Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och en empirisk undersökning få en bättre insikt i vad DAMP är och vad det kan innebära för elever med denna diagnos. Jag vill även ta reda på vad skolans ansvar är och hur lärare i skolan kan hjälpa och underlätta för elever med dessa svårigheter. Arbetet består av två delar, varav den första är en litteraturgenomgång där olika forskares syn och åsikter om DAMP är presenterade och sammanställda. Den andra delen består av en undersökande del där intervjuer med fyra olika lärare, om deras kunskaper om hur lärare kan underlätta för DAMP-elever, presenteras. Genom litteraturen och den empiriska undersökningen har det framkommit att DAMP är ett osynligt handikapp som kan bero på många olika faktorer, av vilka forskarna inte är riktigt överens om. För ett stort antal barn innebär DAMP en mängd olika svårigheter som de behöver hjälp och stöd för att kunna hantera. Det finns inte heller några specifika åtgärder som man kan tillämpa på samtliga barn med dessa svårigheter. Man måste hela tiden se till den enskilda individens behov och förutsättningar och utefter det komma fram till vad som passar bäst för den enskilda eleven. Genom kunskap och med hjärta och hjärna i samspel kan man hjälpa barn med särskilda svårigheter. Det gäller bara att vara lyhörd och öppen för deras behov och att anpassa sig efter vad de behöver.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att utifrån ett könsperspektiv undersöka stress hos elever. Detta ville vi ta reda på genom att besvara följande frågeställningar: Vad är stress för elever, upplever de stress i skolan, hur hanterar de stress samt hur vanligt är psykosomatiska symptom hos elever? Metod: Undersökningen är en studie som utförts med hjälp av enkäter med både fasta och öppna svarsalternativ. Enkätundersökningen genomfördes på två gymnasieskolor på det Samhällsvetenskapliga programmet år 3 där 103 elever ingick i urvalsgruppen. Fördelningen mellan flickorna och pojkarna var 71 respektive 32. Inget externt bortfall fanns då alla utdelade enkäter även samlades in. Dock var totalt 41 elever frånvarande vid undersökningstillfällena, dessa elever inkluderades inte i vår studie. Bearbetning av resultaten gjordes i statistikprogrammet SPSS. Tre tester användes, dessa var ett Chi-2 test, ett Spearman´s korrelationstest samt ett Mann-Whitney U test. Signifikansnivån sattes till p<0,05 och tendens till en skillnad sattes till 0,05< p <0,1. Resultat: Majoriteten av de tillfrågade eleverna, 75, svarade att stress var brist på tid i kombination med mycket skolarbete. Andelen av pojkarna och flickorna som upplevde stress i skolan var 84,4 procent respektive 97,2 procentprocent. Det vanligaste sättet att hantera stress på var enligt eleverna att prioritera/planera sitt skolarbete. Andelen av pojkarna och flickorna som hade problemfokuserad coping var 43 procent respektive 67 procent. Andelen elever som hade emotionsfokuserad coping var 57 procent av pojkarna och 33 procent av flickorna. Det förelåg en signifikant skillnad mellan kön där flickor angett en högre svarsfrekvens på alla psykosomatiska symptom förutom känna sig nervös och känna obehag inför skolan. Slutsats: Vår slutsats är att en stor andel av de tillfrågade eleverna upplevde skolan som en stressfaktor. Det fanns en signifikant skillnad där fler flickorna upplevde stress i jämförelse med pojkarna. Studien visade på att hantering av stress skiljde sig åt mellan könen där pojkar använde sig av en emotionsfokuserad copingstrategi och flickorna en problemfokuserad copingstrategi. Vidare fanns det ett samband mellan stress och psykosomatiska symptom. Detta visade sig genom att ju oftare eleverna var stressade desto oftare upplevde de även psykosomatiska symptom

Syftet med föreliggande empiriska studie var att undersöka och beskriva i vilken omfattning individer behandlade med hemodialys rapporterar symtom på depression. Författarna ville även redogöra för den utsträckning antidepressiva läkemedel ordinerats samt om det existerade några könsskillnader i depressionssymtom och i ordinerad antidepressiv behandling. Studien baserades på ett bekvämlighetsurval från 11 geografiskt spridda dialysenheter i Sverige. Urvalet bestod av 222 patienter som mötte inklusionskriterierna (behärska svenska språket tillräckligt bra för att förstå frågorna i enkäten, genomgått hemodialys behandling i minst 6 månader samt vara 18 år fyllda) varav 141 patienter fullföljde undersökningen. Dessa 141 deltagare fick fylla i den förkortade versionen av CES-D formuläret, ett självskattnings instrument där den egna mentala hälsan skattas. Resultatet visade att drygt en tredjedel av hemodialyspatienterna hade depressionssymtom och endast 12 patienter av 50 med depressionssymtom var ordinerade antidepressiv behandling. Emellertid visade inte föreliggande studie några signifikanta könsskillnader gällande depressionssymtom eller i ordinerad farmakologisk behandling. Författarna drar slutsatsen att depression är vanligt bland hemodialyspatienter. Därför är det viktigt att utbilda både vårdgivare och närstående för att de ska kunna se tecken på depressionssymtom i ett tidigt skede, eftersom rätt behandling kan öka dessa patienters livskvalitet och samtidigt vara kostnadsbesparande för sjukvården / The aim of the present empirical study was to investigate and describe in which extent individuals treated with hemodialysis reported symptoms of depression. The authors also wanted to describe in which extent antidepressant medicine was prescribed. Also if there existed any differences between males and females in depressive symptoms and if there was any divergence in treatment with anti depressive medicals. The study was based on a convenience sample from 11 geographical spread dialys units in Sweden. The sample consisted of 222 patients whom fulfilled the inclusion criterias (they had to have a good knowledge of the Swedish language so they could understand the questionnaire, at least six months of dialysis treatment experience and be at least 18 years old) of whom 141 carried out the study. These 141 participants filled out the short version of the CES-D form, a self report form where the mental health was estimated. The result showed that one third of the hemodialysis patients had symptoms of depression and only 12 patients of 50 had treatment with antidepressant medicine. However the study did not show any significant differences between male and female regarding depressive state and treatment with anti depressive medicine. The authors conclude that depressive symptoms are common among hemodialysis patients. That is why it is important to educate nurses and relatives so they can learn how to see signs of depressive symptoms as early as possible. Right treatment could then increase hemodialysis patients quality of life and also save money for the hospitals.

Dissociative identity disorder (previously known as multiple personality disorder) often results from severe trauma during early childhood and is considered as the most severe and chronic manifestation of the dissociative disorders. This study aims to explore therapies used on patients with dissociative identity disorder and to obtain an overview of the dissociative identity disorder situation in Sweden according to the experts’ perspectives. To accomplish the objectives, a qualitative research was used and the data came from three interviews with experts in dissociative identity disorder field and a short literature review was conducted. The analysis was guided by the psychodynamic and cognitive-behavioural theories with a focus on the meaning of the interview texts. The result shows a positive trend of developments about the situation of dissociative identity disorder in Sweden. At the same time, it proves that social workers in Sweden have a long way to go in this field with therapists major in dissociative identity disorder. When it comes to therapists used by professionals, plenary effective therapies along with innovative therapies would be put in use in dissociative identity disorder field.

Bakgrund: Det saknas biomedicinsk förklaring till varför fibromyalgi uppstår, vilket gör att patienter idag främst diagnostiseras genom symtombilden som ingår i sjukdomen. Att fibromyalgi består av både fysiska och psykiska besvär och att orsaken är oklar gör att sjukdomen är svårbehandlad. Vid bemötande av denna patientgrupp är det viktigt att ha ett holistiskt synsätt. Syfte: Att belysa aktuell forskning om kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod: En litteraturöversikt baserad på tretton vetenskapliga artiklar som har analyserats. Resultat: De främsta huvudsymtomen för kvinnor med fibromyalgi är smärta, trötthet, utmattning, depression, sömnstörningar samt kognitiv nedsättning. Huvudteman som framkommit i studien är En sjukdom som påverkar livet och Att kämpa med sjukvården. Vidare framkom fyra underteman som grundas på sjukdomens begränsningar, som gör att kvinnor måste omstrukturera sin livssituation för att uppnå en livskvalitet. Slutsats: En ökad förståelse för hur kvinnor upplever att leva med fibromyalgi kan bidra till en förbättrad attityd mot denna patientgrupp. Detta kan leda till att kvinnors upplevelser av sjukdomen förbättras. / Background: There is no biomedical reason why fibromyalgia occurs. Today, the patients are diagnosed mainly by the symptoms that are part of fibromyalgia. The cause of fibromyalgia is unclear, and it consists of both physical and psychological problems that make the disease difficult to treat. It is important to have a holistic approach when treating patients with fibromyalgia. Aim: To create an overview of current research of women’s experiences of living with fibromyalgia. Method: The study is designed as a study based on thirteen scientific articles which have been analyzed. Results: The main symptoms for women with fibromyalgia were pain, fatigue, exhaustion, depression, sleep disorders and cognitive impairments. The main themes that have emerged are A disease that affects the daily life and To struggle with the healthcare. Furthermore, the results show four subthemes which were based on that the limitations of the disease demand the women to restructure their life situation achieve quality of life. Conclusion: Increased knowledge and understanding of the experiences of patients living with fibromyalgia, may contribute to a better attitude and a better care for this group of patients. This may lead to improvement of women’s experiences of the disease.

SammanfattningSyftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att undersöka om ingreppet total abdominal hysterektomi (TAH) påverkade kvinnors sexualitet. Ett andra syfte var att granska huruvida kvinnors psykiska välmående förändrades efter operationen. För att klarlägga problemen insamlades artiklar via databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elin och Pubmed. Sammanlagt 18 artiklar bedömdes med granskningsmodeller utarbetade efter bedömningsmallar av Forsberg och Wengström (2003) för artiklar med kvantitativ respektive kvalitativ ansats. Inalles 13 artiklar bedömdes såsom godkända (G) och 5 artiklar såsom väl godkända (VG). Av 18 studier rapporterades i 10 artiklar förbättrad sexualitet. Det betyder upplevelsen av bättre orgasm, ökad sexuell tillfredställelse eller lust. Beträffande psykiska symptom rapporterades ökat välbefinnande och bättre livskvalitet i 3 artiklar samt minskad ångest och depression i 5 av artiklarna. Resultaten diskuterades i termer av vikten av informerat samtycke i samråd med hälso- och sjukvårdspersonal vid fattandet av beslutet att avstå från livmodern.

No description available.

No description available.

This study evaluated a model of perceptual accuracy and self-management behavior in pediatric diabetes. Participants were 169 children and adolescents (10-18 years) attending diabetes summer camps. Error grid analysis quantified global perceptual accuracy and specific blood glucose estimation errors. The mean accuracy index was 15%, failure to detect hyperglycemia being the most frequent error. Path analysis evaluated models for failure to detect hypoglycemia, failure to detect hyperglycemia, and overestimation of normal blood glucose. Results reflected relatively good fit of the data with the models; however, results did not support mediational hypotheses and explained minimal variance in perceptual error. In sum, participants made considerable estimation errors that may affect self-management; however, results did not support the theoretical models in this sample.

Bakgrund: Depressionssjukdomar orsakar lidande och är bland samhällets vanligaste ochmest kostsamma åkommor. Fysisk aktivitet har visat sig ha förebyggande och behandlandeinverkan för människors depressiva symptom, men det saknas underlag för huruvida dennabiverkningsfria behandlingsmetod har en inverkan på depressiva symptom för personer somhar en depressionsdiagnos. Syfte: Denna litteraturöversikt ämnade belysa fysisk aktivitetsinverkan på depressiva symptom hos vuxna individer som lider av diagnosen egentligdepression. Metod: 16 studier med såväl kvantitativ som kvalitativ ansats sammanställdessom en litteraturöversikt. Resultat: I majoriteten av studierna framkom det att fysiskaktivitet kunde ha en positiv inverkan på depressiva symptom samt öka tillfrisknande hospersoner med depressionsdiagnos. Ett sekundärt resultat framkom även, där fysisk aktivitetvisade sig ha olika effekt på ett antal hälsorelaterade variabler. Diskussion: Oavsett typ avintervention, tydde resultatet på att depression kan reduceras så länge patienten fick någontyp av insats. Sjuksköterskan bör se fysisk aktivitet som en tillgång i den holistiska vården avdepressionspatienter. Slutsats: Patienter med depressionsdiagnos finns inom allavårdinstanser och allmänsjuksköterskan kan med tydliga riktlinjer få ett verktyg för att utökainsatserna för patientgruppen. Fysisk aktivitet bör inte ses som en universalkur, men hos enmajoritet kan det ha en positiv effekt för depression.