The purpose of this essay is to investigate if Botkyrka municipalitys policy Strategi för ett interkulturellt Botkyrka (Strategy for an intercultural Botkyrka), reproduce a previously discovered discourse about swedishness, etnicity and culture as something static and one-dimensional. How they tackle the challenge to n’either homogenise nor culturaly essentialise their citizens. This is examined with the use of a social constructivist approach on the strategy. By using this approach and with the frameworks from discourse analysis and governmentality, this study shows that despite rethinking in goals and course of action, the examined material follows the previously demonstrated discourse, through their use and articulation of the investigated concepts. / Denna uppsats har till syfte att undersöka om Botkyrka kommuns styrningsdokument Strategi för ett interkulturellt Botkyrka, reproducerar en tidigare funnen diskurs kring svenskhet, etnicitet och kultur som något statiskt och endimensionellt. Hur de hanterar utmaningen att varken homogenisera eller kulturellt essentialisera deras invånare. Detta undersöks genom användningen av en socialkonstruktivistisk ansats av strategin. Med hjälp av denna ansats och teoretiskt ramverk från diskursanalys och governmentalitet visar studien att trots nytänkade kring mål och tillvägagångssätt, följer den tidigare demonstrerade diskursen även i denna strategi genom artikulering och användning av de undersökta begreppen.

Under många år har ”invandringsfrågan” varit en mycket debatterad fråga. Detta märks inte minst i alla de insändare som publicerats i Dalarnas morgontidningar. Integration och ekonomi är exempel på ämnen som nämns i dessa insändare då diskursen invandring diskuteras. En betydande faktor i debatten har bland annat varit Sverigedemokraternas valframgångar. Med denna undersökning vill vi försöka kartlägga hur diskursen invandring framställs i insändare från Dala-demokraten. Detta har gjorts med en innehålls- och diskursanalys. Analysen har utgått från insändare mellan tidsperioden augusti-april 2002/2003 och 2014/2015, vilket motsvarar tiden kring de båda riksdagsvalen.Analysen har genererat fyra teman (mångkultur och svenskhet, integrationsfrågan och invandring, demokrati och yttrandefrihet och ekonomi och välfärd) som diskursen invandring kretsar kring. Utifrån dessa teman har vår analys visat att Sverigedemokraternas valframgångar tenderar att delvis influera diskursen invandring som insändarskribenterna förmedlar. Diskursen invandring har gått från att kretsa kring integrationsproblematik 2002/2003 till ekonomisk problematik 2014/2015. Analysen har även visat på ett ”vi och dem”-tänk som genomsyrar diskursen invandring under bägge tidsperioder. Detta sker både genom fördomsfulla framställningar av andra människor och i uppdelningen av vilka som ”bör” få ta del av Sveriges gemensamma medel.

Denna studie utgör en retorisk analys av svenskhet i kulturdebatten. Kulturjournalistiken i svenska medier har kommit att bli en röst för politisk, demokratisk och etisk debatt samt ge uttryck för ett samhällskritiskt perspektiv. Syftet med denna uppsats är att studera hur svenskhet konstruerats i svenska kulturdebatten under perioden november 2013 till oktober 2016, i avseende att bidra till diskussionen hur svensk identitet förstås och vem som får ingå i begreppet. Diskussionen förs kring frågeställningarna: Hur har svenskhet konstruerats inom svenska kulturdebatter i dagspressen november 2013 till oktober 2106? Vem kan vara svensk enligt debatten? Vem förs debatten för och av vem? Studien kommer endast att beröra en begränsad del av debatten, tidningarna som studeras är Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Studien utförs på ett relativt outforskat område och kommer kunna ligga till underlag för vidare studier. Uppsatsen behandlar teorier kring hur medier kan verka identitetsskapande samt vilken betydelse de har för identitet och nationalitet. Vidare går de in på hur det finns en spänning mellan det globala och nationella. Utifrån teorier om ”vi och dom” redogörs för hur olikheter kan vara väsentliga för identitetsskapande, men samtidigt riskerar att bidra till en exkludering och konstruerande av föreställda gemenskaper. En redogörelse görs även av hur vi kan förstå etnicitet. Sökningen på material genererade nio artiklar. Analysen av artiklarna utförs med metoden retorisk analys där den retoriska situationen beskrivs, appellformerna logos, ethos och pathos studeras, samt studiet av doxa där vilka implicita kunskaper, antaganden samt värdegrunder som förs fram i artiklarna analyseras. Slutresultatet visar att flertalet artiklar argumenterar för en inkluderande svenskhet som bygger på en social gemenskap. De flesta för även en explicit antirasistisk och antinationalistisk talan. En tendens finns däremot att tilltala de som redan är insatta i debatter, samt svensk historia, politik och kultur.

Denna studie har haft som syfte att undersöka och beskriva vilka föreställningar om svenskhet och svensk identitet som existerar hos lärare och deltagare på en utbildning i svenska för invandrare (SFI). Utifrån ett kvalitativt angreppssätt så har fyra lärare och fyra deltagare kopplade till SFI intervjuats. Resultatet har analyserats inom en symbolisk interaktionistisk ram, och med hjälp av teori kring och begrepp som kategorisering, ”social order”, normer, socialisationsprocessen, sociala ritualer samt identitet. Teori kring språk och kommunikation har också använts. Studiens resultat visar på ett antal gemensamma föreställningar om svenskhet bland lärare och deltagare. I dessa föreställningar länkas svenskhet i stor utsträckning till en specifik uppsättning värderingar, ett antal egenskaper kopplat till beteende, firandet av några speciella högtider samt en särskild inställning till tid. Ett par uttalanden synliggör också att det finns ett specifikt utseende kopplat till svenskhet, men utan att detta utseende blir närmare beskrivet. I relation till hur intervjupersonerna identitetsmässigt förhåller sig till den svenskhet de beskriver så distanserar sig SFI-deltagarna från denna och uppvisar starka band till sin tidigare nationella och etniska härkomst. De lever i Sverige men ser sig inte som svenskar och i de flesta fall ses detta heller inte som något som kommer ändras med tiden. Ur lärarnas perspektiv på vem de betraktar som svensk så framstår en bra behärskning av det svenska språket som den viktigaste aspekten för en identifiering av någon som svensk, men även vissa normerande praktiker som kopplas till svenskhet verkar nödvändiga att anpassa sig till för att bli betraktad som svensk.

<p>Mångfald och mångkulturella förhållanden nämns av Integrationsverket som viktiga inslag i det svenska samhället och man arbetar därför inom verket för att motverka etnisk diskriminering och rasism. Enligt Integrationsverket handlar frågan om etnisk mångfald ytterst om samhällets förmåga att leva upp till principen om allas lika värde oavsett etnisk, kulturell eller religiös bakgrund. Integrationsverket har en avgörande roll för integrationen i Sverige och centralt i verkets arbete är den etniska mångfalden och integrationen av utlandsfödda invånare. Nya invånare, som beviljats uppehållstillstånd, tilldelas av Integrationsverket en bok, ”Sverige – en pocketguide”, med syfte att underlätta den första tiden i Sverige. Råd och handfasta tips om Sverige och det svenska samhället presenteras för läsaren, ”den nya invånaren”. Uppsatsen bygger på textanalys med fokus på diskurser samt hur argumenteringen sker inom dessa. Syftet är att avtäcka hur Integrationsverket gestaltar sin syn på integration genom boken ”Sverige – en pocketguide”. Utgångspunkten är socialkonstruktivistisk och pekar på hur framställningen av bland annat svenskhet och integration påverkas av den diskursiva förståelsen av nämnda begrepp.</p>

Mångfald och mångkulturella förhållanden nämns av Integrationsverket som viktiga inslag i det svenska samhället och man arbetar därför inom verket för att motverka etnisk diskriminering och rasism. Enligt Integrationsverket handlar frågan om etnisk mångfald ytterst om samhällets förmåga att leva upp till principen om allas lika värde oavsett etnisk, kulturell eller religiös bakgrund. Integrationsverket har en avgörande roll för integrationen i Sverige och centralt i verkets arbete är den etniska mångfalden och integrationen av utlandsfödda invånare. Nya invånare, som beviljats uppehållstillstånd, tilldelas av Integrationsverket en bok, ”Sverige – en pocketguide”, med syfte att underlätta den första tiden i Sverige. Råd och handfasta tips om Sverige och det svenska samhället presenteras för läsaren, ”den nya invånaren”. Uppsatsen bygger på textanalys med fokus på diskurser samt hur argumenteringen sker inom dessa. Syftet är att avtäcka hur Integrationsverket gestaltar sin syn på integration genom boken ”Sverige – en pocketguide”. Utgångspunkten är socialkonstruktivistisk och pekar på hur framställningen av bland annat svenskhet och integration påverkas av den diskursiva förståelsen av nämnda begrepp.

The purpose of this thesis is to study how swedishness is constructed and narrated in two Swedish documentary series that picture the Swedish participation in the international ISAF mission in Afghanistan. The main focus lies on how the Swedish soldier as such is portrayed, on which values, characteristics and qualities that they are said to embody and how these are linked to notions of swedishness, particularly the strong historical narrative, formed during the second half of the twentieth century, that defines Sweden as a peaceful, neutral and humanitarian state, with peaceful, enlightened and democratically minded citizens. Theoretically it draws on the concept of metanarrative to explain how ideas of shared national origin translates in to a broad organizing discourse, that defines, interprets and communicates notions of what it means to be a Swede and what is needed to make claims on swedishness. Another concept, that of national bodyscape, is also used to further define and explain how ideas of nationality are embodied and take the form of specific characteristics and  personal qualities. The meaning-making in these two series makes use of the above mentioned definition of swedishness as defined by humanitarian concerns, democratic ideals and moral superiority to construct an image of the Swedish soldiers as on the one hand soft, humanitarians, who are needed in Afghanistan because of their especially strong sense of justice and moral, and, on the other, as tough soldiers, who are able to participate in every aspect of the war as fighters. These two images combined create a notion of a particularly Swedish type of soldier, who brings the separate roles of soldier, humanitarian worker and diplomat together and realises them in one individual, and who appears to be more capable in all these roles than both their American and Afghan allies. By shifting the narrative focus and change which part of the Swedish metanarrative that they choose to connect to, the series can also maintain the emphasis on the soldiers as Swedes, while at the same time showing them participating in situations or discussing aspects of their work that is not usually associated with swedishness, or that previously has not been a part of the broader metanarrative.

Svenska myndigheter har ett flertal gånger påpekat att framtidens arbetsmarknad kommer att behöva kompetent och högskoleutbildad arbetskraft. Samtidigt diskrimineras unga högutbildade i arbetsmarknaden. En del av dessa ungdomar har utbildat sig i Sverige och väljer att arbeta utomlands. Konsekvenserna som detta kan ha i Sveriges framtida arbetsmarknad är oklara. Syftet med undersökningen är att studera varför vissa akademiska ungdomar med invandrarbakgrund som har växt upp i heterogena miljöer väljer bort Sverige efter högre studier. Målet är att förstå och förklara ett aktuellt fenomen. För att genomföra studien har en kvalitativ metod använts. Data har insamlats genom intervjuer. Studien visar att ungdomar är medvetna om sitt kulturella utbildningskapital, konstruktionen av sin identitet, samt positionen som de har i det svenska samhället. Denna medvetenhet tillsammans med behovet av att lära sig om andra kulturer underlättar besluten om att arbeta utomlands. / Swedish authorities are alerting the civil society "public" of an increasing need for employees with high skills in the coming years. Meanwhile high educated youth is being discriminated by the labor market. Some of these young people have educated themselves in Sweden and choose to work abroad. The impact of this issue in tomorrow’s labor market in Sweden is still uncertain. The main objective of the inquiry is to find out why some of the young people with academicals studies and with an immigrant background, that have been raised in heterogeneous environment rule out/opt out Sweden after completing higher studies. The study was conducted through qualitative methods and the data was collected through interviews. The study shows that young people are aware of their educational and cultural capital, and the construction of their identity and also their position *Status* in the Swedish society. This consciousness together with the need of learning about other cultures brings forth the decision of working abroad.

Den här uppsatsen är en undersökning av hur nationell identitet har framställts i tre populära, svenska filmer: Sällskapsresan (1980), Änglagård (1992) och Jalla! Jalla! (2000). De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för uppsatsen är begreppet nationalism och då främst Benedict Andersons tankar om nationen som den föreställda gemenskapen, begreppet nationell film främst utifrån Andrew Higsons definition, samt svensk etnologiforskning och vad som på det området, genom historien har sagts om nationella identiteter och framförallt svenskhet. Med hjälp av etnologiforskningen genomförs näranalyser av ovan nämnda filmer som besvara frågan om hur svenskheten framställs och stereotypiseras i dessa, samt hur dessa bilder av svensk identitet ser ut i förhållande till den bild etnologiforskarna framhåller och har framhållit genom åren. Då de utvalda filmerna är tre mycket populära filmer med höga besökssiffror på biograferna, är ytterligare ett syfte med uppsatsen att diskutera något kring hur filmerna och dess framställning av svenskheten har mottagits av svenska folket, såväl publik som kritiker. Detta görs med hjälp av ett urval filmrecensioner samt kommentarer från filmskaparna själva. I slutdiskussionen argumenteras för att de tre filmerna innehåller liknande framställningar av svenskheten som också förefaller stämma väl överrens med såväl etnologernas teorier som svenskarnas uppfattning om sig själva och sitt land. Men också att filmerna inte innehåller annat än stereotypa och romantiserade bilder av svensk identitet som bidrar till skapandet och bevarandet av föreställda gemenskaper.

Globalization is a phenomenon that is largely affecting the world we live in today, thus making constant meetings and communications between different cultures possible and necessary in order to exchange valuable information. But different cultures have different values and mindsets, which are manifested through the members of each culture. My study focuses on how various members from different cultures adapt in a foreign cultural environment and how the meetings with members of a foreign culture have for role when it comes to affecting their way of communication. In my study I have conducted an interview based study on international students that have a temporarily stay in Sweden for studies and results show that individuals that experiences cultural differences change and adapt their way of communicating, and the more cultural differences they experience the heavier the impact on their own adaptation and change.