This study is about the group of transnational adoptees, which means adoptions that includes a transfer of children to families who racially and culturally different from them. The Swedish research regarding to this group of adoptees is relatively limited. Especially in relation to the phenomenon like race, whiteness and racism. There is a need for more knowledge about what it means to be Swedish and non-white, something that the group adoptees has experience of.                      The purpose of this study is to examine if, and in that case how, it is possible to discern a pattern of Swedishness boundaries using the adoptees experience, and to find out how notions of race interacts with these experiences. The study is based on a qualitative approach and the empirical material consists of interviews with four adoptees. To understand my empirical data I have chosen to work with several different theoretical perspectives to illustrate the phenomenon as can be seen as border guards of Swedishness concerning to the adoptees. These phenomenon’s are: race and whiteness, and racialization and (everyday) racism. I am also inspired by the American research field of critical race and whiteness studies, but from a Swedish context.                       The results show that the main limit for Swedishness goes at the adoptees non-white bodies. It is also by their non-white bodies as they get their belonging in Sweden questioned and can be considered as almost Swedes. It is also their non-Swedish appearance that allows them to be exposed to racialization and racism in everyday life. Thus, it is possible to argue, on the basis of the adoptees stories, that race as construction exists and that we must speak of it to be able to understand how it, as adopted (Swedish), is to live in a non-white body in Sweden today.

Syftet med den här uppsatsen är att redogöra för hur fyra svensksomalier ser på svenskhet och undersöka eventuella hinder de identifierar för att bli betraktade som svenska. Jag har tittat närmare på hur de ser på sin identitet och vilket samband det har med vad de betraktar som sitt hem respektive hemland. Jag visar att mina informanter förhåller sig på ett delvis varierande sätt till svenskhet och att det bland dem också finns flera gemensamma sätt att resonera på. Att bli helt svensk är något de både väljer bort och något de inte anser sig ha möjlighet att bli. Hur de betraktar sig själva är i högsta grad beroende inte bara av andras bemötande utan även vad de antar att andra har för uppfattning om dem. För att förstå mina informanters upplevda utanförskap diskuterar jag vad det är de känner sig utanför och i vilka situationer utanförskapet blir aktuellt. Upplevelsen att vara utanför det svenska kan i sin tur skapa andra identiteter och tillhandahålla nya gemenskaper. / The purpose of this thesis is to give an account of how four Swedish Somalis view Swedishness and to examine possible obstacles they identify to be considered as Swedish. I have examined how they look at their identities and how this relates to how they view home and homeland. I show that my informants responds to Swedishness in partially varying ways and that there are also several common ways of reasoning among them. Becoming totally Swedish is something my informants both choose not to be and something they do not feel they have the opportunity to become. How my informants consider themselves is highly dependent not only of others' dealing with them, but also what they suppose others think of them. In order to understand my informants perceived exclusion, I discuss what they feel excluded from and in which situations the exclusion comes into question. The experience of being excluded from Swedishness can in turn create other identities and provide new solidarities.

Syftet med studien är att beskriva och analysera hur aktörer inom animalieindustrin legitimerar sin verksamhet, detta med utgångspunkt i de logiker som uttrycks och verkar i aktörers utsagor i samtal om hållbarhet och klimat. Analysen sker genom ett logikperspektiv som fokuserar på hur fortsatta investeringar i animalieproduktion som idé motiveras och ges legitimitet i en samtid där konsumtion och produktion av animalier sägs vara oförenligt med ett hållbart klimat. Vidare studeras gränsdragningar och positioner aktörerna skapar i samtal om kött och klimat och hur hållbarhet som kulturellt begrepp konstrueras. Studien baseras huvudsakligen på #Köttpodden av Svenskt Kött och digitala utsagor från LRF:s och Svenskt Kötts hemsidor. Resultatet av studien är att aktörerna använder olika logiker för att legitimera fortsatt produktion och konsumtion av animalier. Hållbarhet kulturaliseras i aktörernas utsagor för att överensstämma med egna befintliga sammanhang, vilket legitimerar fortsatta investeringar i animalieproduktion vilken föreställs vara en hållbar praktik.

<p>This thesis examines the National Heritage Board in Sweden and the way they look upon themselves, the surrounding world and their mission. Methodologically it’s a discourse analysis based on poststructuralist and social constructionist thoughts. This means, simplified, that nothing is taken for granted and that power relations and ideology always matters. There is no true or distinct heritage. The public cultural heritage was often used as a tool in creating a homogeneous national identity, but what is its function today? The nationalistic function is politically impossible in the paradigm of today, stressing diversity and multiculturalism. The main result of the study is the Board’s alteration from a unity discourse to a diversity discourse, but at the same time there is an over-all ambiguity, which leads to the conclusion that the Board wants to describe themselves and their work in accordance with the diversity discourse, but are constantly falling back into the views of the unity discourse.</p>

<p>Uppsatsen har som utgångspunkt att studera hur vår identitet som svensk idealiseras i film och då främst genom Lars Hallströms <em>Mitt liv som hund</em> (1985) och Colin Nutleys <em>Änglagård </em>(1992).</p><p>Teorin som valts för analysen är identifikationsframställning genom Frankfurterskolans ideologikritik, Foucaults läror om diskurs, kunskap och makt samt identitetsbegreppet i sig och idenitetsframställning. Genom tillämpandet av teorin ges möjligheten att kritiskt granska och omläsa de ovan nämnda filmerna i en omfattande analys. Metoder för uppsatsens analys är en fördjupad närläsning och genomgående omläsning utav de två filmerna.</p><p>Uppsatsen utgår även från två frågeställningar som blir besvarade i ett analysresultat och sammanfattning. Genom en näranalys av filmerna ges en möjlighet att se hur propaganda uppstår och verkar, då filmernas idealiserande framställning kan misstas och brukas som sanning. I analysernas reslutat framgår det även att svenskhet vilar på en grund av föreställd gemenskap där man genom att tillämpa Peter Norman Waages teorier ser att idenitetsframtällningen som nation grundas på det så kallade ”omvända kylskåpet”.Identitet sammanför på samma gång som det söndrar då det verkar med värme inåt och kyla utåt, likt ett omvänt kylskåp.</p>

<p>Ett växande EU och globalisering har öppnat marknaden för länder med konkurrenskraftiga produktionskostnader och priser. Svenska företag ser ett ändrat köpmönster hos konsumenter. Pengar läggs på upplevelse istället för det materiella och finns ett billigare likvärdigt alternativ prioriteras det.</p><p>Internationellt sett är Sveriges produktionskostnader höga i de flesta branscher. För att konkurrera prismässigt tvingas företag kostnadseffektivisera. En alltmer diskuterad och använd strategi är outsourcing. Outsourcing innebär att valda delar av värdekedjan läggs ut till andra länder med lägre kostnader.</p><p>Svenska företag som säljer svensktillverkade produkter står inför ett vägval. Om företaget har en inarbetad affärsidé som går ut på att sälja svensktillverkade produkter kanske det är värt ett högre pris för tillverkning. Är kunderna till produkterna priskänsliga kanske det är taktiskt att lägga ut produktionen för att erbjuda ett lägre pris.</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera och utvärdera hur outsourcing påverkar den svenska glasindustrin och dess kunders uppfattningar om produkterna.</p><p>I analysen kom vi fram till att glasindustrin är i en avgörande fas och under stor förändring. Vi kan identifiera en trend som präglar hela enkätundersökningen hos kunderna. Trenden är att köpmönster och typkund håller på att förändras. Den visar att en yngre kundgrupp handlar bruksglas på impuls vilket tyder på ett låginvolverat köpbeteende. Däremot kräver den andra produktgruppen inom glasindustrin, konstglas, ett höginvolverat köpbeteende vilket främst den äldre kundgruppen står för. Vad företagen tycks förbise är att så småningom kommer den yngre kundgruppen att bli den köpstarka äldre som köper konstglas. I marknadsföringsmixen saknas hos de flesta en seriös satsning på Internet.</p><p>I frågan om ”svenskheten” tycks även samma trend råda. De yngre kundgrupperna menar att det inte spelar så stor roll var produkten är tillverkad. De prioriterar andra egenskaper och faktorer.</p><p>I företagets perspektiv är det dock viktigt att inse att även om kunder tycker att det inte spelar någon roll var produktionen ligger så kan det påverka verksamheten på lång sikt. Det intima förhållandet mellan utveckling/design och produktion kan påverka företagets och produkternas image mer än vad man tror. Att outsourcing ofta är en irreversibel process kan i längden skada ett företags affärsidé som grundas på djupa traditioner och kulturarv. Samtidigt anser vi att man måste anpassa sig till moderna förutsättningar.</p>

Ett växande EU och globalisering har öppnat marknaden för länder med konkurrenskraftiga produktionskostnader och priser. Svenska företag ser ett ändrat köpmönster hos konsumenter. Pengar läggs på upplevelse istället för det materiella och finns ett billigare likvärdigt alternativ prioriteras det. Internationellt sett är Sveriges produktionskostnader höga i de flesta branscher. För att konkurrera prismässigt tvingas företag kostnadseffektivisera. En alltmer diskuterad och använd strategi är outsourcing. Outsourcing innebär att valda delar av värdekedjan läggs ut till andra länder med lägre kostnader. Svenska företag som säljer svensktillverkade produkter står inför ett vägval. Om företaget har en inarbetad affärsidé som går ut på att sälja svensktillverkade produkter kanske det är värt ett högre pris för tillverkning. Är kunderna till produkterna priskänsliga kanske det är taktiskt att lägga ut produktionen för att erbjuda ett lägre pris. Syftet med denna uppsats är att studera och utvärdera hur outsourcing påverkar den svenska glasindustrin och dess kunders uppfattningar om produkterna. I analysen kom vi fram till att glasindustrin är i en avgörande fas och under stor förändring. Vi kan identifiera en trend som präglar hela enkätundersökningen hos kunderna. Trenden är att köpmönster och typkund håller på att förändras. Den visar att en yngre kundgrupp handlar bruksglas på impuls vilket tyder på ett låginvolverat köpbeteende. Däremot kräver den andra produktgruppen inom glasindustrin, konstglas, ett höginvolverat köpbeteende vilket främst den äldre kundgruppen står för. Vad företagen tycks förbise är att så småningom kommer den yngre kundgruppen att bli den köpstarka äldre som köper konstglas. I marknadsföringsmixen saknas hos de flesta en seriös satsning på Internet. I frågan om ”svenskheten” tycks även samma trend råda. De yngre kundgrupperna menar att det inte spelar så stor roll var produkten är tillverkad. De prioriterar andra egenskaper och faktorer. I företagets perspektiv är det dock viktigt att inse att även om kunder tycker att det inte spelar någon roll var produktionen ligger så kan det påverka verksamheten på lång sikt. Det intima förhållandet mellan utveckling/design och produktion kan påverka företagets och produkternas image mer än vad man tror. Att outsourcing ofta är en irreversibel process kan i längden skada ett företags affärsidé som grundas på djupa traditioner och kulturarv. Samtidigt anser vi att man måste anpassa sig till moderna förutsättningar.

The purpose of this essay is to show how ESN, IKEA and the Ministry for Foreign Affairs (UD) mediated swedishness. This will be done by illustrate and analyse the methods the research fields use to create and spread pictures and message about Sweden, Swedes and Swedish cultures. The essay use the method of represented informants and show three field where the meeting between people and cultures is conspicuously. Hopefully, this essay can be seen as a contribution to the research of identity (identity research). I have chosen to focus on three fields of research, which do not belong to the classic field of research to show how swedishness is mediated. / Syftet med den här uppsatsen är att visa hur ESN, IKEA och UD förmedlar svenskhet. Detta sker genom att metoderna som de tre undersökningsfälten använder sig av för att skapa och sprida bilder och budskap om Sverige, svenskar och den svenska kulturen dvs. den svenska särarten åskådliggörs och analyseras i uppsatsen. Uppsatsen bygger på en metod med representativa informanter och behandlar tre undersökningsfält där mötet mellan människor och kulturer är påtagligt. Förhoppningsvis kan uppsatsen ses som ett bidrag till identitetsforskningen, då jag valt att behandla tre fält som inte utgör klassiska undersökningsfält för att visa hur svenskhet förmedlas.

This thesis examines the National Heritage Board in Sweden and the way they look upon themselves, the surrounding world and their mission. Methodologically it’s a discourse analysis based on poststructuralist and social constructionist thoughts. This means, simplified, that nothing is taken for granted and that power relations and ideology always matters. There is no true or distinct heritage. The public cultural heritage was often used as a tool in creating a homogeneous national identity, but what is its function today? The nationalistic function is politically impossible in the paradigm of today, stressing diversity and multiculturalism. The main result of the study is the Board’s alteration from a unity discourse to a diversity discourse, but at the same time there is an over-all ambiguity, which leads to the conclusion that the Board wants to describe themselves and their work in accordance with the diversity discourse, but are constantly falling back into the views of the unity discourse.

Syftet med denna studie är att söka se hur identitetsskapandet ser ut hos ett antal unga män som studerar första året på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Via metodologisk ansats i diskurspsykologin analyseras samspelet mellan etnicitet och kön i de unga männens konstruerande av sig själva och andra. I analysen framträder ett antal markörer som används som resurser i de unga männens identitetsskapande och förståelse av "de Andra". Markörerna är i uppsatsen centrala teman och rör områden som medborgarskap, svenskhet, invandrarskap och maskulinitet.