Matematik är ett ämne som kräver god språklig förmåga och forskning visar på att andraspråkselever därför kan ha behov av språkligt stöd även i matematiken. Syftet med följande studie är att bredda kunskapen kring undervisning av andraspråks elever i matematik åk F-3. Vår studie bygger på en kvantitativ enkätundersökning där F-3 lärare tillfrågats. Studiens resultat visar att det lärare upplever som svårigheter när de undervisar andraspråkselever är de matematiska områden som kan kopplas samman med elevers språkliga förmågor. Det är ofta sådant som begreppsbildning, problemlösning samt att föra diskussioner och resonemang. De utmaningar lärare möter i undervisningen av andraspråkselever utgörs av ramfaktorer, för stora grupper och för lite tid till planering är det som ställer till det mest för lärare. Det mest förekommande stödet/arbetssättet som lärare använder vid undervisning av andraspråkselever är genomgång i helklass, bildstöd och laborativt material. De flesta andraspråkselever får dock inte möjligheten att använda sitt förstaspråk i matematikundervisningen, varken för att visa redan tilltagna kunskaper eller vid inlärning av nya.

Vårdadshavare till barn med olika NPF - diagnoser (Neuropsykiatriska funktionsvariationer) har i flera debatt artiklar i dagspressen lyft sina barns svårigheter att klara av skolan. Syftet med den här studien var att undersöka pedagogernas upplevelser kring elever med NPF. Nio respondenter har intervjuats kring sina upplevelser av NPF elevernas svårigheter i undervisningen och det sociala samspelet, samt vilka anpassningar och stöd som de kan ge eleverna. De gav sin syn på hur de upplever inkludering. Respondenterna arbetar på två olika skolor i norra Sverige. Analysen av resultatet gjordes genom en innehållsanalys där resultatet delades in i teman. Studien har sin teoretiska utgångspunkt ur det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att att respondenterna använde sig av anpassningar med hjälp av material, miljö, persoliga resurser och varierande undervisning, vilket går att koppla till begreppet scaffolind inom det sociokulturella perspektivet. Detta kan innebära metodet som arbete i grupp eller par, stationsarbete, bildstöd och att ha en närvarande pedagog som ska finnas till och stötta eleverna. Resultatet bekräftar den tidigare forskning. Slutsatserna i studien blev att pedagogernas verktyg för anpassningar och inkludering överensstämmer med läroplanens centrala innehåll och delar av barnkonventionen. Resultatet visar att respondenterna hade önskat ett större stöd från specialpedagogen i sitt arbete med NPF elever för att kunna skapa rätt förutsättningar för dem

Det som är studiens syfte är att studera hur förskollärare gör barnen delaktiga i förskolans dokumentationsarbete, och dessutom synliggöra de svårigheter som kan finnas med dokumentationsarbetet. Detta är en studie som har genomförts genom en kvalitativ metod med hjälp av fyra stycken semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Den teoretiska utgångspunkt som studien har förhållit sig till är de två begreppen, kvalificering och subjektifiering. Den metod som har använts för att analysera insamlade data är deduktiv metod.    Resultatet visar på att dokumentationsarbetet i relation till barnens delaktighet är något som förskollärarna finner komplext och svårt många gånger. Förskollärarna menar på att de antingen inte arbetar så mycket med det eller nämner hur de behöver bli bättre på att möjliggöra barnens delaktighet i dokumentationen. Resultatet har kunnat urskilja både möjligheter och svårigheter till delaktighet, men att det ofta går tillbaka till den insikt eller kunskap som förskolläraren innehar.

Att bli mamma innebär ofta stora förändringar i livet, framför allt om man blir mamma i ung ålder. Unga mammor ses som avvikande i dagens samhälle och många kan känna ett utanförskap bland jämnåriga och andra mammor. Att blogga har idag blivit ett sätt för människor att förmedla känslor och åsikter på ett relativt anonymt vis. Människor väljer själv vad de vill lägga upp på Internet och det är fritt fram för läsarna att tolka detta. Vi har valt att studera unga mammor mellan 13 och 18 år genom att följa deras bloggar på Internet. Våra frågeställningar som vi lutade oss mot var hur unga mammor tolkar sin situation i dagens Sverige, hur de kombinerar sitt tonårsliv med sin mammaroll, hur samhället tolkar fenomenet unga mammor samt hur mammorna svarar på eventuell kritik. Syftet var att undersöka vad mammorna valt att skriva om i sina bloggar samt vilken respons de fick. Resultatet visade att mammorna trivs i sin roll som mamma trots att deras roll hela tiden ifrågasätts av omgivningen. De unga mammorna känner att de ständigt blir jämförda med äldre mammor och att de vill bevisa att åldern inte har någon betydelse när det handlar om att vara mamma. Trots att tjejerna har blivit mammor vid så ung ålder anser de fortfarande att skolan och vännerna är en viktig del i deras liv. Mammorna får både positiva och negativa kommentarer från läsare och många ser dem som bra förebilder för fenomenet unga mammor. De negativa kommentarerna påverkar mammorna och leder till att de ibland tvivlar på sin kapacitet som mamma.

Personer med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden och i arbetslivet. Statistik visade att arbetslösheten var högre och sysselsättningsgraden lägre bland personer med funktionsnedsättningar. Denna studie belös hur viktigt det är att vara inkluderad i samhället. Vikten av att inkluderas i samhället speglas i FN:s mänskliga rättigheter där en av konventionerna om rätten till arbete trycker på detta. Vidare lyfte studien vikten av att medarbetare får rätt förutsättningar till att utföra sitt arbete. FN har även en konvention för personer med funktionsnedsättningars rättigheter. För att leva upp till denna och på så sätt skapa rätt förutsättningar för medarbetare med funktionsnedsättningar behöver samhället och arbetsgivarna göra en förändring. Syftet med studien blev därför att undersöka hur företag arbetar med att anpassa arbetsmiljön för medarbetare med NPF. Resultatet visade på att med rätt anpassningar kan man skapa förutsättningar för att alla medarbetare ska kunna utföra sitt arbete under rätt förutsättningar. Åtta intervjuer genomfördes med personer insatta i området, för att ta reda på hur de i sin organisation arbetar med att skapa förutsättningar för personer med NPF. Dessa intervjuer transkriberades, kodades och presenterades i resultatdelen. De viktigaste resultaten som framkom från studien var att det inte är hos individen hindren finns, utan de skapas när omgivningen inte anpassar sig och inkluderar dessa människor. Vidare visade resultatet vikten av att göra anpassningar. Anpassningar är avgörande för ompersoner kan arbeta eller inte. Dessutom framkom det att anpassningar måste göras på en individuell nivå eftersom alla människor, även de med samma diagnos, har olika behov och förutsättningar. Slutligen visade resultatet att anpassningar som görs för personer med NPF oftast gynnar fler personer. Det är alltså anpassningar som många har nytta av i arbetet.

Syftet med denna studie är att identifiera de svårigheter elever har och de misstag de gör när de individuellt löser ett ekvationsproblem i matematik. Totalt deltog åtta elever i årskurs åtta, samt åtta matematiklärare. Alla elever fick göra en uppgift, som handlade om att lösa en ekvation, sedan intervjuade vi eleverna. Vi intervjuade också åtta matematiklärare. Tidigare forskning identifierade 16 faktorer som påverkar problemlösning i grundskolans matematik, och sex typer av svårigheter relaterade till begreppsfel som påverkar ekvationslösning i grundskolor. Sex av de 16 faktorerna och fyra begreppsfel i ekvationslösning och problemlösning valdes ut och diskuterades i denna artikel som ett ramverk för studien. Vi använde oss av tre olika typer av data: elevernas skriftliga lösningar, intervjuer med eleverna, intervjuer med lärare. Faktorer som påverkar problemlösning klassificerades och visades i en tabell. Våra resultat visar att flera svårigheter som eleverna upplevt dök upp. En del av svårigheterna i problemlösning var gemensamma för alla elever som deltog i studien såsom svårigheter relaterade till bristerna i textförståelse, talförståelse, räkneförmåga och noggrannhet, och de hade flera andra svårigheter relaterade till bristerna i logik och matematiska begrepp. Eleverna som deltog i studien började lösa givna problemet, men de skilde sig åt när det gällde att lösa ekvationen och de hade svårt i förståelse av några begrepp variabel, negativt tecken och likhetstecken, de upplevde svårigheter med räkneoperationen. Fynden som identifierade svårigheter att lösa problem med ekvationer stämmer överens med tidigare forskningsresultat både när det gäller elevernas svårigheter att lösa problem och lösa ekvationer.

I min studie har jag valt att undersöka elevers förståelse av tal. Syftet med detta arbete är att ta reda på elevers taluppfattning och vilka svårigheter de stöter på. Undersökningen i denna studie bygger på observationer under några lektioner i år 1, totalt arton elever, och individuella intervjuer med fyra elever i år 1. Resultatet visar att eleverna har förståelse för ental när det gäller talgrannar, taluppdelning och ramsräkning, men de har inte tillräcklig förståelse för de första tio talen och har stora svårigheter med tiotal inom talområdet 0 – 20. Många av dessa elever kan inte direkt se fingertalen och har svårt att räkna på rätt sätt. Mitt arbete avslutas med några förslag på vilket sätt man kan organisera undervisning som ger eleverna möjligheter att utveckla sin kunskap om tal.

Detta arbete undersöker sambandet mellan dyslexi och motoriska svårigheter. Ordet dyslexi betyder svårigheter med ord. Att ha dyslexi innebär att man har problem med att lära sig läsa och skriva. Handikappet beror på en skada på hjärnan. Det finns olika typer av dyslexi. Alla barns motorik utvecklas efter ett särskilt mönster och avvikelser härifrån kan påverka inlär-ningen. Min huvudfråga är om det finns ett samband mellan dyslexi och motoriska svårigheter. Tre stycken specialpedagoger och en lärare har intervjuats. Samtliga är kvinnor i åldern 35-50 år. Arbetet har resulterat i att jag kunnat konstatera att något direkt samband mellan handikappen inte finns. Däremot har både litteraturen och intervjuerna visat att den motoriska utvecklingen har ett samband med inlärningsförmågan.

En undersökning om pedagogers bemötande av flickor och pojkar med koncentrationssvårigheter. / A study based on teachers´ attitudes to girls and boys with concentration difficulties.

En rad områden som elever finner särskilt svåra har identifierats inom naturvetenskaplig ämnesdidaktisk forskning de senaste decennierna. Syftet med den här studien är att undersöka i vilken mån naturvetenskapliga läroböcker är skrivna på ett sätt som kan tänkas överbrygga dessa kända svårigheter. Dessutom undersöktes om det i detta avseende har skett några förändringar i de läroböcker som publicerats efter forskningsresultaten blev kända jämfört med dem som publicerats tidigare. Genetikavsnitten i två nypublicerade och en äldre biologilärobok analyserades med avseende på huruvida kända svårigheter överbryggas eller inte. Analysen visade att lärobokförfattarna inte på ett nämnvärt sätt undvikit svårigheterna. De nyare böckerna var inte heller bättre i detta avseende än den äldre boken.