Denna studie syftar till att lyfta fram de faktorer som påverkar de adopterades livsprocess och visa vad som är avgörande för att skapa en trygg identitet. För att besvara frågeställningen har vi genomfört tio intervjuer och tagit del av en självbiografi och en självrapport. Vi har genomfört denna studie med grundad teori som metodologiskt angreppssätt, vilket innebär att vår frågeställning har vuxit fram ur datamaterialet. Resultatet visar att de faktorer som har påverkat internationellt adopterades livsprocess är en trygg kärna, att kärlek är tjockare än blod, omgivningens stöd, tacksamhet, svenskhet, adoptionens minimala betydelse, bristande intresse, öppenhet till adoptionen, anknytning till födelselandet, ambivalens inför adoptionen, adoptionens maximala betydelse och tillskrivningar kopplat till adoption. Avgörande för att skapa en trygg identitet är en trygg kärna, villkorslös kärlek, stöd från omgivningen och en svensk tillhörighet. Det teoretiska- och begreppsliga ramverk vi använt oss av är symbolisk interaktionism och begreppen stigma, identitet samt svenskhet. Den tidigare forskning vi har tagit del av är indelad i tre teman, svenskhet och rasifiering, identitetsarbete och självkänsla samt mental hälsa och välbefinnande. Den tidigare forskningen belyser dissonansen som internationellt adopterade kan erfara vad gäller svenskhet kontra ett icke-vitt utseende vilket kan resultera i identitetskriser och psykisk ohälsa.

The purpose of this study is to show how the Swedish newspapers Aftonbladet andDagens Nyheter reported on and described Dag Hammarskjöld as a man and a symbolat the time of his death in 1961. The method for the research has been a qualitativethematic analysis of the content in the articles published from the date ofHammarskjöld´s death to the day after the funeral. The study has been based on theoriesabout newspapers roles in the construction of imagined communities, the use of mythsand the objectifying of abstract ideas in news texts.I have found that the investigated newspapers described Dag Hammarskjöld assynonymous with the United Nations, the world peace and a hope for the future. He wasalso described as a link between the present and the past in the Swedish history at thesame time as he was described as a man of the people. He was representing“Swedishness” in an international context and the cosmopolitan. The Swedish peoplewere described as a silent anonymous group mourning a great man and a fellowcountryman.The study shows that Dag Hammarskjöld became a complex figure thatrepresented not only him self but also Swedish qualities and norms.

The essay, based on interviews with eight people, deals with name changes from a foreign-sounding name to Swedish-sounding name. The aim is to investigate the reasons behind the name change and whether experiences of ethnic discrimination were among these reasons. Furthermore, I explore the consequences of the name change, and whether the name change was an effective strategy to avoid ethnic discrimination. The study employs qualitative method; I carry out eight interviews with four women and four men, and analyze the empirical material by means of post-colonial theory in which categorizing, otherness and passing are significant terms. The results show that the name change takes place primarily to reduce a sense of otherness, and the discursively locked positions a foreign-sounding name creates. The name change helps the individual to avoid being questioned as much as before, making the individual more likely to pass. The name change facilitates social interaction with others and leads to a greater sense of inclusion, creating more favorable conditions of work and career development. The subject can thus pass from a position of stranger to a more familiar or ambiguous body.

Uppsatsen intresserar sig för icke-vita svenskar som trots sitt svenska medborgarskap upplever att de inte alltid kan eller får känna sig som svenskar. Utgångspunkten är att det i Sverige råder en vithetsnorm som för icke-vita svenskar får konsekvenser som rasism, exkludering och utanförskap. För att få en förståelse för mekanismerna bakom dessa konsekvenser används istället för en övergripande teori flertalet centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter som alla ses utifrån ett postkolonialt perspektiv. För att undersöka detta har det genomförts sju kvalitativa intervjuer med icke-vita svenskar. De har intervjuats om hur de upplever och tolkar rasism. Vidare har uppsatsen sökt svar på huruvida respondenterna har omedvetna eller medvetna strategier för att bemöta den rasism de utsätts för. Det har sedan gjorts en jämförelse för att se om erfarenheterna skiljer sig åt beroende på om respondenterna är uppväxta i Sverige eller inte. Resultatet visar att alla respondenter oavsett grupp upplever rasism och får sin svenskhet ifrågasatt. De största skillnaderna mellan grupperna ligger i vilka strategier respondenterna använder sig av för att hantera den rasism de möter. Gruppen med respondenter som är uppväxt i Sverige väljer i högre grad att konfrontera den rasism de utsätts för medan gruppen som inte växt upp i Sverige i högre grad väljer att hitta strategier för att handskas med eller undkomma den. / The thesis is interested in the non-white Swedes who, despite their Swedish citizenship feel that they are not always able or allowed to feel like Swedes. The starting point is that in Sweden there is a whiteness standard witch for non-white Swedes have consequences in form of racism, exclusion and alienation. To get an understanding of the mechanisms behind these effects the writers instead of a general theory use several key concepts and theoretical points all seen from a postcolonial perspective. Seven interviews were held with non-white Swedes who was interviewed on how they perceive and interpret racism. Furthermore, the paper sought answers on whether respondents have been unconscious or conscious strategies to manage or respond to racism. It has since been made a comparison to see if it differs depending on whether respondents grew up in Sweden or not. The result shows that all respondents, regardless of group, experience racism and get their Swedishness questioned. The biggest differences between the two groups lies in how respondents choose to deal with the racism they encounter. The group of respondents who grew up in Sweden chooses to confront the racism they face while the group of respondents who didn’t grow up in Sweden are more inclined to deal with or escape it.

Syftet med studien var att genom granskning av två läromedel se hur textuppgifter i matematik för årskurs 3 har anpassats till elever med svenska som andraspråk. Läromedlen som granskades i denna studie var Favoritmatematik 3A samt Guldgruvan. Under tidigare VFU tillfällen uppmärksammades bristen på matematikläromedel för andraspråkselever vilket skapade en nyfikenhet. Den nyfikenheten ligger till grund för denna studie. Frågeställningarna som formats och besvarats i denna studie har fokuserat på hur väl språket i textuppgifter är anpassat för andraspråkselever samt hur textuppgifterna anpassats i respektive läromedel. Utifrån tidigare forskning och den sociokulturella teorin utformades ett analysverktyg. Analysverktyget användes för att granska textuppgifter i läromedlen med fokus på språkliga anpassningar. I studien har skribenternas privata åsikter lagts åt sidan och studien utgår endast från Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på kulturella redskap och ser till tidigare forskning. Resultatet presenteras genom bilder och sammanfattningar av textuppgifter i de olika läromedlen. Studiens resultat visade på tydliga anpassningar i textuppgifter i läromedlet Guldgruvan. Uppgifterna var anpassade både språkligt men även genom kulturella kontexter samt genom svarsmöjligheter. Slutsatsen av denna studie var att läromedlet Guldgruvan inte endast anpassade sina textuppgifter språkligt utan där ges eleven även möjlighet till fler vetenskapliga begrepp samtidigt som eleven exponeras för svensk kultur.

“Coffee Heaven - an ethnological study of the logic of sustainability, justice and Swedishness through coffee consumption in Sweden” is the english title of this essay. The purpose of the study is to identify and analyze different logics that produce, negotiate and stabilize coffee consumption as a culture phenome, based on the logics expressed and used in actors’ statements about coffee, sustainability and social justice. The analysis takes place through a logic perspective that focuses on how the production and consumption of coffee as an idea is motivated in a time where consumption and production of coffee involve a range of power relations that can be understood as incompatible with just a sustainable climate. Furthermore, the social context of coffee, conceptions of Swedishness and how actors construct sustainability as a cultural concept is studied. The study is based mainly on interviews and digital ethnography of Sweden's four largest roasteries. The result of the study is that coffee consumption is naturalized and illuminated with a sustainability perspective, so the actors use various anthropocentric logics to understand the continued production and consumption of coffee. Sustainability is cultivated in the actor’s statements to conform to their own existing contexts, which can validate coffee as a sustainable av just practice.

När Sverige är värdland för Eurovision Song Contest ges de en möjlighet att visa upp och presentera sitt land för en hel värld. Uppsatsens syfte är att undersöka hur föreställningar om Sverige och svenskhet konstrueras och reproduceras genom Eurovision Song Contest. Genom att titta på tv-sändningarna från ESC 2013 och 2016 då Sverige stod för värdskapet analyserar jag hur Sveriges självpresentation görs och hur talet om Sverige och svenskhet bidrar till en föreställd gemenskap inom landet. Föreställningar om Sverige och svenskhet konstrueras och reproduceras hela tiden i programmen men det görs inom ESC:s specifika kontext. I ESC finns en föreställning om ett enat och jämlikt Europa. Denna föreställning behöver hela tiden upprätthållas av värdlandet i sin självpresentation. Därför tilldelas Sverige ständigt dubbla roller där de både behöver vara särskiljande för att kunna sälja in sitt land, samtidigt som de måste vara enande för att upprätthålla föreställningen om ett enat Europa.

Denna uppsats undersöker hur svensk konst och den svenska konstnären formuleras i Richard Berghs konstteoretiska skrifter och måleri. Utgångspunkten är den mediala debatt som pågått under 2010-talet om svenska värden och deras innebörd. Blickarna har i denna debatt ofta riktat sig mot nationalromantiken som stilbildande för att kategorisera en reaktionär och nationalistisk föreställning om vad som är svenskt. Däremot har försvaret av nationalromantiken alltid problematiserat begreppet, mycket utifrån den väldokumenterade politiska radikalism som många av sekelskiftes konstnärer hade. Uppsatsen vill visa genom Ludmilla Jordanova begrepp periodic feel, att betraktelsen av nationalromantisk konst ofta görs utifrån vissa föreställda politiska värden. Genom att betrakta Berghs verk bortom denna diskursiva debatt vill uppsatsen visa hur Bergh formulerar det svenska som en djup form av samtidskritik. På så sätt intar det svenska en estetisk politisk form bortom reaktion och revolution och ser istället åt samtiden. Det svenska formuleras hos Bergh som något som måste ständigt omgestaltas mot tidens utveckling och måste anpassa sig därefter. När konsten är samtida och rotad i den nationella självkänslan, uppstår således sann och livskraftig konst enligt Bergh.

Företeelsen förnedringsrån har lyfts fram i den svenska debatt som ett nytt, oroande inslag och har formulerats som hatbrott mot svenskar. Syftet med denna studie är att belysa den bild av det svenska samhället som manifesteras i reaktionerna på ett uppmärksammat fall av förnedringsrån med utgångspunkt i tillståndet ressentiment. Begreppet betecknar ett samhällstillstånd präglat av en känsla av oförrätt då samhällets statushierarkier har förändrats till förmån för minoriteter. Studien har genom en kvalitativ tematisk innehållsanalys av en tråd på diskussionsforumet Flashback undersökt de föreställningar om det svenska samhället som förmedlas. Vi har särskilt intresserat oss för funktionen och konstruktionen av Den rasifierade andre i denna samhällsbild. Studien finner stora likheter med tidigare forskning om Tea party-rörelsens anhängare i USA. Trots att Sverige och USA är två länder med stora skillnader i samhällsstruktur och välfärdssystem uppvisar flashbacktrådens användare snarlika upplevelser av samhället. Studien visar att det specifika förnedringsrånet för flashbackanvändarna utgör en perfekt allegori över tillståndet i samhället. De uppfattar att Sverige och det traditionella folkhemmet är hotat. Den centrala karaktären i denna berättelse är invandraren, Den rasifierade andre, som med sina lägre stående egenskaper beskylls för samhällsmoralens förfall. Studien visar även att bilden av svensken och svenskhet inte är entydigt positiv. I tråden återfinns ett förakt mot den naive och tafatte svensken som tillåtit Sverige att gå förlorat. Som dess motpol står flashbackanvändarna – starka, hedervärda och upphöjda. Gärningspersonernas och brottsoffrens respektive etnicitet är av central betydelse för flashbacktråden. Rubriceringen av händelsen som ett hatbrott mot vita svenskar är helt avgörande för konstruktionen av användarnas världsbild. Utan hatbrottet utgör händelsen inte längre ett exempel på den oförrätt och förnedring användarna upplever sig utsatta för. När åtal i fallet väcks utan hatbrottsrubricering tolkas detta som bevis på att samhällseliten tystar ned sanningen. Denna samhällsbild byggd på ressentiment står på två ben: på gärningspersonernas och brottsoffers etnicitet och den konspiratoriska mörkläggningen. Utan dessa centrala element faller deras världsbild.

Mot bakgrund av skolans demokratiska uppdrag är syftet med följande uppsats att problematisera normativ svenskhet inom skolan. Syftet uppnås genom att diskutera kulturell representativitet utifrån några elevers utsagor om skolans praktiker gällande traditioner, med fokus på jul- och luciafirande samt skolavslutningar. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med sex niondeklassare med ickekristen bakgrund. Elevernas uttalanden om skolans praktiker analyseras i förhållande till aktuella teoribildningar om kultur. Enligt intervjupersonerna uppmärksammas kristna traditioner, men exempelvis inte muslimska eller judiska på deras skola, något som hos flertalet personer uttrycks som upphov till utanförskap. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att den kulturella representativiteten inom skolans traditioner har betydelse för hur utanförskap produceras och reproduceras inom skolan.