Bakgrund: Diabetes typ 2 är en vanligt förekommande sjukdom hos personer som är 65 år eller äldre. Egenvård är en viktig del i behandlingen av diabetes typ 2. Om egenvården inte hanteras ordentligt kan komplikationer uppstå vilket kan orsaka lidande för personen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur äldre personer med diabetes typ 2 hanterar sin egenvård samt beskriva vilka svårigheter de upplever när de ska hantera sin egenvård. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design baserad på 13 vetenskapliga artiklar publicerade från 2005 till 2011 hämtade från databaserna Cinahl och Medline. Huvudresultat: Hur äldre personer hanterar sin egenvård vid diabetes typ 2 beror på inre och yttre faktorer. Inre faktorer är självständighet och eget ansvar. Förbli självständig och oberoende är en stor motiverande faktor till hanteringen av egenvård. Ansvaret kring egenvård är gemensamt med personen med diabetes typ 2, vårdpersonal och närstående. Yttre faktorer är socioekonomiska resurser, motivation utifrån och socialt stöd. Svårigheter i hanteringen av egenvård beror på fysiska, kognitiva och psykiska samt sociala svårigheter. Slutsats: Sjuksköterskan har ett stort ansvar för att hjälpa äldre personer med diabetes typ 2 att bibehålla sin självständighet. Mer forskning behövs inom området äldre och egenvård vid diabetes typ 2.

<p>Beslutstödssystem, som syftar till att underlätta beslutsfattandet för beslutsfattare, är idag vanliga i organisationer (Power, 2002a). Dessvärre upplever många beslutsfattare att beslutstödssystemen inte ger ett fullgott stöd (Carson & Turban, 2002). Anledningen till detta menar Angehrn och Jelassi (1994) är att tillräckligt stor hänsyn inte har tagits till mänskliga faktorer, såsom kognitiva begränsningar. Det är av vikt att utgå från andra modeller över mänskligt beslutsfattande än Simons (1960) modell, som i stort sett är den enda modellen som utgås från (Angehrn & Jelassi, 1994). En modell av Mintzberg et al. (1976) kan utgöra ett alternativ till Simons modell. För att få vetskap dels om vilka kognitiva svårigheter beslutsfattare upplever dels om huruvida modellen framarbetad av Mintzberg et al. är lämplig att använda för att beskriva vilka kognitiva svårigheter beslutsfattare upplever vid beslutsfattande i organisationer genomfördes öppna intervjuer med medelhögt uppsatta chefer i olika organisationer. Resultatet visar att informationsinhämtande, verklighetskontroll, generering av lösningsförslag och förutseende av konsekvenser är svårigheter viktiga att stödja. Utifrån resultatet kan en slutsats dras om att Mintzberg et al:s modell är lämplig för att beskriva kognitiva svårigheter, men att vissa modifieringar i modellen borde göras</p>

<p>Vi har undersökt vilka räknefärdigheter en grupp elever i årskurs 9 på en skola i Växjö har i addition, subtraktion, multiplikation och division. Vi har avgränsat studien till att behandla de naturliga talen och decimaltalen. De metoder, kunskaper och de svårigheter som åskådliggjorts har vi redovisat. Vi har även tagit reda på elevernas begreppsförståelse kring de fyra räknesätten. Vårt resultat bygger på en kvalitativ metod som består av ett test och två kompletterande intervjuer. Vi kan av vår undersökning se att den metod som gav flest</p><p>korrekta lösningar var traditionella algoritmuppställningar medan skriftlig huvudräkning oftare gav fel svar. Eftersom vi valde ut två elever från testet med varierande kunskaper och svårigheter, fann vi en intressant koppling till deras olika begreppsförståelse och ållning till ämnet matematik.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka områden inom Matematik kurs A som eleverna upplever problematiska och att öka vår förståelse för vilka faktorer som skapar dessa svårigheter. Vi ville även utreda i vilken mån undervisande lärare är medvetna om vilka områden som eleverna tycker är svåra det vill säga om elevers och lärares syn på svårigheterna inom Matematik kurs A stämmer överens. Genom vårt arbete undersökte vi också vilka arbetssätt och arbetsformer som faktiskt ingår i matematikundervisningen och hur eleverna vill att undervisningen ska utformas. Vi använde en kvantitativ metod i form av enkäter som besvarats av 82 elever och 20 matematiklärare på gymnasiet. Resultatet visade att både elever och lärare ansåg att matematikområdet algebra var det svåraste området inom Matematik kurs A, men även geometri och funktioner angavs som problematiskt av elever, lärare angav istället funktioner och ekvationer. Som orsak till svårigheterna angav flest elever dåliga förkunskaper. Andra angivna orsaker med hög svarsfrekvens var svåra beräkningar, högt tempo, det matematiska språket och eleverna inte ser någon praktisk användning för sina matematikkunskaper i vardagen (angivna i storleksordning med högst andel angiven först). Lärarna angav det matematiska språket och otillräckliga förkunskaper som de främsta orsakerna till elevernas svårigheter. Resultaten i vårt arbete visade även att innehållet i matematiklektionerna ser ut så som eleverna önskar, genomgång av läraren och enskilda räkneövningar. Dock svarade ett större antal av eleverna att de vill att grupparbeten, praktiska övningar/spel och diskussioner ska ingå i större utsträckning än vad som faktiskt ingår.</p>

<p>Undersökningens syfte är att finna svar på vilka svårigheter elever i matematik kurs B har inom algebra samt undersöka vad svårigheterna beror på. Vi vill även undersöka hur elever går tillväga när de löser algebrauppgifter och särskilt belysa vilka fel eleverna gör. För att tydligt knyta an till målen i läroplanerna konstruerade vi ett algebratest med uppgifter från de nationella proven, vilket genomfördes i en teknikklass med 25 elever. Detta test tillsammans med semistrukturerade intervjuer med tre av eleverna och två lärare kring elevernas test utgjorde vår metod för datainsamling i denna kvalitativa studie. Resultatet visar att eleverna har stora svårigheter med flera olika delar inom algebra i matematik B, exempelvis ekvationssystem, kvadratkomplettering och förenkling av uttryck. Vårt resultat visar också att svårigheterna bland annat beror på att eleverna har brister i sina algebrakunskaper från grundskolan, de använder inte de metoder som lärarna visar och de övar inte tillräckligt.</p><p> </p>

This study aims to examine how teachers in elementary school reason about and effectively implements special needs education. A qualitative study was made by interviewing four elementary teachers about their own role in dealing with pupils in difficulty. The material was then analyzed using content analysis. The result section is presented by the study's issue and then been analyzed against the background research. In the analysis it follows that the teachers believe among other things that there is too little time and resources to meet pupils in difficulty, the time and resources in schools is essential when it comes to meet students' needs. A large part of the difficulties of implementing such work is in the school's structural terms.

Vad många inte tänker på då de har ett relativt avancerat olinjärt system som de linjäriserat till ett tidskontinuerligt styckvis affint system är att det inte är helt självklart och enkelt att hantera detta system. Eftersom vi i de flesta fall vill kunna hantera ett angivet system med datorkraft, och därmed måste sampla systemet, behöver vi kunna beskriva ett samplat tidskontinuerligt styckvis affint system med ett tidsdiskret system. Vid första anblicken av detta problem kan det verka ganska enkelt. Vad många gör är helt enkelt att skapa en tidsdiskret beskrivning för varje mod i det styckvis affina systemet var för sig och behålla de gamla modgränserna. Detta visar sig dock kunna ge ett felaktigt uppförande hos systemet. Vad som gås igenom i denna rapport är krav som ställs på det styckvis affina systemet för att det ska gå att ta fram en tidsdiskret beskrivning för det, svårigheter som finns samt de fel som idag görs vid framtagandet av en tidsdiskret beskrivning. Hur framtagandet av tidsdiskreta beskrivningar för styckvis affina system går till samt algoritmiska lösningar till tre typer av styckvis affina system gås även igenom.

Uppsatsen handlar om hur en lärare, i skolår 3, arbetar med matematisk problemlösning. Syftet är att beskriva hur och varför man ska arbeta med problemlösning i de lägre skolåren och hur eleverna bearbetar problemen och vilka svårigheter som kan uppstå. De frågeställningar jag har haft utgår både från ett lärarperspektiv och ur ett elevperspektiv. För att få svar på frågeställningarna användes fallstudien som metod i kombination med litteraturstudier. Resultatet av litteraturstudien visar att elever bör utveckla strategier för att eleverna ska klara av vardagen. Problemlösning kan även ses som ett medel för att utveckla elevens sociala kompetens, språk, logiskt tänkande och förmåga att argumentera. Problemlösning ger variation i undervisningen och låter eleverna upptäcka att matematiken finns i vardagen. Läraren kan använda problemen på olika sätt i undervisningen och elevernas olika lösningsförslag kan läraren med fördel lyfta i mindre grupper och även i helklass. På så sätt får eleverna kunskap om användbara strategier och även ta del av andras tankegångar. Att använda problemlösning i undervisningen är ett arbetssätt som inte kräver egenproducerat material men en del planering av läraren. Svårigheten med problemlösning kan vara att läraren inte vet vad eller vilken matematik eleverna kan lära. För elever med läsproblem kan uppgifterna ställa till svårigheter. Problemlösningsarbetet kan med fördel utföras i mindre grupper, då studier visar att elever upplever att de får störst utbyte när de arbetar i grupp. För eleverna möjliggör grupparbetet ett tillfälle till att ta del av olika sätt att lösa problem, eleverna kan hjälpa varandra och eleverna kan i den mindre gruppen samtala och prata matematik. Språket är viktigt både för begreppsbildning och för lösandet av problem. Därför bör uppmärksamhet och systematisk övning riktas mot matematikens kommunikativa del. Problemlösning som arbetssätt kräver engagemang av läraren som också måste ge stöd och uppmuntran till eleverna under både lösningsprocessen och när elevernas lösningar lyfts fram inför andra elever. Det är spännande att följa och ta del av elevernas tankar och idéer kring olika lösningssätt och hur de bearbetar problemen. Om elevernas olika lösningsförslag lyfts i mindre grupper eller helklass, så kan de andra eleverna få olika perspektiv på hur de kan lösa uppgiften. Detta arbetssätt kräver dock att det i klassen är ett bra klimat och att eleverna vågar lyfta sina lösningar inför andra elever, även om de är felaktiga. Problemlösning är en utmanande tankeverksamhet och om eleverna lär sig den problemlösande processen så har de även stor nytta av den i livet utanför skolan. Genom att använda sig av vardagsnära problemuppgifter kan eleverna förhoppningsvis se sambandet mellan matematik och vardagen. Matematik finns runt omkring oss i vår vardag och i det vi gör.

No description available.

Detta examensarbete är ett konsumtionsarbete som berör ämnet dyskalkyli inom matematik. Arbetet består av tre frågeställningar som ska svara på frågorna: hur dyskalkyli kännetecknas, vad det finns för bidragande orsaker samt hur läraren kan arbeta med elever som har dyskalkyli. Dessa frågeställningar besvaras med grund i aktuell forskning om området. Resultatet visar att dyskalkyli främst visar sig genom bristande taluppfattning. Det framkommer även att dyskalkyli kännetecknas genom bland annat fingerräkning, bristande läsförståelse och rimlighetsbedömning. Det finns även flera faktorer som är bidragande till dyskalkyli. Bland dessa finner vi bland annat dyslexi, ADHD och genetiska faktorer. Vi har även funnit många tips på hur lärare kan arbeta med dessa elever i skolan. Som lärare är den viktigaste aspekten att individualisera undervisning. Läroplanen för grundskolan 2011 trycker även på att alla elever ska ha rätt till den hjälp och det stöd som de behöver. Det är därför viktigt att läraren vet hur han/hon ska arbeta med de elever som har diagnosen dyskalkyli.