This study deals with questions about male and female, power and church, related to the Mariologies of three prominent leaders in the Church of Sweden in the last century: Erling Eidem, Paulina Mariadotter and Cristina Grenholm. The mentioned topics are important for conservative High Church people as well as for radical feminists, and they are therefore necessary to address in the context of discussions about the church´s identity and the search of greater unity. Each Mariology is related to contemporary ideas about the relations between male and female, and to the tradition of the church as the leaders themselves see it. During the years 1920-2010 the relations between the sexes changed a lot as a result of the impact of modernity, which also affected how people perceived the relationship between the individual and the tradition/authorities. The present study concludes that there is a connection between Mariology and contemporary ideas about male and female. However, the Mariologist´s attitude to the tradition of the church seems to decide which perspective is allowed to dominate. Eidem wants people to subordinate themselves to the tradition while Grenholm criticizes it and wants to change it. Paulina Mariadotter exemplifies the dialectic between a “small tradition” and the “great tradition” of the church. Mariadotter interprets her own experience in light of the tradition. This makes her capable of handling contemporary challenges in continuity with the same tradition. The study argues, on the basis of an analysis of the three Mariologies, that the modern demand for equality between the sexes can be managed in continuity with the tradition of the church. Such an equality is not a right but a gift from God trough Jesus Christ, which means that the ideal of equality between male and female will not necessarily entail the abandonment of the idea of female subordination. Mariological perspectives can help us to recognize voluntary subordination as important for reaching blessedness and as appropriate in the context of the perception of the church as a mother. Such a self-understanding may reconcile the hierarchical and nurturing functions of the church with reference to self-donating love and sensitivity. This means that Mariology may also provide a deepened understanding of the way to “unity in Christ” within the Church of Sweden.

Huvudsyfte med denna studie är att ur organisatoriskt perspektiv uppmärksamma och problematisera regleringen av gudstjänsten i Svenska kyrkan. Den valda metoden är kvalitativ genom att studien mestadels sker genom textanalys. Angreppssättet är teoretisk triangulering då uppsatsens frågeställningar belyses utifrån flera teoretiska positioner.  Uppsatsens genomgång av kyrkoordningen och jämförelsen med tidigare lagstiftning samt utredningar och förarbeten har visat att de förtroendevalda fått en stärkt ställning, bland annat på gudstjänstens område. Detta har skett på flera sätt, som genom att dessa uppdrag getts framhävda teologiska motiveringar och med ordvändningar som liknar vigningsordningarna för biskop och präst. De vigdas ställning har på motsvarande sätt försvagats. Förändringarna berör frågor om gudstjänst och gudstjänstmakt eftersom gudstjänsten beskrivs som väsentlig del av Svenska kyrkans grundläggande ideologi och avgörande för identiteten.  De organisationsteoretiska sammanhangen, om idéburna och demokratiskt styrda organisationer, är väsentliga för att analysera förändringarna i Svenska kyrkan och för att besvara frågorna om gudstjänsten betydelse och gudstjänstmaktens fördelning. Forskningen om idéburna organisationer har uppmärksammat ideologiernas mångfacetterade betydelse. Det handlar bland annat om en förmåga att internt hålla samma organisationen och möjliggöra gemensam handling. Det handlar även om en förmåga att externt, i samhället, uttrycka särart. De olika demokratiska principerna för ansvarfördelning utgår delvis från olika demokratiideal där både uppdelning av ansvar, och dialog och samråd lyfts fram. Svenska kyrkan har både anammat en princip med en möjlig ansvarsuppdelning mellan styrande/politik och utförande/produktion/praktik samtidigt som både de förtroendevalda och kyrkoherden, kan gå in i och ut ur båda rollerna.  Till studiens bidrag hör att visa på att regleringen av ett traditionellt teologiskt fält, gudstjänsten, kan tolkas utifrån organisationsteoretiskt perspektiv och att denna analys kan bidra med en breddad förståelse av ideologi och demokrati i kyrkan.

Studiens bakgrund är en förändrad samhällskontext där Svenska kyrkan har möjlighet att omdefiniera fokus för sin verksamhet. I ett sådant reflektionsarbete kan den lokala församlingens organisationsidentitet, exempelvis i termer av ”folkkyrka”, vara en drivkraft för förnyelsearbete. Bakgrunden beskriver utvecklingsprojektet ”Aktör för välfärd” samt tidigare forskning på området. Tidigare forskning visar på kyrkans bristande förmåga till anpassning till sin omvärld samt brister i flexibilitet gällande anpassade verksamhetsformer. Otydliga målskrivningar, rent teologiskt, hindrar församlingens strategiska och operativa arbete med att definiera ”vem man är till för” och ”vad man vill göra”. Studien beskriver församlingens innovationsarbete med att skapa verksamhet som upplevs relevant i en förändrad samhällskontext. Dessutom analyseras de svårigheter som är kopplade till innovationsarbetet. Studiens syfte är att beskriva och bidra med förståelse kring en församlingsverksamhets drivkrafter och förutsättningar för att bedriva ett innovativt förnyelsearbete. Studiens forskningsfrågor: 1. Hur beskrivs förnyelsearbetet av aktörer i organisationen? 2. Vad för drivkrafter och förutsättningar kan identifieras för ett innovativt förnyelsearbete? 3. På vilket sätt är det relevant att tala om innovation i församlingsarbete? Studien är kvalitativ, abduktiv och explorativ. Datainsamlingen är gjord genom enskilda intervjuer och fokusgrupp med anställda i församlingen samt med hjälp av sekundärmaterial. Studien visar att församlingens syn på sig själv och vad den gör, dvs dess organisationsidentitet, är en avgörande drivkraft i dess förnyelsearbete. Förutsättningar i organisationskulturen har möjliggjort ett innovativt och entreprenöriellt arbete för utveckling och resultat. Utmaningarna i innovationsarbetet berör bl a den externa kommunikationen av församlingens identitet. Kommunikationen försvåras av, den av omgivningen upplevda, krocken mellan de olika organisationslogikerna for-profit och not-for-profit. / This report is a study of a parish of the Church of Sweden (Svenska kyrkan) from the perspective of innovation and organizational change. The background to the study is the changing social context in which the Church of Sweden finds itself today and how on a local level the church can redefine its mission and message. The church’s identity in terms of the concept "Folk Church" is discussed and how this supported the local parish in focusing its activities and its innovation efforts. Previous research points to local parishes’ inability to adapt to changes in their environment and to a lack of flexibility in processes and activities. Unclear theological objectives may prevent the parish’s strategic and operational work to be focused on "who you are" and "what to do". This study describes a parish’s innovation efforts to create a mission and message that is perceived as relevant today with respect to the changes in the church’s societal context. Additionally there is an analysis of the difficulties linked to the churches’ innovation efforts. The study's purpose is to describe, and contribute to understanding of, the incentives and conditions necessary for successfully conducting innovative renewal work on a local parish level. The study is qualitative and of an abductive and explorative nature. Data collection has been conducted mainly through interviews and focus groups, and is centered on a particular parish. The study shows that the parish’s view of itself and what it does, i.e. its organizational identity, is a key driver in its renewal work. Conditions in the organizational culture in the studied parish have enabled both an innovative and entrepreneurial work. The study also suggests that challenges associated with the external communication of the parish’s identity are primarily due to an external perception of a clash between the differing logics of for-profit and not-for-profit in relation to the activities the church should be involved in.

Författare: Sanna Maria Brodén & Helena Larsson Titel: Musik som en länk mellan människor – en studie om kantorers förhållningssätt till populärmusik vid förrättningar i Svenska kyrkan Title: Music as a link between people – a study of cantors approach to popular music at the ceremonies of the Church of Sweden Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kantorer inom Svenska kyrkan förhåller sig till populärmusik under förrättningar. Studien tar upp hur kantorer hanterar populärmusik och hur den påverkar deras arbetssituation. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och valde att intervjua tre kantorer från tre olika församlingar. De fick möjlighet att ge sin bild av hur de ser på populärmusiken och hur den har påverkat deras yrkesutövning som kantorer. Resultatet i undersökningen visar att samtliga kantorer uppfattar att deras arbetssituation har förändrats med den snabbt ökande förekomsten av populärmusik under förrättningar. Alla menar att hanteringen av populärmusiken innebär nya arbetssätt och metoder som skiljer sig från den kantorsutbildning de har med sig i bagaget. Att tillmötesgå de önskemål som kommer menar alla kantorerna är av största vikt för att göra förrättningen till ett fint minne. Kantorer är anställda av Svenska kyrkan och alla anställda inom Svenska kyrkan har ett särskilt uppdrag som skiljer sig på många sätt från en annan arbetsgivare. Detta uppdrag innebär att förvalta Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. En kantors uppgift är att upprätthålla musiklivet i en församling och genom musiken förmedla församlingens uppgift. Vid förrättningar ingår det i kantorers arbete att förmedla de önskemål de får av förrättningsdeltagare. De har även ett uppdrag mot sin arbetsgivare, Svenska kyrkan, att förmedla dess tro och värderingar genom sin yrkesutövning.

Social work in Sweden has historically been mostly done by the public sector andthe work has been regulated by law. In the last two decades, private and voluntaryactors have played an important role as providers of welfare state; one of theseplayers is the Swedish Church. The aim of this thesis has been to describe thework the deacons perform in the Swedish Church in a medium-sized municipalityin Sweden. To find out how much freedom of action the deacons themselves feelthat they have and if they feel that their work is influenced by the social work thatother performers are doing. In order to reach the goal, a qualitative approach wasused where seven deacons were interviewed. The result is presented according tothemes, which is then analyzed on the basis of The new intuitionalism and systemtheory. The conclusion is that there are similarities in the deacons’ work sinceeveryone has internal duties, offer remedial conversations and help by donatingclothes, money and food. The differences that exist in their work and what theychoose to put their resources on depends on what the parish looks like, theeducation of the deacon, their personality as well as their personal interests.Examples of such work are support groups for people in different stages of life orrelaxing spa days. All the deacons find that they have a lot of freedom in how toperform their work. The work is largely affected by what other performers do,partly because they don’t want to compete with other performers but also becausetheir work is affected by changes in the society, changes that will increase ordecrease their workload. The deacons see their work as a complement to the socialwork offered by the public sector.

<p>Social work in Sweden has historically been mostly done by the public sector andthe work has been regulated by law. In the last two decades, private and voluntaryactors have played an important role as providers of welfare state; one of theseplayers is the Swedish Church. The aim of this thesis has been to describe thework the deacons perform in the Swedish Church in a medium-sized municipalityin Sweden. To find out how much freedom of action the deacons themselves feelthat they have and if they feel that their work is influenced by the social work thatother performers are doing. In order to reach the goal, a qualitative approach wasused where seven deacons were interviewed. The result is presented according tothemes, which is then analyzed on the basis of The new intuitionalism and systemtheory. The conclusion is that there are similarities in the deacons’ work sinceeveryone has internal duties, offer remedial conversations and help by donatingclothes, money and food. The differences that exist in their work and what theychoose to put their resources on depends on what the parish looks like, theeducation of the deacon, their personality as well as their personal interests.Examples of such work are support groups for people in different stages of life orrelaxing spa days. All the deacons find that they have a lot of freedom in how toperform their work. The work is largely affected by what other performers do,partly because they don’t want to compete with other performers but also becausetheir work is affected by changes in the society, changes that will increase ordecrease their workload. The deacons see their work as a complement to the socialwork offered by the public sector.</p>

Denna uppsats behandlar synen på ledarskap på olika nivåer i Svenska kyrkan, i detta fall stift och församling, i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i kyrkoherdens, kyrkorådets och stiftets syn på vilka egenskaper och förmågor som krävs för att kyrkoherden ska vara väl rustad för sin tjänst. Stiftet är den regionala nivån, det område som styrs av en biskop, geografiskt ofta med samma omfattning som ett eller två län. Anställda på stiftsnivån kallas stiftsadjunkter om de är prästvigda. Församlingen är den lokala nivån, Svenska kyrkans primära enhet och geografiskt ofta med samma omfattning som en kommun. Församlingen styrs av ett kyrkoråd bestående av valda församlingsmedlemmar och leds av en kyrkoherde som är församlingens chef, alltid prästvigd. Faktainsamlingen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med företrädare för de olika nivåerna och materialet har analyserats och ställts mot olika ledarskapsteorier. Uppsatsens slutsatser är att skillnaden i synen på ledarskap mellan företrädare för vigningstjänsten, i detta fall präster, och arbetsgivare/lekmän, alltså förtroendevalda i församlingen, finns där.  Skillnaden består främst i att de förtroendevalda har en syn på ledarskap som överensstämmer med den ledarskapssyn som var vanlig under första hälften av 1900-talet, där det kan utläsas att de tänker sig ledaregenskaper som något medfött och som kan och bör utövas av en ensam ledare på toppen av pyramiden. Kyrkoråden använder både i intervjuer och i platsannonser ord som är teologiskt färgade. Dessa ords innebörder är svårdefinierade för de flesta informanter ur gruppen förtroendevalda. Inte oväntat har de intervjuade prästerna, både på församlingsnivå och på stiftsnivå, lättare att förklara de teologiska uttrycken, och har också reflekterat omkring dess betydelse för kyrkoherdens arbete. Prästerna värderar det tjänande ledarskapet och det symboliska perspektivet på ledarskap högt. Likheten mellan företrädare för vigningstjänsten och de förtroendevalda är att de båda betonar vikten av att kyrkoherden är chef helt och hållet med befogenheter och mandat att utföra sitt uppdrag. De förtroendevalda ser den teologiska kunskapen som en hantverksskicklighet som minskar i betydelse ju högre upp i organisationen prästen kommer. Prästerna ser sin teologiska kunskap som en tillgång och ser att den snarare ökar i betydelse ju mer ledarskapsansvar de får.

No description available.

I Samkönade äktenskaps vara eller icke vara inom Svenska kyrkan utförs en argumentationsanalys, baserad på hermeneutiks metod och kvalitativ textanalys, av debattartiklar som behandlat frågan som Svenska kyrkan ska behålla vigselrätten efter att svenska staten har gjort äktenskapsbalken könsneutral. Alla undersökta debattartiklar är publicerade mellan 2008-12-11 och 2009-10-31 i Kyrkans tidning och Dagens Nyheter. I resultatanalysen framgår det att både ja- och nej-sidan använder sig av ungefär samma typer av argument men med olika vinklingar och tolkningar. Nej-sidan använder sig dock mer av ett toleransperspektiv än ja-sidan. I ja-sidans argumenterande kan man hitta en underliggande normkritik av heteronormativiteten.

Uppsatsen ska ge en bild av de olika förhållningssätten till gudstjänsten som finns inom Svenska kyrkan som i sitt uppdrag har att föra ut evangeliet. Det är gudstjänstens förhållande till den Augsburgska bekännelsen, här främst inriktat på den IV, V och den VII av de förnämsta trosartiklarna som ska utläggas. Vilka konsekvenser får då de skilda synsätten som råder i gudstjänstens utformning och gestaltning? Några av de modeller som finns kommer att redovisas, från den renodlade högkyrkliga till dagens aktuella former som består av en blandning av tidigare inriktningar tillsammans med nya koncept. Slutligen ställer jag också frågan om Svenska kyrkans uppgift och betydelse för dagens människa och hur hon lever upp till sin önskan och vision att nå ”alla” människor med evangeliet. Sv.kyrkan är en evangelisk-luthersk bekännelsekyrka och min frågeställning i denna uppsats är hur och om Sv.kyrkan lever upp till detta ideal eller inte. Givetvis kan jag inte ge ett rakt och konkret svar på hur Sv.kyrkan på bästa sätt lever upp till sitt uppdrag, men uppsatsen kan väcka tankar över Sv.kyrkans uppgift och betydelse i dagens samhälle. De förnämsta trosartiklarna i den Augsburgska bekännelsen utgör tillsammans med de tre versionerna av trosbekännelsen, den apostoliska, nicaenska och den athanasianska, är kärnpunkten av Sv.kyrkans bekännelseskrifter som varandes evangelisk-luthersk bekännelsekyrka. Gudstjänsten är det centrala i gestaltningen av Sv.kyrkans tro, bekännelse och lära. Den Augsburgska bekännelsen bör betraktas som den gudstjänstfirande församlingens dokument som är nyckeln till evangeliets bruk som har sin grund i gudstjänstens bekännelse som slår vakt om en rätt gudstjänst, alltså är det själva gudstjänsten som gestaltar Sv.kyrkans tro och bekännelse. Luther såg gudstjänstfirandet som det säkra kännetecknet och helgelsemedlet. Sv.kyrkan har den Augsburgska bekännelsen som riktlinje och ledning i sitt arbete och bland de främsta trosartiklarna finner vi den IV som beskriver den tro som leder till en rättfärdighet inför Gud. Därefter följer den V trosartikeln som visar att det är genom det inrättade predikoämbetet som förmedlar Ordet, evangeliet och sakramenten som skänker den heliga Anden och frambringar den rätta tron. Som en motbild beskrivs de som tror att den heliga Anden kan komma till människorna genom deras egna ansträngningar, utan det utvärtes ordets förmedling. Av detta kan man dra slutsatsen att prästämbetet i Sv.kyrkan har ett stort ansvar i sin utövning av sitt ämbete. Detta bekräftar den VII trosartikeln ytterligare där kyrkan beskrivs som de heligas samfund där evangeliet rent förkunnas och sakramenten rätt förvaltas.