Syftet med denna studie är att söka se hur identitetsskapandet ser ut hos ett antal unga män som studerar första året på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Via metodologisk ansats i diskurspsykologin analyseras samspelet mellan etnicitet och kön i de unga männens konstruerande av sig själva och andra. I analysen framträder ett antal markörer som används som resurser i de unga männens identitetsskapande och förståelse av "de Andra". Markörerna är i uppsatsen centrala teman och rör områden som medborgarskap, svenskhet, invandrarskap och maskulinitet.

Denna uppsats behandlar representationer av fadderskap i den kommersiella TV-kanalen TV4’s Faddergalan, ett välgörenhetsprogram som sändes mellan åren 1998-2009, i samarbete med biståndsorganisationen Plan Sverige. Uppsatsens syfte är att analysera hur fadderskapet konstrueras genom de representationer av fadder och fadderbarn som existerar i Faddergalan med en utgångspunkt i postkolonial teori. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod där diskurs och representation utgjort analysverktygen. Det empiriska materialet som ligger till grund för analysen omfattar samtliga program av Faddergalan som hittills sänts. Genom att analysera vilka språk och praktiker som omgärdar Faddergalan belyser uppsatsen hur fadderskapet konstrueras kring skillnad och hur fadderskapet innebär en asymmetrisk relation mellan fadder och fadderbarn i termer av givare och mottagare av bistånd. Ett dikotomiskt förhållande mellan fadder och fadderbarn framträder i Faddergalan och genomsyrar representationerna av fadderskapet vilket kan förstås i en bakgrund av andrafiering som placerar fadder och fadderbarn i imperialistiska relationer som bland annat tar sig form i kommodifiering av fadderbarnet och fadderskapet förknippat med svenskhet och kändisskap. Dessutom förstås fadderskapet som relation utifrån tanken om välgörenhet som en könad och rasifierad struktur som sätter biståndsmottagaren i en feminiserad roll gentemot en världsordning präglad av vithet och patriarkala maktrelationer.

<p>The purpose of this essay is to show how ESN, IKEA and the Ministry for Foreign Affairs (UD) mediated swedishness. This will be done by illustrate and analyse the methods the research fields use to create and spread pictures and message about Sweden, Swedes and Swedish cultures. The essay use the method of represented informants and show three field where the meeting between people and cultures is conspicuously. Hopefully, this essay can be seen as a contribution to the research of identity (identity research). I have chosen to focus on three fields of research, which do not belong to the classic field of research to show how swedishness is mediated.</p> / <p>Syftet med den här uppsatsen är att visa hur ESN, IKEA och UD förmedlar svenskhet. Detta sker genom att metoderna som de tre undersökningsfälten använder sig av för att skapa och sprida bilder och budskap om Sverige, svenskar och den svenska kulturen dvs. den svenska särarten åskådliggörs och analyseras i uppsatsen. Uppsatsen bygger på en metod med representativa informanter och behandlar tre undersökningsfält där mötet mellan människor och kulturer är påtagligt. Förhoppningsvis kan uppsatsen ses som ett bidrag till identitetsforskningen, då jag valt att behandla tre fält som inte utgör klassiska undersökningsfält för att visa hur svenskhet förmedlas.</p>

Uppsatsen har som utgångspunkt att studera hur vår identitet som svensk idealiseras i film och då främst genom Lars Hallströms Mitt liv som hund (1985) och Colin Nutleys Änglagård (1992). Teorin som valts för analysen är identifikationsframställning genom Frankfurterskolans ideologikritik, Foucaults läror om diskurs, kunskap och makt samt identitetsbegreppet i sig och idenitetsframställning. Genom tillämpandet av teorin ges möjligheten att kritiskt granska och omläsa de ovan nämnda filmerna i en omfattande analys. Metoder för uppsatsens analys är en fördjupad närläsning och genomgående omläsning utav de två filmerna. Uppsatsen utgår även från två frågeställningar som blir besvarade i ett analysresultat och sammanfattning. Genom en näranalys av filmerna ges en möjlighet att se hur propaganda uppstår och verkar, då filmernas idealiserande framställning kan misstas och brukas som sanning. I analysernas reslutat framgår det även att svenskhet vilar på en grund av föreställd gemenskap där man genom att tillämpa Peter Norman Waages teorier ser att idenitetsframtällningen som nation grundas på det så kallade ”omvända kylskåpet”.Identitet sammanför på samma gång som det söndrar då det verkar med värme inåt och kyla utåt, likt ett omvänt kylskåp.

Title: To sell the country of Lagom: a study of the Swedish Institute’s re-branding of Sweden and impact on the swedish citizens Authors: Rebecca Dahl &amp; Ellinor Thungren Aim: The purpose of this thesis is to study the Swedish Institute’s branding of Sweden. We have explored if the branding is consistent with the picture that Swedes generally have of themselves and Sweden, and also looked at which consequences differences in this picture may have. Method/Material: Semiotic analysis and interview Main Results: The results of the thesis shows that SI’s branded image of Sweden agree with the picture that Swedes have of themselves and Sweden. However, there are some points where these two images differ, which may have impact on the population's self-image. Number of pages: 55 Course: Media and Communication studies C Department: Department of Informatics and Media University: Uppsala University Period: Autumn semester 14 Tutor: Anne-Marie Morhed

Utvisningar av personer som enligt lag inte har rätt att vistas i Sverige sker allt oftare. Sedan millennieskiftet har antalet utvisningar per år femdubblats. I media har skrivandet om utvisningar också ökat markant. I ett land som både av andra och av sig självt ansetts vara ett föregångsland när det gäller att ta hänsyn till mänskliga rättigheter och internationell rätt är detta anmärkningsvärt. Denna studie är ett tvärvetenskapligt initiativ som syftar till att förstå föreställningar om nationell gemenskap baserad på utvisningar av andra. Inte nödvändigtvis för att ogiltigförklara en nationell gemenskap som sådan, utan för att belysa hur det går till när den produceras. En sådan kunskap ger möjligheten att ta ställning till politiska val som annars inte framstår som politiska. Då en allomfattande översikt över en nationell gemenskap och utvisningar inte ryms i formatet för uppsatsen analyseras tidningsartiklar i media, som ändå kan hävdas ge en bred vy av ämnet. Genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys av tidningsartiklarna ges både bred överblick och djupare förståelse av utvisningarnas produktiva och identitetsskapande egenskaper. Den kvantitativa delen utförs genom en innehållsanalys och den kvalitativa genom en diskurspsykologisk analys. Studien visar att svenskhet produceras på ett flertal sätt genom artiklarna, som alla på något sätt möjliggörs genom att kontrasteras mot en föreställd annan.

Detta är en diskursanalys genomförd utifrån en socialkonstruktionistisk ståndpunkt. Studien syftar till att granska etableringsmöjligheter i relation till svenskhet med fokus på det svenska språket. Metod för insamlad empiri har genomförts via sex semistrukturerade intervjuer med kvinnor vilka levt i Sverige mellan 3–10 år. Fokus har legat vid tolkning av tillkomna svenska kvinnors subjektiva berättelser. Denna studie har därför menat inkludera de individer det talas om i den politiska debatten genom att istället samtala med tillkomna svenska kvinnor. Detta av anledning att den svenska integrationspolitiken grundas i en diskurs som ofta berör "vi" och "dem". I detta “vi och dem”-tänk konstrueras vita svenskfödda som motpol till "de Andra", vilka ofta benämns som “invandrare”. Det svenska språket, etablering och svenskhet har därför visat sig intimt förknippade. Svenskheten består av normer om språk, etablering och kropp som efter att hon flertal ett levda år i Sverige upplevs som en begränsning för hennes möjlighet till integrering. Det har visat sig svårt att passera inom ramen för svenskhet om den tillkomna svenska kvinnan lever i en icke-vit kropp, med svenska med brytning och om hon inte anpassar sig till en tillskriven position som gäst i Sverige. / This is a discourse analysis conducted on the basis of a social constructionist perspective. The study aims to examine establishment opportunities in relation to constructions of Swedishness with a focus on the Swedish language. The method for collected empirical data has been conducted through six semi-structured interviews with women who have lived in Sweden between 3-10 years. The focus has been on the interpretation of the subjective stories from women who have moved to Sweden. In this study, we have aimed to include the individuals who are being talked about in the political debate, by instead talking to women who have moved to Sweden. We have chosen this angle because Swedish integration policy often follows a discourse that shapes an "us" and "them" distinction on newcomers. In this "us and them" thinking, white Swedish born citizens are constructed as opposites to "the Others" which are often referred to as "immigrants". Throughout our study, the Swedish language, establishment and Swedishness have proved to be intimately associated. Swedishness consists of several norms about language, establishment and body appearance which after several years in Sweden can be perceived as a restriction on her opportunities for integration. It has proved difficult to pass within the framework of Swedishness if the woman who has moved to Sweden lives in a non-white body, with a "broken" Swedish and if she does not adapt to the attributed position as a guest in Sweden.

Inledning: Även om Sverige under de senaste decennierna har uppfattats som mer accepterande och mångkulturellt, har forskning visat att barn till invandrare fortfarande upplever en känsla av att inte passa in i den svenska normen. Detta leder i sin tur till känslor av stress och upplevelsen av att bli diskriminerad. Sammanfattningsvis finns det flera olika stressfaktorer som påverkar barn till invandrare i förhållande till det svenska samhällets normer. 3(41) Syfte: Syfte med detta arbete är att få en djupare förståelse för upplevelser kring kulturell stereotypifiering, om/-och på vilka sätt den är en komponent av hur andra generationens invandrare uppfattar sin sociala identitet. Metod: Arbetet baseras på kvalitativa metoder där insamling av data sker via genomförandet av intervjuer. Resultat: Vid bearbetning av empiriska data identifierades tre teman som utgör studiens resultatdel och dessa är: Identitet och kulturtillhörighet; Jag och ”de andra” samt ”När man tittar på mig” och ser min ursprungskultur. Slutsats: Resultatet visar att stereotyper inte varit så påtagliga som tidigare forskning indikerat men att dessa spelar en roll i skapandet av en social identitet där andragenerationens invandrare tenderar att skapa en social identitet som tar element från båda kulturer som de utsätts för. Detta skapar en slags social identitet som kan möta negativa fördomar hos båda kulturer. / Introduction: Although Sweden in recent decades has been perceived as more accepting and multicultural, research has shown that children of immigrants still experience a feeling of not fitting into the Swedish norm. This in turn leads to feelings of stress and the experience of being discriminated against. In summary, there are several different stressors that affect children of immigrants in relation to the norms of Swedish society. Purpose: The purpose of this work is to gain a deeper understanding of experiences around cultural stereotyping, if / and in what ways it is a component of how secondgeneration immigrants perceive their social identity. Method: This study is based on qualitative methods where data is collected through the conduction of interviews. Results: When processing empirical data, three themes were identified that form the result part of the study and these are: Identity and cultural affiliation; Me and "the others" and "When you look at me" and see my culture of origin. Conclusion: The results show that stereotypes have not been as prevalent as previous research has indicated, but that these play a role in the creation of a social identity where second-generation immigrants tend to create a social identity that takes on elements from both cultures to which they are exposed. This creates a kind of social identity that can meet negative prejudices in both cultures.

Genom att använda kvalitativ innehållsanalys och kritiskt diskursanalytiska teorier och metoder undersöker denna studie hur ’svenskhet’ konstrueras genom språket på svenska diskussionsforum för att söka reda på vilka som tillskrivs tillhöra och vilka som exkluderas från den svenska nationella identiteten. Resultaten visar att det dels inte finns en given norm för vilka som tillhör gruppen, men att det däremot är tydligt vilka som blir exkluderade.

This thesis aims to explore how identity takes shape within mixed race persons whom have Latin American background, in today’s Sweden, based on four individual in-depth interviews. The central characters in this paper were found through a convenience sample within my circle of acquaintances, due to the limited framework of this thesis. Six themes were found through coding and thematising: questioning Swedishness, invisible camouflage, it is positive to be mixed, internalized racism, to (en)counter racism and nothing to 100 %.  By means of a feminist phenomenological approach, this thesis has shown that being mixed race creates an ethnic insecurity and a contingency in one’s own identity formation, since the experience of being Swedish constantly is questioned based on physical appearance and/or name. However, all of the informants also experienced joy in having several backgrounds; it was seen as empowering, a possibility and a contribution to the generally white Swedishness. In that way the informants’ refusal to conform to the limiting norms of Swedishness, can be seen as a transcendency of the Swedish hegemony and an expansion of what it means to be Swedish. / Esta tesis trata de explorar como la identidad se crea dentro de personas de raza mixta, quienes tienen origen de América Latina, en Suecia hoy, basado en cuatro entrevistas profundas. Las personas centrales en este ensayo los encontré usando una muestra de conveniencia, ya que el esbozo era restringido. Yo conozco a lxs informantes. Seis temas se cristalizaron a través de codificar y tematizar: Suequidad que es dudoso, camuflaje invisible, ser mixto es positivo, racismo internalizado, enfrentar racismo y nada hasta 100 %. Por lo medio de un enfoque fenomenológico feminista, esta tesis ha encontrado que ser raza mixta crea una inseguridad étnica y contingencia en la formación de identidad en ellas, ya que la experiencia de ser suecx constantemente es dudosa basado en apariencia física y/o nombre. Sin embargo, todas lxs informantes también sintieron alegría en tener varios orígenes; era visto como un poder, una posibilidad y una contribución a la suequidad, que en general es blanca. De esa manera el rechazo de adaptarse a las normas de suequidad limitativas de lxs informantes, puede ser visto como una trascendencia de la hegemonía sueca y una expansión de lo que significa ser suecx.