Vid sidan av de stora möjligheter tillväxtlandet Kina ger upphov till för utländska aktörer, tillkommer även särskilda svårigheter och utmaningar för företag som vill expandera till marknaden. Syftet med studien är att undersöka hur utmaningarna tar sig uttryck för svenska små och medelstora företag inom modeindustrin vid expansion till landet, och frågan som uppsatsen ämnar besvara är således vilka aspekter som utgör särskilda svårigheter för dessa företag på Kinas modemarknad. Studien antar en kvalitativ ansats och är av explorativ karaktär, där intervjuer med branschexperter och företag med praktisk erfarenhet av etablering på den kinesiska marknaden ligger till grund för det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att den kinesiska marknaden har komplexa affärsmässiga karaktärsdrag som utgör svårigheter för svenska små och medelstora företag att bedriva verksamhet i landet. De slutsatser som kan dras är att bristande marknadsspecifik kunskap, begränsad kapacitet och oetablerade relationer är särskilda svårigheter som svenska små och medelstora företag inom modeindustrin ställs inför vid etablering i Kina.

Syftet med detta examensarbete var att belysa lärares perspektiv på ett flerstämmigt klassrum. Fyra frågeställningar ställdes upp kring dialog i undervisningen, nämligen: 1) Lärares uppfattningar om dialog, 2) Lärares metoder i ett dialogiskt klassrum, 3) Lärarens betydelse i ett dialogiskt klassrum och 4) Svårigheter med ett dialogiskt klassrum. För att kunna besvara syfte och frågeställningar intervjuades sex lärare. Från intervjuerna tolkades empirin kvalitativt. I resultatet visade det sig att lärarna ansåg att dialog är väsenligt för att ett lärande ska kunna ske. Det kom fram att diskussioner är nödvändigt för att elever ska lära sig hur demokrati fungerar och att dialog lätt kan förväxlas med en monolog. Lärarens betydelse beskrevs som central för att diskussioner skulle bli lärorika. Flera svårigheter med att skapa ett flerstämmigt klassrum identifierades.

Syftet med denna studie var att undersöka hur terapeuter inom den offentliga sjukvården resonerar kring svårigheter i att arbeta med trauma. Frågeställningarna var: hur resonerar terapeuter kring svårigheter att arbeta med trauma; vilka känslomässiga reaktioner har de; vad säger de om handledning, kollegialt stöd och organisationen inom vilket de arbetar; samt hur de resonerar kring kultur, språk och tolkanvändning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem terapeuter som arbetar inom primärvården respektive psykiatriska öppenvården. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades genom Tematisk Analys. Resultaten visar att traumatiserade personer upplevdes som en tung patientgrupp och att de önskade sig mer handledning och utbildning för att klara av arbetet. Det var även svårt för dem att se hur patienterna skickades runt mellan olika vårdinstanser. Resultaten visar också att man upplevde svårigheter kring kulturella skillnader och att arbeta med tolk. Tidsbrist i behandlingarna och underbemanning upplevdes också som försvårande omständigheter i arbetet med trauma. Avslutningsvis diskuteras om den svåra symtomatologin och traumats inbyggda dialektik är bidragande orsaker till att traumatiserade patienter skickas mellan vårdinstanser och upplevs som en tung grupp att arbeta med. Också terapeuternas beskrivningar av underbemanning och tidsbrist diskuterades utifrån de behandlingsrekommendationer som finns och riskerna om dessa inte följs. / The purpose of this study was to investigate how psychotherapists within the Swedish health service perceive difficulties in working with trauma. The research questions were how do therapists perceive difficulties in working with trauma; what are their emotional reactions; what are their views concerning supervision, peer support and the organisation within which they work; what thoughts do the therapists have concerning culture, language and the use of interpreters. Semi structured interviews were conducted with five psychotherapists who work in municipal health centers and psychiatric outpatient clinics. The interviews were recorded, transcribed and analysed using thematic analyses. The results show that in general the therapists experienced traumatised people as a difficult group of patients and they felt a need for increased levels of supervision and training. They also experienced difficulties arising from the fact that patients were often moved frequently between different health services. The results also showed that they experienced difficulties due to cultural differences and working with interpreters. Limits on treatment duration and under staffing also contributed to difficulties. The relationships between symptoms and the dialectics of trauma and the fact that patient group are often passed between health services and experienced as a difficult were discussed.

Background: Women are recommended to breastfeed exclusively for six month; despite this the frequency of breastfeeding duration is decreasing in Sweden. Research indicates that there is an association between attitudes towards breastfeeding and perceived difficulties and initiation and duration of breastfeeding. The aim: to study women’s attitudes to breastfeeding and their perceived difficulties with breastfeeding expressed on parent oriented websites on the Internet. Method: Data consisting of users posts corresponding to the aim of the study were collected from two parent oriented websites on the Internet. Data collecting started at the 16th of September 2014 and continued until data saturation was obtained. A total of 933 posts were included. Data were analyzed using inductive qualitative content analysis. Results: Breastfeeding was a sensitive subject to many women and it evoked strong emotions among both the women and the social surroundings. Due to lack of prior knowledge regarding breastfeeding and insufficient and inadequate support from the social surroundings in particular from health care personnel, breastfeeding became problematic and difficult to obtain. Conclusions: To promote women’s and children’s health it´s important that information about breastfeeding and formula given by health care personnel is evidence based. The women also need increased information about breastfeeding and formula during pregnancy and continual follow-ups after the baby is born. / Bakgrund: Kvinnor rekommenderas att helamma i sex månader, trots detta sjunker amningsfrekvensen i Sverige. Studier påvisar att attityder kring amning och upplevda svårigheter kring amning påverkar initiering och upprätthållande av amning. Syfte: Syftet var att undersöka vilka attityder till amning och upplevda svårigheter kring amning kvinnor uttryckte på föräldraforum. Metod: Data i form av inlägg som svarade mot studiens syfte samlades in från två föräldraforum på internet. Insamlandet påbörjades den 16/9-2014 och pågick tills datamättnad var uppnådd. Totalt inkluderades 933 inlägg. Data analyserades genom en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Amning var ett känsligt ämne som väckte starka känslor hos ammande kvinnor och omgivningen. Brist på förkunskaper hos kvinnan samt otillräckligt och felaktigt stöd från omgivningen och framförallt vårdpersonal gjorde amningen problematisk och svår att upprätthålla. Slutsats: För att främja barns och kvinnors hälsa är det av stor vikt att hälso-och sjukvårdspersonal ger stöd och råd kring amning och ersättning baserad på evidensbaserad kunskap. Vidare behöver även kvinnorna ges möjlighet till utökad information kring amning och ersättning redan under graviditet med kontinuerlig uppföljning efter förlossning.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar för att motivera elever till ämnet idrott och hälsa, samt se vilka eventuella svårigheter de kan stöta på i motivationsarbetet. Studien undersöker även om, och i så fall hur, den grad av motivation som lärarna anser att eleverna uppvisar till ämnet, påverkar upplägget av lektionerna.   Till studien valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att få djupgående svar på frågorna. Inför intervjutillfället skickades vinjetter och en kort teoribakgrund till studien ut, för att respondenterna skulle kunna förbereda sig samt ge väl genomtänkta och heltäckande svar. Det var fem lärare, som alla vid intervjutillfället undervisade i idrott och hälsa 1, som deltog i studien. Lärarna, både kvinnor och män verksamma i nordvästra Skåne, är alla utbildade lärare i idrott och hälsa men med olika lång arbetslivserfarenhet.   Som grund för analysen av studiens empiri och diskussion användes Self-Determination Theory med de tillhörande subteorierna Organismic Integration Theory och Cognitive Evaluation Theory. Även tidigare forskning som är relevant för studiens syfte användes i arbetet, exempelvis forskning kring motivationsfaktorer och hur feedback påverkar motivationen.   Studiens resultat visar att lärarna arbetar aktivt med att med att motivera eleverna till idrott och hälsa, på olika sätt och på olika platser. Bland de faktorer som lärarna nämner som extra viktiga är elevernas möjlighet att få välja aktivitet och aktivitetsnivå, att eleverna förstår att de bör utöva fysisk aktivitet och lära sig mer om hälsa samt vikten av att lärarna har regelbundna samtal och goda relationer med eleverna. De lärarna som ingått i studien vittnar alla om att de stött på svårigheteri motivationsarbetet med eleverna. Avslutningsvis visar studien även att den grad av motivation läraren upplever att eleverna har till ämnet idrott och hälsa, påverkar både planering och upplägg av lektionerna, men även lärarnas prestationer.

Syfte med denna studie är att belysa olika strategier som pedagoger ser som användbara i en integrerad inlärningsmiljö och pedagogernas syn på möjligheter och svårigheter i mötet med elever med ADHD i skolan. Syftet är också att undersöka vilken beredskap som finns i mottagandet av dessa elever på olika nivåer i skolan. Studien har en kvalitativ ansats och har en hermeneutisk utgångpunkt. Detta innebär att att tolka och skapa en djupare förståelse.  Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer vilka har utförts med fem pedagoger på fyra skolor i tre olika kommuner i södra Sverige. För att tolka det empiriska materialet har ramfaktorteorin i Gustafssons (1999)  omvända form använts. Resultatet, att elever med ADHD ofta har en problematisk skolgång, pedagogerna har svårigheterr i arbetet med dessa barn och kamrater kan vara rädda är utgångpunkten. I studien söks ramar som påverkar detta resultat. Studiens resultat visar på att det finns flera ramar som påverkar resultatet  dels den traditionella ramen ekonomi men också brist på kunskap och att omgivnings bemötande har stor påverkan på ADHD-elevernas skolgång. Detta bemötande grundar sig till stor del i skolans värdegrund, vem man ser som ägare av ett problem. Det  visar sig också i studien att det i stort sett saknas beredskap på alla nivåer i skolvärlden för att ta emot elever med ADHD.

Bakgrund: I Sverige drabbades år 2016 cirka 26 500 människor av stroke, varav 6900 avled. Att få en stroke innebär att delar av hjärnan blivit utsatt för syrebrist och till följd sker en vävnadsdöd. Det är vanligt med såväl fysiska och psykiska komplikationer efter en stroke. Sjuksköterskan har ett stort ansvar över omvårdnaden för att kunna tillgodose patientens omvårdnadsbehov efter en stroke. Syfte: Att beskriva personers upplevelse efter att ha drabbats av en stroke samt att beskriva samtliga studiers datainsamlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design med ett innehåll av 15 kvalitativa artiklar som sökts fram genom databasen Medline via PubMed. Huvudresultat: Efter att ha drabbats av en stroke upplevde personerna en förlorad identitet, en minskad autonomi och en social isolering till följd av de komplikationer som uppstod. Fysiska funktionsnedsättningar som förekom var till exempel pares och dysfagi medan psykiska funktionsnedsättningar som förekom var till exempel trötthet och nedstämdhet. Trots funktionspåverkan upplevde flera deltagare glädje, hopp och motivation i de framsteg som gjordes. Vanligaste datainsamlingsmetoden som användes i åtta studier var semi-strukturerade intervjuer. Slutsats: Samtliga deltagare beskrev upplevelser av förlust av sin identitet, minskad autonomi samt social isolering till följd av komplikationer som uppstod efter en stroke. Trots dessa omständigheter upplevde flera deltagare glädje, hopp och motivation. För sjuksköterskan är det viktigt att ha kunskap om, och i tidigt skede informera patienten om de kvarstående symtom som kan upplevas för att personerna bättre ska kunna begripa och hantera sin situation. / Background: In Sweden, about 26,500 people suffered from a stroke in 2016 of whom 6,900 died. Stroke means that parts of the brain have been exposed to oxygen deficiency causing necrosis in the brain tissue. It is common that stroke have negative impact on physical and mental abilities. The nurse has a major responsibility to meet the demands of care and patient´s nursing needs after a stroke. Aim: To describe people's experience after having a stroke and to describe the method used in the scientific articles used in this study. Method: A literature study with descriptive design including 15 scientific articles with a qualitative approach that were found at the database Medline PubMed. Results: After suffering a stroke people experience a loss of loss of identity, a reduced autonomy and a social isolation caused by stroke related complications. Physical disabilities that occurred were, for example paresis and dysphagia while mental disabilities were, for example fatique and depression. Despite the complications several participants experienced joy, hope and motivation in the progress made. The most common data collection method, used in eight of the studies, was semi-structured interviews. Conclusion: All participants expressed a loss of identity, a reduced autonomy and a social isolation caused by stroke related complications. Despite these circumstances, several participants experienced joy, hope and motivation. For nurses, it is important to have knowledge and to inform the patient about remaining symptoms in order to help the patient to better understand and manage the situation.

Vuxna med ADHD utgör en relativt stor del av befolkningen. Personer med ADHD riskerar generellt lägre utbildningsnivå, högre arbetslöshet och sjukskrivningstal, samt fler psykosociala svårigheter jämfört med andra. Kunskap om vuxnas svårigheter av att leva med en funktionsnedsättning, individens funktionella förmåga, samt vilka behov denna neuropsykiatriska funktionsnedsättning medför i tillvaron, är en viktig del för utövandet av sjuksköterskans pedagogiska arbete.

Syftet med denna studie är att på en operativ nivå undersöka praktikers syn på talang, inom en och samma organisation, samt deras erfarenhet av Talent Management för att skapa en djupare förståelse för potentiella orsaker till att Talent Management inte upplevs fungera i praktiken.  Undersökningen genomfördes i en svensk högteknologisk organisation baserat på inledande intervjuer med en Talent Management-specialist samt djupgående intervjuer med HR-medarbetare och linjechefer. Studiens resultat visar att synen på talang kan skilja sig avsevärt mellan nyckelaktörer på operativ nivå inom en och samma organisation, vilket inte kan förklaras av tidigare studier inom forskningsfältet. Detta har visat sig få följer i arbetet med identifiering och utveckling av talanger, vilket innebär att arbetet med Talent Management kan bedrivas på olika sätt inom en och samma organisation. Vidare kan synen på talang till viss del bidra till att förklara upplevda svårigheter gällande intern rörlighet och kommunikation i arbetet med strategin.

Arbetet syftar till att belysa hur personal beskriver olika gruppers problematik i hemlöshet samt hur problematiken påverkar de professionellas förmåga att hjälpa dem ur hemlösheten. Den metodologiska utgångspunkten som har använts är en hermeneutisk och kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Fem verksamheter som arbetar med hemlösa personer på olika sätt i två olika städer i Sverige har besökts, där sju respondenter har medverkat. Resultatet har analyserats med stöd av analysmetoden meningskoncentrering. Teorin som har använts i detta arbete är social exkludering då hemlösa personer ofta har blivit exkluderade från viktiga områden i samhället, vilka är grundläggande för att kunna ha en skälig levnadsstandard. I resultatet framkommer det att de professionella möter flera olika grupper av hemlösa i sina arbeten, där grupperna har olika former av problematik vilka ses som olika svåra att bemöta. Det beskrivs även att det är svårt för de som lever i hemlöshet att komma tillbaka till den ordinarie bostadsmarknaden, då det finns en brist på lägenheter med rimliga hyror i dagens Sverige.