Den här studien handlar om hur man som pedagog bemöter och stöttar barn i socioemotionella svårigheter.  Studiens syfte är att undersöka vad tre förskollärare och en elevassistent anser om hur man som pedagog bemöter barn i socioemotionella svårigheter. Studien är kvalitativ och data har samlats in via intervjuer. Resultatet visar att utagerande barn är de som syns om märks mest och har därför en tendens till att få lärarens uppmärksamhet mer än de inåtvända barnen. Barn med koncentrationssvårigheter behöver en miljö där det inte finns mycket saker runt omkring dem som kan distrahera dem. För att de lättare ska kunna hålla fokus på undervisningen krävs det att man som lärare har funnit barnets intresse och byggt upp undervisningsinnehållet och materialet efter detta intresse.  För att stötta barn som är utagerande gäller det att inte försöka lösa konflikter som sker direkt utan låta barnet få byta miljö och lugna ner sig först. Barn som är inåtvända är tysta och föredrar att visa sina känslor genom kroppsspråket istället, de drar sig gärna undan och man ska som lärare visa dem att det är okej att de är som dem är, men man kan vägleda dem till ett socialare liv tillsammans med sina kamrater, genom att till exempel fråga de andra kompisarna om barnet får vara med dem och leka eftersom barnet oftast inte vågar ställa den frågan själv.

Syftet med studien är att undersöka samband som visas tydligt hos elever i både matematiksvårigheter samt fonologiska svårigheter. Studien har genomförts på elever i årskurs 7 som uppvisat matematiska såväl som fonologiska svårigheter. Resultatet baseras på en filmad observation där eleverna fått lösa ett urval uppgifter konstruerade utifrån svårigheter gällande grundläggande taluppfattning och aritmetik. Elever med fonologiska svårigheter såväl som bristande arbetsminne visar sig ha svårigheter när det gäller att automatisera tabellkunskap såväl som utföra beräkningar gällande de fyra räknesätten. / The purpose of the study is to research what correlation is apparent in students with both mathematical and phonological difficulties. The study has been conducted with 7th grade students who have shown both mathematical and phonological difficulties. The result is based on a filmed observation where the students solved a selection of tasks constructed based on problems with basic number sense and arithmetic. Students with phonological difficulties as well as inadequate working memory are showing problems when it comes to automated knowledge of the multiplication table as well as performing calculations concerning arithmetic.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur de svårigheter som förekommer inom SFI yttrar sig, enligt tre lärare som arbetar i en kommun i Sverige och vilka metoder som används, för att motverka de svårigheter som förekommer. Metoden är att intervjua tre lärare och sedan göra en tematisk analys, där fem teman bildats, som står för de största svårigheterna. Dessa är resursproblematik, metod och anpassningsproblematik, kulturell/religiös problematik, psykisk problematik och bristande metakognitiv insikt. Metod och didaktik är ytterligare ett tema som bildats och som står för de metoder som används för att motverka de svårigheter som förekommer. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning vad gäller de svårigheter som förekommer. Dock visar forskningen på fler metoder som visat sig effektiva för att motverka svårigheterna, än vad respondenterna nämner. Slutsatsen är att det råder brist på metoder som krävs för att kunna anpassa undervisningen efter varje individs behov, både vad det gäller språkinlärningen, men också metoder för att höja elevernas motivation.

The purpose of this study is to explore how teachers in Sweden and Croatia work with children that have problems like ADHD and dyslexia in school. I have chosen to compare pedagogical methods between Swedish and Croatian teachers which are used in work with children with difficulties when it comes to the education and teachers approach to these children. I have done a qualified study and have interviewed teachers in both Sweden and Croatia and one specialist in pedagogy in Croatia. I compared with these interviews information from earlier studies and literature. Results show that teachers in Sweden are of the opinion that every student who has these difficulties is different and therefore the use a variation of pedagogical strategies is crucial. They also mean that help in terms of more frequent staffing ratio would improve whole school situation for children with difficulties. Teachers in Croatia are of the opinion that their work can not compensate absence of the economical supplies in Croatians schools. Therefore are children with difficulties sentenced to fail in their studies according to the interviewed teachers. I came to the conclusion that students with difficulties are better suited in Sweden then in Croatia because in Sweden teachers have knowledge in this area and are trying to choose which methods are suitable on students.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger använder i sin undervisning med elever i dyslektiska svårigheter samt vad det är som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, där vi har intervjuat sju pedagoger. Vårt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen är datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som är mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svårigheter är Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens självbild. Våra intervjuer har även visat att det är pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallärarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som används i undervisningen.

Vi har undersökt vilka räknefärdigheter en grupp elever i årskurs 9 på en skola i Växjö har i addition, subtraktion, multiplikation och division. Vi har avgränsat studien till att behandla de naturliga talen och decimaltalen. De metoder, kunskaper och de svårigheter som åskådliggjorts har vi redovisat. Vi har även tagit reda på elevernas begreppsförståelse kring de fyra räknesätten. Vårt resultat bygger på en kvalitativ metod som består av ett test och två kompletterande intervjuer. Vi kan av vår undersökning se att den metod som gav flest korrekta lösningar var traditionella algoritmuppställningar medan skriftlig huvudräkning oftare gav fel svar. Eftersom vi valde ut två elever från testet med varierande kunskaper och svårigheter, fann vi en intressant koppling till deras olika begreppsförståelse och ållning till ämnet matematik.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka områden inom Matematik kurs A som eleverna upplever problematiska och att öka vår förståelse för vilka faktorer som skapar dessa svårigheter. Vi ville även utreda i vilken mån undervisande lärare är medvetna om vilka områden som eleverna tycker är svåra det vill säga om elevers och lärares syn på svårigheterna inom Matematik kurs A stämmer överens. Genom vårt arbete undersökte vi också vilka arbetssätt och arbetsformer som faktiskt ingår i matematikundervisningen och hur eleverna vill att undervisningen ska utformas. Vi använde en kvantitativ metod i form av enkäter som besvarats av 82 elever och 20 matematiklärare på gymnasiet. Resultatet visade att både elever och lärare ansåg att matematikområdet algebra var det svåraste området inom Matematik kurs A, men även geometri och funktioner angavs som problematiskt av elever, lärare angav istället funktioner och ekvationer. Som orsak till svårigheterna angav flest elever dåliga förkunskaper. Andra angivna orsaker med hög svarsfrekvens var svåra beräkningar, högt tempo, det matematiska språket och eleverna inte ser någon praktisk användning för sina matematikkunskaper i vardagen (angivna i storleksordning med högst andel angiven först). Lärarna angav det matematiska språket och otillräckliga förkunskaper som de främsta orsakerna till elevernas svårigheter. Resultaten i vårt arbete visade även att innehållet i matematiklektionerna ser ut så som eleverna önskar, genomgång av läraren och enskilda räkneövningar. Dock svarade ett större antal av eleverna att de vill att grupparbeten, praktiska övningar/spel och diskussioner ska ingå i större utsträckning än vad som faktiskt ingår.

Bakgrund: ADHD är en neuropsykiatrisk sjukdom. Det är en relativt ny kunskap att även vuxna lever med ADHD och ett område som är under ständig utveckling. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur det är att vara vuxen och leva med ADHD, med fokus på funktionshindret. Metod: En litteraturstudie har genomförts där sju stycken kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: Analysen påvisade fem gemensamma nämnare vid ADHD: Brist på impulskontroll, social problematik i mötet med andra, problem att organisera vardagen, diagnos: för eller nackdel för att kunna hantera vardagslivet och medicinens inverkan på personligheten i dagligt liv. Diskussion: Det framkom att personer som lever med ADHD använder sig av olika strategier för att hantera sin vardag. Strategierna kan ha både positiv och negativ inverkan på den funktionshindrades liv. Det visade sig också att impulsiviteten gjorde dem till mer olycksdrabbade bilförare. Slutsats: Sjukvårdspersonal kan behöva en ökad kunskap om funktionshindret ADHD för att lättare kunna bemöta och stötta individen på ett respektfullt sätt. / Background: ADHD is a neuropsychiatric disease. It has only recently been discovered that also adults suffer from ADHD and this is an area under development. Aim: The aim is to illustrate what it is like to be an adult living with ADHD, with a focus on the functional disorder. Method: A literature study has been performed in which seven qualitative and quantitative articles were examined and analyzed. Result: The analysis showed five common denominators in the case of ADHD: loss of impulse control, difficulties socializing with others, problems organizing their everyday life, diagnosis: an advantage or a disadvantage in handling everyday life, and the effect of medication on their personality. Discussion: Persons living with ADHD use different strategies to cope with their everyday life. The strategies can have a positive or negative impact on the life of the person with the functional disorder. It was also shown that the impulsivity made them more accident-prone as car drivers. Conclusion: Healthcare staff may need more knowledge about ADHD to be able to treat and support affected persons in a respectful manner.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en livsstilssjukdom där riskfaktorer för sjukdomen har sin grund i sociala, beteendemässiga samt miljömässiga aspekter. Att diagnostiseras med diabetes typ 2 kan framkalla starka känslor. Sjukdomsupplevelsen har väsentlig betydelse då en stor del av ansvaret för en framgångsrik behandling, kräver engagemang av den enskilde patienten. Behandlingen av sjukdomen består av livsstilsanpassning vars syfte är att förhindra senkomplikationer och att bibehålla hög livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters svårigheter att genomföra livsstilsanpassningar vid diabetes mellitus typ 2 Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie genom systematisk granskning av vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: bristande insikt om sin sjukdom, vardagslivets och samhällets inverkan, bristfällig information och kunskap om sjukdomen, svårigheter att bryta gamla vanor samt bristande stöd och förståelse från sjukvården. Patienterna upplevde flertalet svårigheter då livsstilsanpassning skulle genomföras. Slutsats: Patienternas individuella reaktioner och upplevelser vid diabetes typ 2 är grundläggande för att tillfredsställande omvårdnad skall kunna utövas i syfte att förbättra egenvården. För att stödja patienter med diabetes som har svårigheter att genomföra livsstilsanpassningar, behöver nya strategier för undervisning och information utvecklas.

Detta är en systematisk litteraturstudie som handlar om vilka svårigheter som elever med annan kulturell bakgrund kan möta i den svenska skolan. Vi ville ta reda på hur lärarna såg på elever med annan kulturell bakgrund, hur dessa elever såg på sin skolsituation, språkets betydelse för invandrarelever och föräldrarnas påverkan på dessa elever. Vi valde detta ämne eftersom vi under vår senaste VFU-period hade en handledare som arbetade med ett interkulturellt förhållningssätt. Läroplanerna från och med Lgr-80 har tagit upp mer om en interkulturell skola och forskningen har gått från att se invandrarelever som ett problem i skolan till att det är skolans och lärarnas synsätt som är problemet. Vi har utgått ifrån ett interkulturellt perspektiv. Vi utgick från tolv sökord när vi letade efter litteratur i olika databaser. Litteraturen utgjorde resultatet i vårt arbete. Det som framkom i vårt resultat var att språket var en nyckel och ett hinder för att integreras i den svenska skolan. Flera av lärarna i vår litteraturstudie hade inte ett interkulturellt förhållningssätt i sin undervisning. Det studien har visat på är att invandrarelevers önskan att bli svensk för att få möjlighet att integreras i skolan. Det som vi tar med oss från denna studie till vårt framtida yrke är att se alla personer oavsett kulturell bakgrund som en egen individ.