Följande uppsats syftar till att undersöka varför människor utför en pilgrimsvandring i Svenska kyrkans regi och Svenska kyrkans perspektiv på pilgrimsvandringar. För att undersöka detta har sju kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomförts med informanter som är pilgrimsguider i Svenska kyrkans regi. Materialet har sedan analyserats utifrån Paul Heelas och Linda Woodheads teori om sekularisering och Johannessons teori om kyrkans inre sekularisering. Uppsatsen visar att det finns olika förklaringar till vad en pilgrimsvandring är, hur pilgrimsvandringen marknadsförs och om den anses vara en sekulär eller kyrklig praktik. Resultatet visar även att det finns olika förväntningar på pilgrimsvandringen hos pilgrimen som exempel gemenskap, lugn och ro och naturupplevelse. Resultatet beskriver även Svenska kyrkans syfte med pilgrimsvandringar som kan vara mission och gemenskap.

No description available.

Syftet med den är studien är att svara på frågan, vad lär begravningspsalmerna ut och vilka bilder av det eviga livet/det bortom döden målar psalmerna fram? Detta görs genom analyser av de fyra vanligast förekommande begravningspsalmernas i Svenska kyrkan. Analysen avser psalmernas helhet det vill säga både dess text och musik. Resultaten av analyserna visade att det är mycket lite som dessa begravningspsalmer undervisar om det som eventuellt finns bortom döden. Det psalmerna lär är vad det innebär att leva som kristen med en kristen livsåskådning. I begravningssammanhanget skänker psalmerna, det vill säga dess texter tillsammans med dess musik den sörjande människan en tröst och tanke om att ta en dag i taget i sin sorg, och att hon aldrig är ensam i sorgen eftersom det finns en Gud som är personligt närvarande.

Vi ämnar undersöka hur attityder gentemot queerteorier har förändrats och påverkat några prästers yrkesutövande. Målsättningen är att synliggöra utifall queerteorier på Bibeln används på ett aktivt praktiskt sätt eller enbart på ett akademiskt plan. Vi har använt oss av queerteorier utformade av Judith Butler och Gayle Rubin. Genom en intervjustudie utförda med kvalitativ analys, har vi kommit fram till att queerteorier tycks sträcka sig enbart till den akademiska sfären. I diskussion ställer vi oss frågan: vad queerteoriernas funktion är och varför de inte appliceras i större utsträckning?Nyckelord: Queer, Bibeln, Svenska kyrkan, Heteronormativitet

Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer undersöka svenska kyrkans roll i dagens samhälle samt vilken roll kyrkan kan tänkas fylla i framtiden. Dessutom syftar uppsatsen till att fördjupa kunskapen om kulturen i samhället och hur den påverkar synen på svenska kyrkan. Frågeställningarna är: “Vilken roll anser intervjupersonerna att den svenska kyrkan har i samhället?”, samt “Vilken roll anser intervjupersonerna att svenska kyrkan bör ha i samhället?”. För att svara på frågeställningarna har kvalitativa öppna intervjuer använts. I intervjuerna användes fyra frågeområden: partipolitik, relationen till svenska kyrkan, svenska kyrkans position i samhället och medlemskapet i svenska kyrkan. Intervjuresultatet har analyserats med hjälp av Clifford Geertz teori: “Religion as a cultural system”. Resultatet av undersökningen visar att de sociala och kulturella aspekterna av svenska kyrkan har en symbolisk betydelse för intervjupersonerna. De ansåg även att svenska kyrkan bör spela en social och kulturell roll i samhället.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur man på två olika förskolor, dvs. en av svenska kyrkans förskolor och på en kommunal förskola arbetar med värdegrundsfrågorna allas lika värde, samarbete, rätt och fel, självkänsla och självförtroende. Med hjälp av fyra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har detta undersökts. De intervjuade är alla förskollärare och arbetar på förskolorna jag valt att undersöka. Resultatet visar att man på de undersökta förskolorna arbetar på liknande sätt och att värdegrundsfrågorna lyfts fram ungefär lika mycket. Nyckelord: Förskola, Svenska kyrkan, värdegrund, värdegrundsfrågor

No description available.

This study focuses on the image of God in the common worship liturgy book that was taken into use by the church of Sweden in the year of 2018 and compare it with the image of God in the previous common worship book which was released in 1986. The end result shows that the big difference between these two liturgy books is that the liturgy book released in 1986 presents an image of God that focuses on the gender of God. Compared to the 2017 liturgy book that instead of focusing of the gender of God presents an image of God that presents how God acts, not who God is. End result has been viewed from two perspectives, a feminist theology point of view and an apophatic point of view. These perspectives combined with the end result from the comparative study has shown that of these two theologies the feminist theology fits best into the 2017 common worship liturgy book, compared to the apophatic theology. Although the study has shown that these two theological perspectives share more than just a few things. One of the most central similarities is that the language plays a big part in the centralities in both teological perspectives. In the apophatic theology the language is considered to be limited and that our human language lacks the potential to fully understand God. The feminist theology focuses on the fight against structures like gender, sex and power. When using especially these three parts it is possible to use language to find the patriarchal symbolic language that has an influence on us and effects us.

Studiens syfte att är analysera den implicita ecklesiologi som kommer till uttryck i Engelbrektskyrkans kyrkobyggnad, kyrkorum och materialitet, sådan den var när den byggdes. Utgångspunkten är att kyrkobyggnaden, -rummet och kyrkans materialitet bär på ecklesiologisk information, som genom att synliggöras ger en bild av den syn på vad kyrkan är och bör vara som var rådande vid tiden för kyrkans byggande. Genom en begränsad fältstudie, litteraturstudie och en semi-strukturerad intervju avtäcks och analyseras den implicita ecklesiologi som kyrkan bär på. Studiens slutsats är ett synliggörande av en ecklesiologi där kyrkan är den plats som möjliggör mötet mellan Gud och människa. I Engelbrektskyrkan möter människan bilden av en undervisande, segrande och kärleksfull Kristus som har famnen öppen för sina barn. Både den bild av Kristus och den bild av kyrkan som framträder är bilden av det starka, vackra som inte är sårbart. Genom analysen av de konkreta uttrycken för kyrkan framträder också en ecklesiologi där ett statskyrkoideal bryter mot ett folkkyrkoideal.

No description available.