No description available.

The aim of this study is to examine how deacons that work in the Swedish Church in Stockholm experience their work. Six deacons were interviewed, by using a semi structured method the empirical material was analyzed using qualitative content analysis. The deacons in this study comes from a background of social work. The study concerns theories such as discretion and professional identity to substantiate the experience of their work. Deacons are the ones that carry out the church social work but are unknown as a welfare actor in the Swedish society. The interviewed deacons describe the profession as worthwhile and varying, but they also experience disadvantages such as inadequate guidance and management within the Swedish church as an organization. Most of the deacons sees themselves as social workers due to their previous education even after a change to faith-based work. This can be the result of an inadequate education to become a deacon, but also due to that the profession seems as obscure by the people that meets the deacons, by managers and also by the deacons themselves.

Hur Svenska kyrkans gudstjänstliv presenteras i sex olika läroböcker från 1973, 1980, 1997, 2001, 2014 och 2017. Resultatet jämförs med gällande läroplan och Grace Daies teori om sekularisering.

No description available.

Den 1 januari 2014 trädde en stor strukturförändring i kraft i Svenska kyrkan. Den förde med sig en ny styrelseform, församlingsråd. En utmaning för församlingsrådet är frågan om dess autonomi och självstyre i ett pastorat. Ett pastorat består dels av ett kyrkoråd, som styrelse, med ett övergripande ansvar. Därtill har det minst två församlingar med ett församlingsråd var. Ett pastorat har därmed minst tre styrelser, men kan ha fler. I mötet mellan flera styrelser och styrelsenivåer uppstår en otydlighet om församlingsrådets roll och funktion. Syftet med den här studien är att undersöka församlingsrådets autonomi, vilket inkluderar att studera de styrrelationer som berör församlingsrådet. Studien har en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet utgörs av dokument från den nationella nivån, vilket inbegriper betänkanden, skrivelser, remisser och kyrkomötesbeslut. Därefter övergår studien till att undersöka hur församlingsrådets autonomi framträder på den lokala nivån. Uppsatsen använder sig av ett analysinstrument som tagits fram för att under-söka lärares autonomi. Det tydliggör autonomins mångdimensionalitet och identifierar komplexa styrrelationer. Jag har anpassat instrumentet till Svenska kyrkans kontext. Analysen av dokumenten från nationell nivå visar på möjligheten att tolka in både en stor autonomi och en liten autonomi. I materialet från nationell nivå framträder dubbla budskap angående församlingsrådets autonomi, vilket avspeglar sig i att autonomin skiljer sig mycket åt mellan olika församlingsråd. Studien föreslår att församlingsrådets autonomi behöver förtydligas. Det kan ske på nationell nivå genom att kyrkoordningen ger förklarande anvisningar om församlingsrådet funktion och på lokal nivå genom att ansvarsfördelningen mellan kyrkoråd och församlingsråd tydliggörs i församlingsinstruktionen.

Syftet med den här studien är att utforska hur körsång kan fungera som ett redskap för att integrera och etablera asylsökande personer i det svenska samhället. Jag vill också ta reda på vilka konstnärliga samt sociala möjligheter och utmaningar ett sådant arbete kan innebära. Jag arbetar som kyrkomusiker inom Svenska kyrkan och har därför valt att bjuda in asylsökande till en av kyrkans körer. Jag har strävat efter en ömsesidig integration, där både de etablerade svenskarna och de nyanlända asylsökande kan lära av varandra och bidra till nya erfarenheter och synsätt. Förutom att själv beskriva hur processen har gått till med hjälp av ett löpande protokoll har jag även intervjuat fem personer som är kopplade till kören och försökt återge deras bild av hur arbetet fungerat. Studien visar bl.a. att kören kan vara en gemenskapsfrämjande plattform där alla får delta på lika villkor och att det finns goda chanser att utöva och praktisera det svenska språket. Studien visar också att det finns både konstnärliga möjligheter och utmaningar i att arbeta med körsång som integration. Studien har frambringat en del frågor som jag anser vara av värde att utforska vidare, t.ex. "Hur kan svensk och arabisk musiktradition mötas?" och "Hur kan musiken fungera i religionsdialog?"

No description available.

Svenska kyrkans medlemsantal minskar, till följd av fler utträden och att färre yngre människor träder in mot tidigare, vilket medför en skev åldersstruktur. Dessutom har många människor en svag relation till kyrkan och en, enligt kyrkan, felaktig bild av vad Svenska kyrkan står för. Syftet med utredningen är att, utifrån Berrys tjänstevarumärkesmodell, analysera hur Svenska kyrkan arbetar med att skapa relationer med människor genom att bygga upp ett tydligt och identifierbart varumärke. Vi har med hjälp av tre utredningar utrett allmänhetens bild av Svenska kyrkan. Vi har dessutom, genom två intervjuer, klargjort Svenska kyrkans varumärkesbyggande. Med stöd av tjänstevarumärkesmodellen har vi sedan analyserat hur Svenska kyrkan skapar relationer med människor utifrån allmänhetens bild av organisationen och kyrkans varumärkesbyggande. För att Svenska kyrkans varumärkesarbete ska underlätta för människor att identifiera och känna samhörighet med kyrkan, måste kyrkan agera kraftfullare för att motverka den negativa publiciteten samt lyckas med implementeringen av projektet. Förmår Svenska kyrkan göra det kommer kyrkans arbete att skapa relationer med människor förenklas. Detta gör att det samlade värdet, Svenska kyrkans varumärkeskapital, ökar och därmed är arbetet, enligt tjänstevarumärkesmodellen, vettigt.

No description available.

This is an essay within the subject of practical theology. The main interest is baptism. The aim of this essay is to describe the baptism theology of the Church of Sweden (Svenska kyrkan) and the history of the baptism. The goal is also, with the help of qualitative research, to study the view of the baptism with the ones who choose to let their children be baptized according to the liturgy of the Swedish Church in the diocese of Härnösand. The attempt is to give the Swedish church a pattern of action and a direction based on the result of my research. It is a describing, an explaining and an essay with the purpose to bring forth action.      First, I give a brief summary of the history of the baptism with a part about Martin Luther’s view of the baptism. Then analyze the baptismal theology in the Church of Sweden using the texts of the bishops, the baptism order of service, the writings in the diocese of Härnösand. I also look at two theologians that have based their baptismal theology on empirical research. I systemize this theology to guide the reader into the next chapter.      Second, I present my informers view of the theology. Their view is that the baptism is self-evident. Several of the parents expresses that baptized increases the possibilities to go to confirmation even though some wonder if the baptism in makes the possibilities for the child to choose less. The major view by the parents is that the baptism is a celebration of the new child and a ceremony of becoming a family. Theologically the parents share the view that by the baptism the child becomes a member in Gods family and get Gods blessing and protection. Some of the expresses that the water cleanses but they don´t know from what. Neither the cross or death has anything to do with baptism. The baptism is a single event. The parents have no problems with expressing the creed.      My research has shown that the parents of the baptized children have little knowledge about the biblical stories, they are not using a theological language and the symbolical language is differing from the symbols of theology. There are both contrast and similarities between the parents and the church when talking about the baptism. Despite this, there are several opportunities for communication between the Swedish Church and the parents. In this essay I give a direction for the future work in the diocese of Härnösand.