan framkalla starka känslor. Sjukdomsupplevelsen har väsentlig betydelse då en stor del av ansvaret för en framgångsrik behandling, kräver engagemang av den enskilde patienten. Behandlingen av sjukdomen består av livsstilsanpassning vars syfte är att förhindra senkomplikationer och att bibehålla hög livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters svårigheter att genomföra livsstilsanpassningar vid diabetes mellitus typ 2 Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie genom systematisk granskning av vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: bristande insikt om sin sjukdom, vardagslivets och samhällets inverkan, bristfällig information och kunskap om sjukdomen, svårigheter att bryta gamla vanor samt bristande stöd och förståelse från sjukvården. Patienterna upplevde flertalet svårigheter då livsstilsanpassning skulle genomföras. Slutsats: Patienternas individuella reaktioner och upplevelser vid diabetes typ 2 är grundläggande för att tillfredsställande omvårdnad skall kunna utövas i syfte att förbättra egenvården. För att stödja patienter med diabetes som har svårigheter att genomföra livsstilsanpassningar, behöver nya strategier för undervisning och information utvecklas.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>ADHD är en neuropsykiatrisk sjukdom. Det är en relativt ny kunskap att även vuxna lever med ADHD och ett område som är under ständig utveckling. <strong>Syfte:</strong> Syftet med studien är att belysa hur det är att vara vuxen och leva med ADHD, med fokus på funktionshindret. <strong>Metod: </strong>En litteraturstudie har genomförts där sju stycken kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades och analyserades.<strong> Resultat: </strong>Analysen påvisade fem gemensamma nämnare vid ADHD: Brist på impulskontroll, social problematik i mötet med andra, problem att organisera vardagen, diagnos: för eller nackdel för att kunna hantera vardagslivet och medicinens inverkan på personligheten i dagligt liv. <strong>Diskussion: </strong>Det<strong> </strong>framkom att<strong> </strong>personer som lever med ADHD använder sig av olika strategier för att hantera sin vardag. Strategierna kan ha både positiv och negativ inverkan på den funktionshindrades liv. Det visade sig också att impulsiviteten gjorde dem till mer olycksdrabbade bilförare.<strong> Slutsats: </strong>Sjukvårdspersonal kan behöva en ökad kunskap om funktionshindret ADHD för att lättare kunna bemöta och stötta individen på ett respektfullt sätt.</p> / <p><strong>Background:</strong> ADHD is a neuropsychiatric disease. It has only recently been discovered that also adults suffer from ADHD and this is an area under development. <strong>Aim:</strong> The aim is to illustrate what it is like to be an adult living with ADHD, with a focus on the functional disorder. <strong> Method: </strong>A literature study has been<strong> </strong>performed in which seven qualitative and quantitative articles were examined and analyzed. <strong>Result: </strong>The analysis showed five common denominators in the case of ADHD: loss of impulse control, difficulties socializing with others, problems organizing their everyday life, diagnosis: an advantage or a disadvantage in handling everyday life, and the effect of medication on their personality. <strong>Discussion: </strong>Persons living<strong> </strong>with ADHD use different strategies to cope with their everyday life. The strategies can have a positive or negative impact on the life of the person with the functional disorder. It was also shown that the impulsivity made them more accident-prone as car drivers. <strong>Conclusion:</strong> Healthcare staff may need more knowledge about ADHD to be able to treat and support affected persons in a respectful manner.</p>

Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och en empirisk undersökning få en bättre insikt i vad DAMP är och vad det kan innebära för elever med denna diagnos. Jag vill även ta reda på vad skolans ansvar är och hur lärare i skolan kan hjälpa och underlätta för elever med dessa svårigheter. Arbetet består av två delar, varav den första är en litteraturgenomgång där olika forskares syn och åsikter om DAMP är presenterade och sammanställda. Den andra delen består av en undersökande del där intervjuer med fyra olika lärare, om deras kunskaper om hur lärare kan underlätta för DAMP-elever, presenteras. Genom litteraturen och den empiriska undersökningen har det framkommit att DAMP är ett osynligt handikapp som kan bero på många olika faktorer, av vilka forskarna inte är riktigt överens om. För ett stort antal barn innebär DAMP en mängd olika svårigheter som de behöver hjälp och stöd för att kunna hantera. Det finns inte heller några specifika åtgärder som man kan tillämpa på samtliga barn med dessa svårigheter. Man måste hela tiden se till den enskilda individens behov och förutsättningar och utefter det komma fram till vad som passar bäst för den enskilda eleven. Genom kunskap och med hjärta och hjärna i samspel kan man hjälpa barn med särskilda svårigheter. Det gäller bara att vara lyhörd och öppen för deras behov och att anpassa sig efter vad de behöver.

Syftet med vår studie var att nå förståelse av vad som avses med pedagogiska verktyg i lärares arbete med elever i socioemotionella svårigheter. För att kunna nå en förståelse använde vi oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade fyra lärare i skolår 1-3 om hur de väljer och motiverar arbetssätt och innehåll i arbetet med elever i socioemotionella svårigheter. Vårt resultat visar att kommunikationen är ett viktigt pedagogiskt verktyg i samverkan med kollegor och föräldrar i arbetet med elever i socioemotionella svårigheter. Lärarna i vår studie ansåg också att förmågan till samspel är av stor betydelse för att kunna skapa bra förutsättningar för dessa elever. Resultatet visar också att några lärare upplever att de saknar pedagogiska verktyg efter avslutad lärarutbildning. Andra upplever att de har verktyg men saknar ”mandat” för att använda dem.