<p>Validerat; 20101227 (ysko)</p>

Syftet med uppsatsen har varit att få djupare kunskap om vilka delar av ämnet engelska som upplevs som svåra för andraspråkselever. Undersökningen gjordes på andrapsråkselever i årskurs nio. För att få fram hur dessa elever uppfattar språkdidaktiska strategier och identifierar problematiska aspekter i engelskundervisning, följdes syftet upp med följande frågor: i) Vilka delar av ämnet engelska upplevs som svår av andraspråkselever? ii) Hur upplever andraspråkselever att flerspråkigheten påverkar deras förmåga att lära sig engelska? iii) Hur upplever andraspråkselever undervisningsmetoderna och anpassningarna i ämnet engelska? Inspiration togs från den etnografiska metoden, där material har samlats in genom Padlet. Informanter besvarade öppna frågor om sina uppfattningar av undervisningen i engelska. Urvalet för informanterna var att de är andraspråkselever i årskurs 9 som har immigrerat till Sverige. Det teoretiska ramverket för denna studie var läroplansteori, utifrån den valdes relevanta begrepp ut för en innehålls analys av resultatet. Resultatet visade att informanterna upplever undervisningen i ämnet engelska som svår, då de dels upplever att deras förmåga är bristfällig, dels att undervisningen inte är tillräcklig i förhållande till deras förkunskaper och behov. De delar som upplevs svåra är främst talförmågan, följt av hörförmågan. Det är även dessa förmågor som informanterna efterfrågar mer träning på i undervisningen. De flesta informanterna upplever även att talutrymmet i undervisningen är snävt, vilket hämmar deras utveckling i den delen av ämnet. Flerspråkighet kan upplevas komplext och i vissa fall försvårande av inlärning av engelska, speciellt för informanterna som har låga kunskaper i svenska. Slutsatserna som kunde dras var att lärandet av engelska genom svenska är problematiskt, särskilt för de informanter som klassas som nyanlända av Skolverket, men även för de som har passerat gränsen för att klassas som nyanlända. Informanternas uppfattningar av undervisningsstrategierna i ämnet engelska tyder på att undervisningen inte alltid möter deras behov och är i många fall otillräcklig för att utveckla deras lärande i ämnet engelska.

Vi har i vår kunskapsöversikt valt att undersöka frågan Hur påverkas förmågan att producera text hos elever med ADHD i årskurs F-6? Med hjälp av väl valda sökord och urvalskriterier genomförde vi sökningar i olika databaser (ERIC ProQuest, Google Scholar och Primo) för att identifiera vetenskapliga artiklar med studier som berör skrivprocessen och barn med ADHD. Då det valda området inte är så väl beforskat var det svårt att hitta vetenskapliga artiklar som berörde detta. Vi hittade sammanlagt åtta artiklar som vi valde att kartlägga för att få en övergripande bild av dess innehåll, metoder och resultat. Flera av artiklarna använde sig av liknande metoder, där eleverna under studierna fick skriva egenproducerade texter som forskarna sedan analyserade utifrån olika kriterier. De kom alla fram till liknande resultat i de olika studierna, att elever med ADHD uppvisar svårigheter att producera kvalitativa texter. Flera av forskarna bakom dessa studier belyser att vidare forskning är nödvändig för att utvidga kunskaperna kring detta område. Vi har vidare också analyserat styrkor och svagheter kring valet av metoder i studierna för att därmed kunna värdera kvaliteten på forskningen i de artiklar vi valt att arbeta med. Vi har, efter att vi läst och analyserat de åtta artiklarna som vi valt till denna kunskapsöversikt, konstaterat att problematik kring att producera texter inom svenskämnet generellt är ett problem för många elever med ADHD.Trots vetskapen om detta är området fortfarande mycket lite beforskat och de studier som gjorts påtalar att mer forskning krävs för att kunna påvisa vilka svårigheterna är för dessa elever och hur vi därefter kan stötta upp de behov detta medför.

Decimaltal är ett område inom matematik som har stor betydelse för elever i grundskolans mellanstadium. Förståelse för decimaltal bygger grund för vidare kunskaper inom andra matematiska områden såsom tal i procent- och bråkform. Denna studie belyser vilka svårigheter och missuppfattningar som uppstår hos elever när de möter decimaltal och hur undervisning kan utformas om decimaltal för att elever ska utveckla förståelse. Vanliga konkreta material som används vid undervisning om decimaltal är meterlinjalen och pengar. Materialen används för att konkretisera och synliggöra decimaltal. Elever behöver skapa förståelse för tals platsvärden för att kunna identifiera tals storlek. De möter decimaltal både i skolan och i olika vardagssammanhang. Förståelse för decimaltal kan skapas genom kontextbaserade uppgifter som eleverna kan relatera till. Utgår undervisningen från ett vardagligt perspektiv kan intresset för matematiken öka och det kan leda till att elever tillämpar kunskaperna i vardagliga sammanhang. Forskningen som används i litteraturanalysen beskriver elevers svårigheter och missuppfattningar för decimaltal. Resultatet visar att både svårigheter och missuppfattningar för decimaltal leder till felaktiga svar. Dessutom visar resultatet att användning av konkret material kan leda till att elever utvecklar förståelse för decimaltal.

Det finns flera olika orsaker till varför elever har och utvecklar matematiksvårigheter. Det är dock skolans ansvar att skapa undervisningssituationer som är anpassade till elevernas olika förutsättningar och behov. Syftet med studien är därför att identifiera och undersöka vilka undervisningsmetoder som, enligt tidigare forskning, anses vara gynnsamma för elever med matematiksvårigheter. Den systematiska litteraturstudien genomfördes i databasen ERIC och resultatet visade att det finns sju olika undervisningsmetoder som anses vara gynnsamma för elever med matematiksvårigheter. För att undervisningsmetoderna ska anses vara gynnsamma för eleverna behöver de däremot vara anpassade till deras olika förutsättningar och behov. En del av undervisningsmetoderna var dessutom resurskrävande. / There are many reasons why children have and develop mathematical difficulties. However, it is the school’s responsibility to make teaching situations that suits the children’s differential conditions and needs. The purpose of the study is to, according to previous research, identify and investigate which instructions that is considered as favorable for children with mathematical difficulties. The systematic review of literature was performed in the database ERIC and the result of the study showed that there were seven different instructions that were considered as favorable for children with mathematical difficulties. On the other hand, the instructions have to suit the children’s differential conditions and needs to be considered as favorable. Furthermore, some of the instructions were demanding many resources.

I denna studie, som är en fortsättning av vår föregående litteraturstudie om vilka svårigheter som gymnasieelever har med andragradsekvationer, undersöks några allmänt använda läromedel i matematik för gymnasiet för att klargöra om det finns ett samband mellan elevers svårigheter och innehållet i läromedlen. Utifrån resultatet i vårt tidigare examensarbete kodades uppgifterna i läromedlen för att skapa statistik över deras innehåll. Statistiken jämfördes sedan med resultaten i föregående studie för att se hur fördelningen av uppgifter förhåller sig till elevers svårigheter med andragradsekvationer. Totalt kodades 435 uppgifter ur fyra olika läromedel, dessa uppgifter kodades utifrån vilken lösningsmetod som ska användas samt uppgiftens karaktär. I föregående litteraturstudie framkom att elever ser andragradsekvationer som formler och beräkningar som endast ska lösas utan ett sammanhang. Resultatet i denna studie stärker detta eftersom 77,9 % av uppgifterna är standarduppgifter, uppgifter där eleverna endast ska utföra en beräkning utan större krav på förståelse eller tolkning av uppgiften. Den stora andelen standarduppgifter riskerar att få konsekvensen att eleverna försöker memorera lösningsmetoder istället för att få förståelse för matematiken. Av de analyserade uppgifterna skulle endast 6 % av uppgifterna lösas med kvadratkomplettering, medan den s.k. pq-formeln förekom i 32,2 % av uppgifterna. Dessa resultat indikerar att elever får svårt att välja mellan olika lösningsmetoder vid fullständiga andragradsekvationer eftersom de troligtvis endast är trygga med en lösningsmetod. Utifrån resultaten hävdar vi att lärare behöver vara försiktiga vid sin användning av läroböckerna eftersom vi ser brister i fördelningen mellan olika typer av uppgifter, framförallt en brist på verklighetsförankrade textuppgifter. Dessutom kan lärare eventuellt behöva komplettera lärobokens innehåll med ytterligare material, exempelvis i form av övningar med tekniska hjälpmedel. Vidare forskning behövs om hur läromedel påverkar elevers inlärning i matematik samt hur lärare undervisar om andragradsekvationer.

Syftet med denna studie har varit att skapa en förståelse och få en bild över hur förskollärare resonerar kring förskolansfostransuppdrag, och de möjligheter och svårigheter som förskollärare möter i förskolan. Studien genomfördes med en kvalitativ metod samt semistrukturerade intervjuer med nio verksamma förskollärare. I resultatet framgår det hur förskollärarna resonerar kring både möjligheter och svårigheter i arbetet med förskolans fostransuppdrag i dagens mångkulturella samhälle. De intervjuade förskollärarna anser att fostransuppdraget innebär att förmedla de demokratiskta värderingar som står i styrdokumenten, men att det med uppdraget följer vissa utmaningar. Slutsatser vi kommit fram till är att dagens styrdokument ger möjligheter till mer lärande och vidgade perspektiv exempelvis genom barninflytande och demokratisk medborgarfostran. Det har visat sig att mångkulturalitet bidrar med både möjligheter och svårigheter, samt att förskollärare behöver ha ett flexibelt förhållningssätt för att kunna möta alla olikheter som finns på en förskola.

Utomhuspedagogik är ett arbetssätt som visat sig ha stora fördelar på flera olika plan som kognitivt, socialt och bidra till elevers utveckling mot kompetenta och ansvarskännande samhällsmedborgare. Men i takt med att elevernas levnadsår blir fler så blir deras pedagogiskt styrda utevistelser färre. På gymnasiet så kan de vara nere på noll. I Sverige saknas det vetenskapligt granskad forskning på gymnasiet om vad detta kan bero på. Denna studies syfte är att identifiera vilka hinder och möjligheter som lärare upplever med att bedriva utomhuspedagogik på gymnasiet. Samt att utröna vilka som är deras framgångsmetoder för att få till stånd sådan undervisning. En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie har gjorts på sju stycken gymnasielärare i södra Sverige med till synes olika förutsättningar för att kunna bedriva utomhuspedagogik. Kunskaps- och metodologiteorin fenomenografi har använts för att undersöka lärarnas upplevelser av möjligheterna och svårigheterna som utomhuspedagogiken för med sig samt vilka resurser som behövs för att få till stånd arbetssättet. Resultatet av studien konfirmerade flera tidigare belagda positiva möjligheter med att lära in utomhus. Svårigheterna var att hitta tid, sin egen tid, andras tid, tid i schemat. Flera svårigheter med den bakomliggande resursen pengar. Där fanns även sätt att komma runt detta genom att arbeta i ämnesövergripande i små arbetslag med flexibla schemapositioner med möjlighet till halvklasser på schemat.

Syftet med vår studie var att undersöka elevassistentens upplevelser av sin yrkesroll och hur arbetsuppgifterna ser ut på fritidshemmet samt rektorers uppfattning om elevassistenternas arbetsuppgifter. De övergripande frågorna vi ville få svar på var; hur upplever elevassistenterna sin roll på fritidshemmet, samt deras möjligheter till inflytande över sina arbetsuppgifter?, hur uppfattar rektorerna elevassistentens roll på fritidshemmet, samt deras möjligheter till inflytande i fritidshemmet och deras arbetsuppgifter? Vi har använt oss av Michel Foucaults teori om makt samt Erving Goffmans teorier om roller och ”masker” och gjort en narrativ analys. I vår studie utgick vi från en hermeneutisk vetenskapsinriktning och av kvalitativa intervjuer. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med två rektorer samt fyra elevassistenter (två mellanstora städer i södra Sverige) för att vi ville komma åt subjektets egna erfarenheter av yrkesrollen. Det vi fann i resultatet var att elevassistenterna ansåg att deras yrkesroll var till viss del otydlig och då främst i fritidshemmet. Arbetsuppgifterna under skoltid var lite mer tydliga än vad det är i fritidshemmet, detta eftersom de inte har ett ansvarsområde på fritidshemmet vilket de har under skoldagen. Något som både elevassistenter och rektorer är överens om är att alla inte passar som elevassistenter och att vissa bara “har det i sig” och har en fallenhet för yrket. Det visade sig också att elevassistenterna inte fick tillräckligt med planeringstid på grund av svårigheter för ledningen att få in det schemamässigt eftersom de behöver ta hänsyn till flera olika verksamheter samtidigt.

I vår småskaliga studie med avstamp i UNICEF (2018) Barnkonventionen, UNESCO (2006) Salamancadeklarationen och Skollagen (SFS 2010:800) ger vi en inblick i vad de säger om barnens rätt till undervisning och stöd. 2019 kom ett tillägg i Skollagen för att säkerställa att elever får det stöd som de är i behov av för att nå sin proximala utvecklingsnivå. I skolan finns det elever i språklig sårbarhet som inte följer normen för läs- och skrivutvecklingen och i en klass på 30 elever har 2% språkstörning. I Lgr11 (2019) framgår det att undervisningen ska vara likvärdig för alla vilket innebär att den måste anpassas utifrån elevens behov och språklig förmåga vilket ställer krav på pedagogernas kunskaper. Vårt syfte blev att beskriva språkliga svårigheter som elever i låg- och mellanstadiet uppvisar som kan vara tecken på språkstörning enligt speciallärares och specialpedagogers uppfattningar samt vilket stöd dessa elever erbjuds under åren i låg- och mellanstadiet. Det ledde till en kvalitativ studie där 14 speciallärare och specialpedagoger intervjuades om deras uppfattningar i hur elever med språkliga svårigheter upptäcks och vilket stöd dessa erbjuds. Resultatet visar att elever med språkliga svårigheter vanligast uppmärksammas genom att de har svårt med språkförståelsen och att de har ett bristande ordförråd samt att lärarna är de första att möta elevernas svårigheterna i den tidiga läsinlärningen. En slutsats är att lärare saknar insikt och kunskap i att de olika tecken på språkliga svårigheter som framkommit i studien ofta kan vara språkstörning.