Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva förekomst och belysa vilka riskfaktorer som bidrar till att män utvecklar ätstörningar samt att beskriva hur dessa kan se ut. Kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar användes för att genomföra denna litteraturstudie. Resultatet visar att det är svårt att veta hur många män som lider av ätstörningsproblematik eftersom området fortfarande är sparsamt utforskat och att prevalensen visar sig vara väldigt olika i olika studier. Ångest och depression och andra affektiva störningar är ofta sammankopplat med ätstörningar men om det är en riskfaktor eller ett symtom är svårt att veta. Grupptryck och massmediala faktorer kan bidra till utvecklandet av ätstörningar hos män, men press från vänner har visat sig vara en större riskfaktor än press från media. Övervikt och högt BMI har visat sig vara en stor riskfaktor för utvecklandet av ätstörningar, men även män som har låg vikt har visat sig vilja bli större och använder sig då av kompulsiv träning och använder anabola steroider i vissa fall. De ätstörningsbeteenden som ofta syns hos män är hetsätning och tvångsmässig träning. Även kräkning och läkemedelsanvändning är vanligt förekommande. Mer forskning kring detta område behövs. Nyckelord: ätstörningar, män, förekomst, symtom, beteenden. / The aim of this literature review was to describe the prevalence and shed light on what risk factors contribute to the development of eating disorders in males and to describe how these disease can express themselves. Qualitative and quantitative scientific papers where used to conduct this literature review. Results show that it is hard to know how many men are suffering from eating disorders is still sparsely researched and the prevalence is very different in different studies. Anxiety, depression and other types of affective disorders are often connected to eating disorders, but whether it is a risk factor or a symptom is hard to know. Peer pressure and pressure from mass medial factors can contribute to the development of eating disorders in males, but the pressure from friends has shown to be a greater risk factor than the mass medial pressure. Obesity and a high BMI has shown to be a big risk factor for the development of eating disorders, but even males who has a low weight has shown interest in getting bigger and uses compulsive exercise and in some cases steroids. The eating disorder behaviors often shown in men are compulsive eating and compulsive exercise. Self-inflicted vomiting and the use of laxatives is also regularly used. More research in this subject is needed. Key words: eating disorders, male, prevalence, symptom, behaviors.

Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor kan upptäcka och identifiera signaler hos barn som växer upp i en destruktiv miljö av alkoholmissbruk. Metod som användes för att belysa syftet var beskrivande litteraturstudie. Databaser som användes vid sökningen av valda källor var Medline(PubMed) och Cinahl. Andra sökstrategier var manuellsökning i valda källor. Huvudresultatet visade att barn till föräldrar med tungt alkoholmissbruk framförallt mådde psykiskt dåligt, det tog sig uttryck som depression och utåtagerande beteende. Barns ohälsa i samband med att växa upp i dysfunktionella miljöer relaterat till alkoholmissbruk tog även sig uttryck i återkommande psykosomatiska symtom samt kognitiva brister. Risken för att barn skulle fara illa kopplades även till den känslomässiga miljön som rådde i hemmet. Tecken på ohälsa behövde dock inte vara en följd av en ogynnsam uppväxtmiljö utan kunde härledas till genetiska faktorer. Slutsatsen är, för att kunna identifiera barn som befaras fara illa i sitt hem krävs goda kunskaper om problemets komplexitet. För att utgöra en viktig länk i detta arbete som sjuksköterska krävs förutom kunskap även utarbetade riktlinjer. Virginia Hendersons omvårdnadsteori kan enligt författarna utgöra ett gott stöd i att bedöma varje enskild situation, utifrån dess orsak och verkan baserade tänkande.

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka och beskriva hur hjärtinfarktsymtom yttrar sig och upplevs av kvinnor och vilka atypiska symtom sjuksköterskan bör vara uppmärksam på i mötet med kvinnor i sjukvården. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär analyserades. Huvudresultatet visade att central bröstsmärta var ett vanligt rapporterat symtom men att många kvinnor inte hade bröstsmärta som det enda och huvudsakliga symtomet. Kvinnor tenderade mer ofta än män att uppleva besvär från käke, hals och nacke. Rygg och skulderbladsmärta visade sig förekomma i liknande utsträckning som bröstsmärta hos kvinnor med hjärtinfarkt. Extrem trötthet tillsammans med dyspné var två av de mest frekvent rapporterade tidiga teckenen vid hjärtinfarkt, dessa upplevdes ofta lång tid innan hjärtinfarkten men var för kvinnorna svåra att sammankoppla med hjärtinfarkt. Illamående och kräkning var frekvent rapporterande symtom som framför allt visade sig i den akuta fasen av hjärtinfarkt. Svettningar i kombination med andra symtom var också vanligt i den akuta fasen av hjärtinfarkten, kraftig svettning var något som fick kvinnor att reagera på att något var allvarligt fel och det påverkade kvinnors beslut att söka sjukvård. / Abstract The aim of this literature study was to explore and describe how the heart attack symptoms manifested and were experienced by women and the atypical symptoms the nurse should be alert to when meeting women in health care. A descriptive literature review was conducted in which scientific papers of qualitative and quantitative characteristics were analyzed. The main results showed that central chest pain was a commonly reported symptom, but that many women did not have it as the only and main symptom. Women tended more often than men to experience symptoms of jaw, neck and throat. Back and shoulder pain were found to occur in a similar extent as chest pain in women with myocardial infarction. Extreme fatigue with dyspnoea' were two frequently reported early signs of heart attack, often felt long before the heart attack but difficult for women to connect with myocardial infarction. Nausea and vomiting were symptoms that mainly appeared in the acute phase of myocardial infarction. Sweating in combination with other symptoms were also common in the acute phase of myocardial infarction, excessive sweating was something that got women to respond to that something was seriously wrong and it affected women's decisions to seek care.

I Sverige finns det ca 150 000 personer som lider av demenssjukdom. Hos 90 procent av dessa förekommer beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD avser symtom som vanföreställningar, hallucinationer, agitation, depression, ångest, upprymdhet, apati, hämningslöshet, irritabilitet, motoriskt avvikande, sömnproblem och aptit. Syftet med studien var att kartlägga registrerade omvårdnadsåtgärder relaterade till beteendemässiga och psykiska symtom vid demens skattade i tre kommuner i sydvästra Sverige. Studien är en deskriptiv retrospektiv registerstudie som studerar historiska mätdata inmatad i BPSD-registret, gällande beteendemässiga och psykiska symtom vid demens samt dess omvårdnadsåtgärder. Studien innefattar registreringar på personer med demenssjukdom och beskrivs kvantitativt. Urvalet i studien är de registreringar där personerna erhållit omvårdnadsåtgärder för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens i de tre kommunerna mellan åren 2011-2014. Sammanlagt inkluderades 621 registreringar. Symtomen som visade sig vara mest frekventa vid skattningarna var agitation, irritabilitet samt motoriskt avvikande. De mest registrerade omvårdnadsåtgärderna vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demens visade sig vara, lugn ljudmiljö, massage, fysisk aktivitet och musik. Det behövs mer kunskap om omvårdnadsåtgärder och hur dessa kan underlätta symtomen och öka livskvalitén för personer med demenssjukdom. / About 150 000 people in Sweden are suffering from dementia. 90 percent of these experience behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). BPSD refers to symptoms such as delusions, hallucinations, agitation, depression, anxiety, euphoria, apathy, disinhibition, irritability, aberrant motor behavior, problem sleeping and problems with appetite. The goal of this study was to identify the registered nursing measures related to behavioral and psychological symptoms of dementia estimated in three municipalities in southwestern Sweden. The study is a descriptive retrospective registry study that looks at historical data in the BPSD registry with regard to behavioral and psychological symptoms of dementia and its nursing measures. The study is described quantitatively and includes registrations of people with dementia. The selected records in the study are those where  people received nursing interventions for behavioral and psychological symptoms of dementia in the three municipalities between the years 2011-2014. 621 registrations were included. The symptoms that turned out to be most frequent in the estimates were agitation, irritability, and aberrant motor behavior. Most registered nursing measures in behavioral and psychological symptoms of dementia included quiet environment, massage, physical activity and music. More knowledge is needed about the nursing interventions and how these can facilitate the symptoms and increase quality of life for people with dementia.

Enligt Statens Folkhälsoinstitut så lever ungefär 350 000 svenska barn i hem där någon vuxen har ett alkoholmissbruk. Endast en procent av dessa barn fångas upp i stödgrupper eller liknande, resterande går oupptäckta genom hela skolgången. Syftet med studien var att undersöka hur skolsköterskan arbetar för att upptäcka barn vars föräldrar har ett alkoholmissbruk och hur de stödjer dessa. Vilket stöd skolsköterskan själv önskar få i sitt arbete med dessa barn och hur de håller sig uppdaterad om problematiken kring barn vars föräldrar har ett alkoholmissbruk. Underlaget för studien är baserat på ett antal semi-strukturerade frågor. Frågorna ställdes i samband med intervjuer av tio skolsköterskor. Materialet analyserades med stöd av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visar att skolsköterskan upptäcker barn vars föräldrar har ett alkoholmissbruk genom vaksamhet och magkänsla vid det enskilda mötet med barnet och de är uppmärksamma i mötet med t.ex elevvårdsteamen. Stöd ges genom personlig kontakt med  barnen och genom att de tar hjälp av andra professioner och verksamheter för att förmedla stöd till dessa barn. Skolsköterskorna håller sig uppdaterade om problematiken genom att delta i kurser och föreläsningar, de söker själv information och samverkar med olika professioner som finns kring skolan. De utnyttjar även egen erfarenhet inom yrket och sin personliga livserfarenhet. / According to the National Institute of Public Health about 350 000 Swedish children are living in homes where one or both adults has an alcohol addiction. Only one percent of these children is identified and offered support groups or similar activities, the rest goes by undetected through all of the educational years. The purpose of this study was to examine how the school nurse is working to identify children whose parents have an alcohol abuse and how they support these children. What support the school nurse wish to have in their work with these children, and how they keep themselves updated on the problems of these children. The basis of this study is based on a number of semi-structured questions. These questions were asked when interviewing ten school nurses. The material was analyzed by means of a qualitative content analysis. The results of the study demonstrate that the school nurse discovers children whose parents have an alcohol abuse by being watchful  and by gutfeeling in the meeting with the children and they are observent in the healthteam. They are giving support through personal contact with the children and by putting them in contact with  other professions and buisnesses to provide them the support they need. The schoolnurse keeps her self updated of the problem through courses and lectures and by seeking information her self. The school nurse also cooperate with different professions round the school, and uses their own experiences from work and personal life.

The aim: To examinate depressive symptoms among heart failure patients. Another aim was to examinate the differences in depressive symptoms between gender and between heart failure patients and the population. METHOD: The self-assassment formula MADRS was answered by twenty patients with heart failure at the University hospital in Uppsala. MAIN RESULT: Among the participants 31,3 % showed diffrent levels of depressive symptoms. Mild depression was more common in women. Moderate depression was exclusively shown among the female participants, while severe depression only was shown in one man. The result suggested that heart failure patients have more depressive symptoms than the population. CONCLUSION: A large proportion of the patients with heart failure showed signs of depressive symptoms. This was particulary shown in the women. The results suggest that heart failure patients exhibit more depressive symptoms than the population.

Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med Multipel skleros (MS) upplever att sjukdomen påverkar deras dagliga liv. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär analyserades. Databaserna Medline via PubMed och Cinahl användes vid sökningen av artiklar. Huvudresultatet i denna studie visade att personer med MS upplevde att deras sjukdom och dess symtom hade en stor påverkan på det dagliga livet. Dessutom framgick det att de upplevde sin hälsa och livskvalitet som sämre än den övriga befolkningen. Förekomsten av symtom som påverkade det dagliga livet var väldigt varierande och unikt för varje enskild individ. De symtom som var vanligast förekommande och som påverkade livskvaliteten var fatigue, smärta, nedsatt rörlighet, kognitiva förändringar, sociala förändringar, samlevnads- och inkontinensproblem. Den slutsats som framkom var att ett flertal symtom var vanligt förekommande och alla sågs påverka personens välbefinnande negativt. / The aim of this study was to describe how people suffering from Multiple Sclerosis (MS) feel that the disease affects their daily lives. The method was a descriptive literature study. Eighteen scientific articles, both qualitative and quantitative, were analyzed. The articles were found by using Medline by PubMed and Cinahl. The main finding of this study is that MS persons feel that their illness and its symptoms have a major impact on their daily lives. Moreover, it appears that they perceive their general health and quality of life to be worse than that of the general population. The presence of symptoms that affect their daily lives is very varied and unique to each individual. The most common symptoms, which affected the quality of life, was fatigue, pain, reduced mobility, cognitive changes, social changes, sexual problems and incontinence. The conclusion of the study was that a number of symptoms were common, and that they all had a negative effect on the well-being.

Undersökningsgruppen består av fem patienter som behandlas för bipolära tillstånd. Syftet med studien är att kartlägga konceptualiseringens betydelse för att förhindra återfall i depressiva och maniska episoder utifrån följande begrepp: tidiga symtom, olika sårbarhets- och stressfaktorer, tanke- och beteendemönster samt copingstrategier. Undersökningen har skett vid två tillfällen med två till tre veckors mellanrum. Som stöd vid den första intervjun användes semistrukturerat frågebatteri med avsikt att kartlägga patientens livshistoria, symtombild, stressfyllda livshändelser och om det finns särskilda sådana som har haft en direkt betydelse för försämring, antingen åt det depressiva eller maniska hållet, och om återkommande händelser inverkar negativt på patientens sätt att hantera sin sjukdom. Vid den andra intervjun har individuella frågor ställts för att be om förtydliganden och kompletterande uppgifter.   Av resultatet framgår att avsaknad av konceptualisering ökar risken för återfall vid bipolär sjukdom. Det finns ett positivt samband mellan en individualiserad kartläggning av symtom, utlösande händelser inklusive stress och övertygelser och möjligheten att som patient själv kunna kontrollera och hantera sin sjukdom. Det finns också ett positivt samband mellan god insikt om hur symtom och utlösande händelser samverkar med de tanke- och beteendemönster som patienten har utvecklat och användande av bra strategier i syfte att lindra, hämma eller skjuta upp depressiva och maniska perioder. Ett negativt samband redovisas mellan begränsad insikt om hur symtom och utlösande händelser samverkar med tanke- och beteendemönster som hon utvecklat och användande av dåliga strategier.   Vidare framgår att patienterna genom erfarenhet har lärt sig att identifiera tidiga tecken på depression och mani. De har också god insikt om hur negativa livshändelser och inte sällan samtidigt förekommande stress på arbetet och privat är utlösande faktorer vid episoderna. Däremot saknas en motsvarande insikt om hur även positiva händelser med eller utan avbrott i den dagliga rytmen och personliga ageranden också kan vara den utlösande orsaken till insjuknanden. Av den modell för konceptualisering som redovisas i denna studie framkommer att för att kunna förebygga återfall bör den innefatta en förklaring av vilken form av stress som patienten är särskild sårbar för genom att klargöra sambandet mellan a) tidiga symtom särskiljt från senare depressiva och maniska symtom, b) livshändelser och olika former av stress som är utlösande orsaker till de affektiva episoderna, c) dysfunktionella tanke- och beteendemönster vars teman är ständigt närvarande i de stressfyllda livshändelserna och vid olika former av stress samt d) strategier med vilka man kan förebygga återfall.   Nyckelbegrepp: bipolära tillstånd, depressiva och maniska perioder, kognitiv konceptualisering, tidiga symtom, sårbarhets- och stressfaktorer, dysfunktionella tanke- och beteendemönster samt copingstrategier.

Bakgrund: Forskning har visat att det finns ett samband mellan psykisk och fysisk hälsa och affekter och att affektmedvetenhet och affektreglering har betydelse för upplevelsen av negativa affekter och psykiska symtom. Få som söker vård för psykisk ohälsa erbjuds psykoterapi och det är intressant att undersöka andra psykologiska behandlingsmodeller för affektintegrering. Känsloskola är en något modifierad variant av Affektskola, som är en manualbaserad pedagogisk gruppbehandlingsmetod för affektintegrering. Mycket lite är känt hur den metoden fungerar i ett psykiatriskt sammanhang.   Syfte: Att undersöka om psykiatriska öppenvårdspatienters deltagande i Känsloskola hade en positiv effekt på psykiska symtom (SCL-90), alexityma drag (TAS-20) och funktionsförmåga (GAF-självskattning), direkt efter avslutad Känsloskola och sex månader senare, samt om den subjektiva upplevelsen av Känsloskola var ökad affektmedvetenhet och förmåga att uppfatta och uttrycka affekter och förbättrad affektreglering.   Metod: 37 psykiatriska öppenvårdspatienter inkluderades för deltagande i Känsloskola. Patienterna fyllde i självskattningsformulär SCL-90, TAS-20 och GAF-självskattning före, direkt efter och sex månader efter avslut. En kompletterande intervju där deltagarnas egna röster kom fram gjordes vid avslut. Data bearbetades kvantitativt och kvalitativt.   Resultat: Kvantitativa data visade en signifikant minskning av psykiska symtom och alexityma drag direkt efter avslutad Känsloskola och en fortsatt förbättring efter sex månader som dock inte blev så stor att signifikans uppnåddes samt en ökad funktionsförmåga efter sex månader. Kvalitativa data visade ökad affektmedvetenhet och förmåga att uppfatta och uttrycka affekter och förbättrad affektreglering.   Slutsatser: Resultatet pekar mot att en affektintegrerande psykologisk behandlingsmodell, Känsloskola, kan bidra till utveckling och vidmakthållande av psykisk hälsa och att metoden passar väl i psykiatrisk verksamhet.

Stress är ett växande problem i dagens samhälle.                                                        Människor som har en hög stressnivå kan få stressrelaterade symtom som t.ex. depression, kroniska smärttillstånd och sömnstörningar. Det ingår i distriktssköterskors arbete att hjälpa människor att genomföra olika typer av livsstils-förändringar, där en förändring är att minska stressnivån. Behovet av komplementära behandlingar till den traditionella medicinska behandlingen ökar. Yoga kan användas som komplement till annan behandling. Syftet med studien var att beskriva yogans effekt på stress-relaterade symtom utifrån ett psykologiskt, fysiskt och psykosocialt perspektiv. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Detta resulterade i 16 artiklar. Litteraturstudiens resultat delades in i tre olika huvudkategorier: Psykologiska effekter, fysiska effekter och psykosociala effekter. Dessa kategorier är förenade med det holistiska synsättet där både kropp och själ ska ses som en helhet. Resultatet visade att yoga har effekt på stressrelaterade symtom. De psykologiska effekterna av yoga innefattar depression, ångest, medvetenhet och självkänsla. De fysiska effekterna av yoga innefattar ryggsmärta, huvudvärk, kortisolnivåer och adrenalinnivåer. De psykosociala effekterna av yoga innefattar upplevd stress, sömnstörningar, humörsvängningar, ilska, trötthet och spänningar samt upplevd livskvalitet. Ytterligare forskning krävs för att få större evidens för yogans effekter på stressrelaterade symtom. / Stress is a growing problem in today's society. People who have a high level of stress may have stress-related symptoms such as depression, chronic pain disorders and sleep disorders. It is part of district nurses work to help people to undertake various types of lifestyle changes , where a change is to reduce the stress level . The need for complementary treatments to traditional medical treatment is increasing. Yoga can be used as a complement to other treatment. The aim of the study was to describe yoga's effect on stress - related symptoms from a psychological , physical and psychosocial perspective . The method used was a systematic literature review . This resulted in 16 articles . Literature results of the study were divided into three main categories : Psychological effects , physical effects and psychosocial effects . These categories are associated with the holistic approach where both body and soul to be seen as a whole. The results showed that yoga has an effect on stress-related symptoms. The psychological effects of yoga include depression , anxiety , awareness and self-esteem. The physical effects of yoga include back pain, headaches, cortisol levels and adrenaline levels. The psychosocial effects of yoga include perceived stress , sleep disturbances , mood swings, anger , fatigue and tension , and perceived quality of life. Further research is needed to get more evidence for yoga's effects on stress-related symptoms.