The purpose of this bachelor thesis is to investigate what approach or approaches the Church of Sweden have to meditation and how meditation is used by the parishes that this investigation is built upon. I have made two question formulations to meet this purposes:  Why does the parishes I have studied organize meditation?  How is meditation used and performed by the parishes in the Church of Sweden that I have studied? I have in order to answer this questions used a ritual theoretic model, composed of Peter Habbe´s theory as it is described in Att se och tänka med ritual – kontrakterande ritualer i de isländska släktsagorna and Caroline Humphrey and James Laidlaw´s ritual theory that is presented in their work The Archetypal Actions of Ritual – A theory of ritual illustrated by the Jain rite of worship. The theoretical model that I have put together consists of what is characterizing a ritual, and through this model I have examined my empirical material, the phenomenon of meditation and how it crystallizes in the context of the Church of Sweden. The empirical material consists of five interviews with five leaders of meditation in the Church of Sweden and three participative observations at three meditation occasions held by parishes in the Church of Sweden. The interviews are qualitative deep interviews that have a semi–structured nature. Based on this material, I have then typologized the phenomenon through my theoretical model and from there answered the research questions that my purpose demanded. The meditation in the parishes that I have visited in this study are very similar, and there is conformity among the parishes in order how the meditation is to be executed. The most differentiating inquiry among the parishes is why they are organizing meditation, if it is because the participants are to embrace the Christian faith, or if everyone is free to participate with the faith or non–faith he or she has got. In this question there is a split up in two groups among my informants, those who deem that the meditation has to have a pronounced Christian orientation, and those who deem that it isn´t possible to divide the meditation activity in confession or non–confession, and that it is up to everyone to decide the orientation of the meditation. / Denna c-uppsats har som syfte att undersöka vilket eller vilka förhållningsätt Svenska kyrkan har till aktiviteten meditation och hur den används inom de församlingar som ligger till grund för denna undersökning. För att möta denna föresats har jag formulerat två frågeställningar:  Varför anordnar de församlingar jag studerat meditation?  Hur används och utförs meditation av de församlingar i Svenska kyrkan jag studerat? För att besvara dessa frågor har jag använt mig av en ritualteoretisk modell, sammansatt av Peter Habbes teori som beskrivs i Att se och tänka med ritual – kontrakterande ritualer i de isländska släktsagorna samt Caroline Humphrey och James Laidlaws ritualteori som läggs fram i deras verk The Archetypal Actions of Ritual – A theory of ritual illustrated by the Jain rite of worship. Den teoretiska modell jag satt samman utifrån dessa teorier består av vad som karaktäriserar ett ritual och jag har genom denna undersökt mitt empiriska material och fenomenet meditation och hur det utkristalliserar sig i Svenska kyrkans kontext. Mitt empiriska material består av fem intervjuer med fem meditationsledare inom Svenska kyrkan samt tre deltagande observationer på tre meditationstillfällen anordnade av församlingar inom Svenska kyrkan. Intervjuerna är kvalitativa djupintervjuer som är semi–strukturerade till sin natur. Utifrån detta material har jag sedan typologiserat fenomenet utifrån min teoretiska modell och därifrån besvarat de forskningsfrågor som mitt syfte krävt. Meditationen inom de olika församlingarna jag har besökt i denna studie är mycket likartad och det råder konformitet mellan församlingarna när det gäller hur de utför och lär ut meditation. Det som skiljer mest mellan församlingarna är frågan om varför man anordnar meditation, om det är för att deltagarna ska anamma den kristna tron eller om var och en är fri att delta med den tro eller icke–tro hen har. I denna fråga kan mina informanter delas upp i två grupper, de som anser att meditationen måste ha en uttalat kristen inriktning för att användas inom Svenska kyrkan, och de som anser att meditation inte kan delas in i konfessionell eller icke–konfessionell och att det är upp till var och en att bestämma inriktning på meditationen.

Jag har forskat om kvinnors röster i debatten om kvinnliga präster under åren 1957–1959. Detta har gjorts utifrån materialet bestående av tidskrifterna Svensk kyrkotidning, Svensk pastoraltidskrift, Vår kyrka, Herta samt Kyrkomötet. Dessa år var debatten intensiv då beslutet om kvinnans tillträde till prästerlig tjänst röstades igenom 1958. Mina frågeställningar var hur kvinnorna är representerade inom respektive materielgrupp, vilka argument kvinnorna framförde, om det i materialet går att urskilja en kvinnlig linje och på vilket sätt man kan urskilja den samt om det sker någon förändring i respektive materielgrupp och/eller i debatten som helhet. Kvinnorna hade som mest utrymme i tidskriften Hertha och Vår kyrka, dessa två källor presenterade också en mer mångsidig bild av frågan och hade andra inslag än teologiska. Kvinnornas representation i tidskrifterna är relativt stabila under åren 1957–1959, om än på olika sätt. I kyrkomötet ökade deltagandet med två kvinnor till tolv från år 1957 till 1958. Den kvinnliga linje i materialet som helhet vilken går att urskilja är att ingen kvinna var emot att kvinnor skulle arbeta i församlingarna, däremot var vissa mer för den tilltänkta särskilda kvinnliga tjänsten än prästämbetet. Det fanns också olika åsikter om av vilken karaktär frågan om kvinnliga präster var, dvs om den var av politisk, teologisk eller av kvinnosaks/jämställdhetskaraktär. Några av de mest framträdande argumenten för kvinnliga präster var att Jesu apostlaval och Paulus ord om kvinnans ställning i församlingen måste ses utifrån sin historiska kontext och inte som för evigt gällande ord. Några visade på att det i andra länder redan fanns kvinnliga präster och att det fungerade utan att störa vare sig församlingsliv eller ekumeniska samarbeten. Argument förekom om att Svenska kyrkan var på väg att bli romersk-katolsk och några presenterade ett lutherskt synsätt på frågan, vilket torde möjliggöra kvinnliga präster. Många argumenterade emot den oro i församlingarna och kyrkliga splittring som det från nej-sidan hade varnats för, om utfallet skulle bli ja till kvinnliga präster. De menade att det egentligen handlade om manliga prästers oro, inte församlingarnas och folkets, och att en splittring lika väl kunde ske om kyrkomötet röstade nej till kvinnliga präster.

No description available.

No description available.

Denna uppsats kommer att undersöka om det går att dra eskatologiska slutsatser från Svenska kyrkans biskopsmöte genom dess biskopsbrev. Uppsatsens idé är sprungen från det prästlöfte som prästen avlägger i sin vigning. Löftet om att rent och klart förkunna Svenska kyrkans tro och lära. Svenska kyrkan tro och bekännelse är reglerad genom kyrkomötets officiellt bejakade dokument. Dessa dokument är den heliga skriften, trosbekännelser, historiska lärodokument och bekännelser, handböcker, psalmboken och andra samtida bejakade och fastslagna dokument av Svenska kyrkans kyrkomöte. Svenska kyrkans kyrkoordning konstaterar att det är kyrkans uppgift att i varje tid tolka och utlägga vad tron och läran innebär för kyrkan och den enskilda kristna i dess samtid. Häri finns en problematik av att Svenska kyrkans ledning ofta är motvillig till att fastslå vad som är dess tolkning av sin tro och lära i olika dogmer eller andra lärodokument. Detta kan skapa problem för den enskilda predikanten när det gäller att i sin tid just tolka och utlägga Svenska kyrkans tro och lära. Svenska kyrkan har olika institutioner som på olika sätt reglerar hur kyrkans tro och lära ska uppfattas. Dessa institutioner är kyrkomötet, domkapitel, läronämnden och biskopsmötet. Jag har valt att inrikta uppsatsen till att granska biskopsmötet funktion som en av de normerande instanserna för hur Svenska kyrkans ska tolka sin tro och lära. Tolkningsarbete gör biskopsmötet bland annat genom att skriva biskopsbrev. Biskopsbreven har en normerande funktion för hur Svenska kyrkan ska uppfatta och tolka sin tro och lära. Det som kommer att undersöka i uppsatsen är alltså att undersöka vilken eskatologisk lära som uttrycks i Svenska kyrkans biskopsbrev.

<p>Bakgrund: Svenska kyrkan har under de senaste åren varit med om ett flertal förändringar. En stor förändring ägde rum den 1 januari 2001, vilken kom att påverka Svenska kyrkans redovisning. Från och med detta datum kom nämligen de flesta trossamfund att omfattas av Bokföringslagen (1999:1078) och Årsredovisningslagen (1995:1554), vilket har medfört att kraven på Svenska kyrkans redovisning ökat. Detta i kombination med att trossamfund skiljer sig från de flesta andra organisationer som omfattas av dessa lagar kan tänkas leda till en del problem.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka redovisningsproblematiken i Svenska kyrkan, för att därefter ta fram en redovisningsmodell som bättre kan tänkas lösa de för Svenska kyrkan specifika redovisningsproblematiken.</p><p>Genomförande: En studie av samtliga stifts årsredovisningar samt tre samfälligheter har utförts. Dessutom har sju intervjuer genomförts på samfällighets- och stifts nivå. En alternativ redovisningsmodell har utvecklats utifrån teorin, vilken innehåller tre förändringar jämfört med dagens redovisning. Restriktioner, i form av öronmärkta pengar, resultat byts ut mot ordet saldo samt att det ges förslag på icke-ekonomiska nyckeltal, vilka visas i en flerårsöversikt och måluppfyllelseräkning.</p><p>Slutsatser: Svenska kyrkans enheter har årsredovisningar som i stor utsträckning liknar vinstdrivande företags. Detta kan förklaras med att kyrkan måste följa Bokföringslag (1999:1078) och Årsredovisningslag (1995:1554). Inom Svenska kyrkan finns ytterligare regleringar i form av Kyrkoordningen och branschanpassning. Dessa lagar och regleringar uppges leda till att redovisningen blir för detaljrik. Svenska kyrkan har även en del poster som är specifika för Svenska kyrkan.</p><p>Svenska kyrkans övergripande mål är att likställa med vad som står föreskrivet i Kyrkoordningen, det vill säga fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. På stiftsnivå verkar intentionerna finnas att mäta de fyra målen i årsredovisningen. Detsamma kan inte sägas om samfälligheterna. Svenska kyrkan som helhet verkar således inte sträva efter att mäta de övergripande målen i årsredovisningen.</p><p>Utav de tre förändringar som ingick i den ursprungliga modellen, så tas endast saldobegreppet bort. Den slutliga redovisningsmodellen inkluderar även ytterligare fyra nyckeltal, dessa förslag har dock inte testats.</p>

<p>Äktenskapsbegreppet har under 1990- och 2000-talet varit under het debatt. Debatten har gällt om äktenskapsbegreppet kan innefatta samkönade parrelationer eller inte. I debatten har argument framförts som verkar mena att äktenskapsbegreppet har en absolut bestämd innebörd och att äktenskapsbegreppet därför är någonting givet som människan kan upptäcka. I uppsatsen problematiseras idén om existensen av ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp utifrån två inte helt åtskilda perspektiv, nämligen ett historiskt och ett filosofiskt dekonstruktivistiskt. Historien verkar vittna om att äktenskapsbegreppet har varit under förhandling förr. Att äktenskapsbegreppet faktiskt har varit under förhandling förr indikerar att ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp kanske aldrig har existerat.</p><p>Genom det filosofiskt dekonstruktivistiska perspektivet problematiseras idén om existensen av ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp. Ur detta perspektiv verkar det som om äktenskapsbegreppet varken i sig själv kan vara fullständigt, ha en ursprunglig innebörd, eller vara evigt gällande. Dessutom verkar det inte som om människan kan få direkt tillgång till ett eventuellt absolut bestämt äktenskapsbegrepp.</p><p>Ett alternativ till att äktenskapsbegreppet skulle vara någonting på förhand absolut bestämt presenteras under uppsatsens gång. Alternativet är att äktenskapsbegreppet är någonting av människan konstruerat, d.v.s. en mänsklig konstruktion. Innebörden i äktenskapsbegreppet är ur det perspektivet inte absolut bestämt utan istället provisoriskt bestämt.</p><p>Idén om existensen av ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp och idén om att vissa människor skulle kunna få direkt tillgång till detta leder uppsatsen vidare till dess avslutande diskussion om fundamentalism. Idén om att det skulle existera absolut bestämda begrepp, som t.ex. ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp och att vissa människor skulle kunna ha direkt tillgång till dessa verkar nämligen ha ett fundamentalistiskt karaktärsdrag i sig. Detta kan vara en fara i ljuset av att människor faktiskt inte är överens.</p>

<p>The purpose of the thesis is firstly to assess the Church of Sweden in the light of current quality theories and systematic improvement methods, and secondly to develop methods and models for quality improvement work (using a systematic approach) within the Church of Sweden focusing on parish funeral activities. The thesis takes as its starting point the specific conditions of the church environment and a general, Christian and humansitic value orientation. Another starting point is the concept of processes and relations, and of a caring approach among parish co-workers. Improvements in processes and relationships were related (without financial analysis) to the cost of a lack of quality.The descriptive term quality improvement work includes both quality improvement and the areas of leadership, collaboration and organization. The empirical study was carried out in Täby Parish during the years 1997-2002 as a case study with an interactive approach. The staff and management of the parish were interviewed, as were 14 members of immediate family. A dialogue with undertakers was also maintained. It was a cyclical process with analysis/evaluation followed by strategic planning and action, and with critical reflection as a constant element. The researcher's role was shaped into a psychodynamic, learning approach. A number of factors were identified that form (1) a common basis (valid for all staff members) and (2) a specific parish quality improvement work in the area of funerals. It is when problems are tackled and suggestions for improvement are implemented, that quality improves, the church envitonment benefits, and the costs associated with a lack of quality are addressed. With the title of this thesis, Care and Human Dignity, the view is summarized that the Human Being is complex, and that dignity belongs to the Human Being's creative and lighter sides, that are expressed through care for others.</p>

Bakgrund: Svenska kyrkan har under de senaste åren varit med om ett flertal förändringar. En stor förändring ägde rum den 1 januari 2001, vilken kom att påverka Svenska kyrkans redovisning. Från och med detta datum kom nämligen de flesta trossamfund att omfattas av Bokföringslagen (1999:1078) och Årsredovisningslagen (1995:1554), vilket har medfört att kraven på Svenska kyrkans redovisning ökat. Detta i kombination med att trossamfund skiljer sig från de flesta andra organisationer som omfattas av dessa lagar kan tänkas leda till en del problem. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka redovisningsproblematiken i Svenska kyrkan, för att därefter ta fram en redovisningsmodell som bättre kan tänkas lösa de för Svenska kyrkan specifika redovisningsproblematiken. Genomförande: En studie av samtliga stifts årsredovisningar samt tre samfälligheter har utförts. Dessutom har sju intervjuer genomförts på samfällighets- och stifts nivå. En alternativ redovisningsmodell har utvecklats utifrån teorin, vilken innehåller tre förändringar jämfört med dagens redovisning. Restriktioner, i form av öronmärkta pengar, resultat byts ut mot ordet saldo samt att det ges förslag på icke-ekonomiska nyckeltal, vilka visas i en flerårsöversikt och måluppfyllelseräkning. Slutsatser: Svenska kyrkans enheter har årsredovisningar som i stor utsträckning liknar vinstdrivande företags. Detta kan förklaras med att kyrkan måste följa Bokföringslag (1999:1078) och Årsredovisningslag (1995:1554). Inom Svenska kyrkan finns ytterligare regleringar i form av Kyrkoordningen och branschanpassning. Dessa lagar och regleringar uppges leda till att redovisningen blir för detaljrik. Svenska kyrkan har även en del poster som är specifika för Svenska kyrkan. Svenska kyrkans övergripande mål är att likställa med vad som står föreskrivet i Kyrkoordningen, det vill säga fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. På stiftsnivå verkar intentionerna finnas att mäta de fyra målen i årsredovisningen. Detsamma kan inte sägas om samfälligheterna. Svenska kyrkan som helhet verkar således inte sträva efter att mäta de övergripande målen i årsredovisningen. Utav de tre förändringar som ingick i den ursprungliga modellen, så tas endast saldobegreppet bort. Den slutliga redovisningsmodellen inkluderar även ytterligare fyra nyckeltal, dessa förslag har dock inte testats.

Äktenskapsbegreppet har under 1990- och 2000-talet varit under het debatt. Debatten har gällt om äktenskapsbegreppet kan innefatta samkönade parrelationer eller inte. I debatten har argument framförts som verkar mena att äktenskapsbegreppet har en absolut bestämd innebörd och att äktenskapsbegreppet därför är någonting givet som människan kan upptäcka. I uppsatsen problematiseras idén om existensen av ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp utifrån två inte helt åtskilda perspektiv, nämligen ett historiskt och ett filosofiskt dekonstruktivistiskt. Historien verkar vittna om att äktenskapsbegreppet har varit under förhandling förr. Att äktenskapsbegreppet faktiskt har varit under förhandling förr indikerar att ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp kanske aldrig har existerat. Genom det filosofiskt dekonstruktivistiska perspektivet problematiseras idén om existensen av ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp. Ur detta perspektiv verkar det som om äktenskapsbegreppet varken i sig själv kan vara fullständigt, ha en ursprunglig innebörd, eller vara evigt gällande. Dessutom verkar det inte som om människan kan få direkt tillgång till ett eventuellt absolut bestämt äktenskapsbegrepp. Ett alternativ till att äktenskapsbegreppet skulle vara någonting på förhand absolut bestämt presenteras under uppsatsens gång. Alternativet är att äktenskapsbegreppet är någonting av människan konstruerat, d.v.s. en mänsklig konstruktion. Innebörden i äktenskapsbegreppet är ur det perspektivet inte absolut bestämt utan istället provisoriskt bestämt. Idén om existensen av ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp och idén om att vissa människor skulle kunna få direkt tillgång till detta leder uppsatsen vidare till dess avslutande diskussion om fundamentalism. Idén om att det skulle existera absolut bestämda begrepp, som t.ex. ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp och att vissa människor skulle kunna ha direkt tillgång till dessa verkar nämligen ha ett fundamentalistiskt karaktärsdrag i sig. Detta kan vara en fara i ljuset av att människor faktiskt inte är överens.