Hjärt- och kärlsjukdomar fortsätter att vara en av de främsta dödsorsakerna i världen. Akut koronart syndrom (AKS) drabbar såväl yngre som äldre, kvinnor som män och personer ur alla samhällsgrupper. Att drabbas av sjukdom är en individuell och personlig upplevelse vilket vården bör ta hänsyn till i mötet med varje enskild patient. Syftet var att beskriva patienters symtom vid insjuknande i akut koronart syndrom. Metoden som valdes var litteraturöversikt. En litteraturöversikt ger möjligheten att belysa och beskriva redan existerande forskning. Sökningarna gjordes via databaserna PubMed och CINAHL vilket resulterade i 17 inkluderade artiklar. Dataanalysen genomfördes med integrativ analys. Resultatet påvisade stor variation i insjuknandet i AKS men också flertalet likheter. Det vanligaste symtomet var bröstsmärta eller obehag i bröstet för samtliga patientgrupper. Majoriteten av patienter upplevde minst ett prodromalsymtom. Den genomsnittliga symtombördan för samtliga AKS-diagnoser var mellan fem till sex symtom. Likheter framkom också vid flertalet analyser av symtomkluster, såväl vid analys av en bred population som inom specifika samhällsgrupper. Samtidigt fanns tydliga skillnader mellan olika samhällsgrupper me avseende på kön, ålder, komorbiditet, socioekonomisk status samt etnisk och kulturell tillhörighet. Tydliga skillnader kunde också observeras vid jämförelse av insjuknande i IAP, NSTEMI och STEMI. Slutsats: Tydliga skillnader såväl som stora likheter förekommer vid insjuknande i AKS mellan olika samhällsgrupper. För att förbättra möjligheten att göra liknande jämförelse och öka generaliserbarheten behöver standardisering ske gällande datainsamlingen av symtom. En standardisering av datainsamlingen skulle ge förbättrade förutsättningar att dra slutsatser kring insjuknandet i AKS för att kunna erbjuda personer en personcentrerad vård.

Problematiskt datorspelande är ett beteende som ökar hos våra barn och unga. Några utvecklar beroende, diagnosen är ny och benämns gaming disorder. De barn och unga som utvecklar gaming disorder lider av ohälsa både fysiskt, psykiskt och socialt. Sjuksköterskan har en betydande roll vid beroendesjukdomar och dess interventioner. Syftet var att sammanställa och beskriva det vetenskapliga underlaget gällande vilka interventioner som används och dessa interventioners effekt hos barn och unga när det gäller gaming disorder. Beskrivande litteraturöversikt har använts som metod, där 11 vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod söktes i databaserna Cinahl, APA Psykinfo och Pubmed (n=9) och en manuell litteratursökning av referenslistor (n=2) som besvarade syftet för examensarbetet. Elva artiklar granskades och analysen resulterade i två övergripande kategorier; interventioner vid gaming disorder och interventioners effekt, med tillhörande underkategorier. Interventioner som användes vid gaming disorder var olika former av kognitiv beteendeterapi (KBT) samt behandling med farmaka eller mindfulness. Resultatet visade att dessa interventioners effekt gav olika grad av symtomreducering vilket ledde till ökad hälsa. Slutsatsen av litteraturstudien är att den intervention som främst användes vid gaming disorder var KBT. Den viktigaste effekten av interventionerna var att få symtomreducering av svårighetsgraden. Även familjemedverkan spelade en viktig roll för interventionsresultatet. Denna studie kommer att kunna användas av sjuksköterskor som arbetar dels preventivt med barn och unga samt inom primärvård och barnpsykiatrisk vård. Studien kommer att ge dem en överblick över vilka interventioner som finns och vilka effekter som kan förväntas av initierad intervention.

Den psykiska ohälsan ökar och allt fler ungdomar lider av depressiva symtom. Vilket är ett folkhälsoproblem med stort lidande för individen samtidigt som det kräver resurser från samhället. Fysisk aktivitet i olika former kan vara förebyggande mot depressiva symtom. Syftet med studien var att belysa hur ungdomar påverkas av fysisk aktivitet i samband med depressiva symtom. Metoden som valdes var en litteraturstudie baserad på elva kvantitativa artiklar som analyserats och presenteras i fyra kategorier, Frekvens och intensitet av fysisk aktivitet påverkar ungdomars hälsa, Träningsformen påverkar den psykiska ohälsan, Fysisk inaktivitet och stillasittande skapar ohälsa och lidande och Genusperspektivet i förhållande till hälsa och fysisk aktivitet. Studiens resultat visar att det finns skillnader i fysisk aktivitet och depressiva symtom hos pojkar och flickor samt att frekvent idrottsdeltagande är relaterat till bättre hälsa. Fysisk inaktivitet och stillasittande skapar ohälsa och lidande och regelbunden fysisk aktivitet har en skyddande effekt på depressiva symtom hos ungdomar. Sjuksköterskan har en roll att arbeta preventivt med att få ungdomar att öka sin fysiska aktivitet för att främja den psykiska ohälsan.

Introduktion/Bakgrund: År 2018 drabbades 21 765 personer av 24 800 hjärtinfarkter i Sverige. Av dessa avled 5 800 personer vilket är jämförbart med att var fjärde drabbad avled inom 28 dagar. Hjärtinfarkt innebär ischemi i hjärtats muskelceller som orsakar celldöd. Det finns två olika hjärtinfarkter – NSTEMI och STEMI. Det är känt att sjukdomar uppträder olika mellan könen och att det därmed kan vara svårare för sjuksköterskan att identifiera symtom och tecken hos det ena eller det andra könet, exempelvis upplever kvinnor fler och mer diffusa symtom vid hjärtinfarkt i jämförelse med männens symtomupplevelse. Med anledning av detta är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om könsvariationer för att ge en så god vård som möjligt, oavsett om patienten är man eller kvinna. Syfte: Att beskriva skillnader i mannens respektive kvinnans upplevelser vid hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudie med utgångspunkt från Polit och Beck (2017) process om nio steg för sökstrategi och datainsamling, urvalsprocess samt bearbetning och sammanställning. Två sökstrategier användes, bibliografisk databassökning och ancestry approach, vilket genererade elva artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån kvalitativa- och kvantitativa granskningsmallar av Polit och Beck (2017). Resultat: Det förekom skillnader i symtomupplevelse mellan män och kvinnor vilket redovisas i Smärtor skiljer sig mellan könen; Fatigue - vanligaste symtomet hos kvinnor; Kvinnor upplever generell ångest medan män upplever dödsångest; Varken män eller kvinnor vill vara till besvär och Männens sexuella funktion försämras efter hjärtinfarkt. Slutsats: Hjärtinfarkt är, för både män och kvinnor, en stor händelse som förändrar livet både för den drabbade och personer i dennes närhet för all framtid. Trots att forskningen går framåt och att antalet insjuknanden samt dödsfall sjunker drastiskt är antalen fortfarande höga och innebär ett stort lidande för varje enskild drabbad samt den drabbades nära och kära. Vid tiden för datainsamling fanns omfattande forskning gällande kvinnors upplevelser, dock råder en brist på motsvarande forskning för enbart män.

Idag lever 130 000–150 000 personer med demenssjukdom i Sverige, en siffra som inom 30 år förväntas fördubblas på grund av ökad befolkning och livslängd. Cirka 90 procent med demenssjukdom upplever någon gång beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Idag finns det inte någon kurativ behandling för BPSD utan interventioner sätts in för att lindra symtomen. Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka effekten av interventioner som kan implementeras av sjuksköterskan för den äldre personen med beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) inom äldreomsorgen. Litteraturstudien är utformad efter (Polit & Beck 2016) nio steg. Databaserna som användes för sökning var PubMed och PsycINFO. Resultatet grundar sig i tolv kvantitativa artiklar. Artikelgranskning gjordes med hjälp av (Polit & Beck 2016) granskningsmall. Tre kategorier identifierades sedan i resultatet med tillhörande subkategorier. Påverkan på psykologiska symtom med subkategorierna dysfori, apati, hallucinationer, ångest, depression och eufori, Påverkan på beteendemässiga symtom med subkategorierna agitation och onaturligt rörelsemönster och Generell påverkan på BPSD - NPI. Litteraturstudiens slutsats var att personcentrerade och psykosociala interventioner har godast effekt på BPSD.

Akut koronart syndrom (AKS) är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Tidigare forskning visar att kvinnor är överrepresenterade i att uppvisa atypiska symtom i samband med insjuknandet samt att det ofta tar längre tid från symtomdebut till diagnos för kvinnor än för män. Att drabbas av plötslig sjukdom kan vara skrämmande och hur en individ väljer att hantera detta influeras av olika inre och yttre faktorer. Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelser och agerande i samband med akut koronart syndrom. Litteraturstudie valdes som metod med tio stycken artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visar att kvinnor ofta har svårt att förstå och tolka symtomen, föreställningen om hur det ska vara eller kännas att drabbas av AKS överensstämmer inte med det kvinnorna själva upplever. Vidare visar resultatet att kvinnorna har svårigheter att besluta om och när de ska uppsöka hälso- och sjukvård. Inverkande faktorer på deras beslutprocess är bland annat anhöriga, kvinnans ansedda sociala förpliktelser samt deras egen kunskap och förmåga att tolka symtomen. Avslutningsvis i uppsatsen återfinns en reflektion av författarna över vad som framkommit i resultatet. Litteraturstudien visar att det fortsatt finns behov av utbredning av information och forskning kring vad som inverkar och vilka symtom som kan förekomma gällande kvinnor som insjuknar i AKS.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är vanligt bland äldre och depression är den vanligaste psykiska sjukdomen. Depression är så pass vanligt förekommande bland äldre att det räknas som ett folkhälsoproblem. En känsla av nedstämdhet och ett minskat intresse och glädje vid aktivitet är några symtom på depression. Trots att det finns kännedom om att depression hos äldre är vanligt förekommande är det ett tillstånd som både är underdiagnostiserat och underbehandlat. Den grundutbildade sjuksköterskan möter dessa patienter inom primärvården och inom äldreomsorgen och har i uppgift att identifiera depressiva symtom och ge en god omvårdnad till äldre med depression. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva vårdpersonalens upplevelse av att möta och vårda äldre personer med depression inom äldreomsorgen och primärvården. Metod: Litteraturstudien grundar sig på 10 vetenskapliga kvalitativa artiklar som har valts ut från databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO. Analysen skedde med kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå. Resultat: Analysen mynnade ut i två kategorier; Den första var organisatoriska faktorer med subkategorierna organisationsstrukturens påverkan, riktlinjer och resurser samt samverkan. Den andra kategorin är mänskliga faktorer som beskrev upplevelser om stigma och felaktiga föreställningar, kontinuitet och holistiska synsätt är underkategorier. Konklusion: Sammanfattningsvis visar denna litteraturstudie att vårdpersonalen upplever vården vid psykisk ohälsa hos äldre som bristfällig. Frustration över resursbrist och ned prioriteringar av psykisk ohälsa samt att samverkan, kontinuitet och ett holistiskt synsätt var essentiellt. Dessa faktorer upplevdes påverka deras förutsättningar för att identifiera depression och möjliggöra en god vård.

Bakgrund: När en människa drabbas av stroke innebär det plötsliga förändringar för individens vardagliga liv. Det är inte bara fysiska komplikationer som kan uppstå, utan en tredjedel av personer som drabbas av stroke drabbas även av efterföljande depression. Poststroke depressionen utvecklas vanligtvis vid patientens hemkomst då förändringarna blir tydligt märkbara för patienten. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens erfarenheter av att leva med depressiva symtom/depression efter stroke.  Metod: En litteraturstudie som inkluderat 11 artiklar, där två artiklar var kvalitativa, sju kvantitativa och två mixed method.  Resultat: I resultatet identifierades två kategorier och fem underkategorier. De huvudsakliga resultaten som framkom var att patienter som drabbas av depression efter stroke upplevde att depressionen påverkar dem både fysiskt och psykiskt. Upplevelser som att känna sig isolerad, fångad, otillräcklig och värdelös var tydligt. Förutom den psykiska påverkan visades även poststroke depression ha en påverkan på patientens dagliga aktivitet.  Slutsats: Att drabbas av depressiva symtom/depression efter stroke har en stor inverkan på patienten. Genom att belysa patientens erfarenhet av detta har det skapats en ökad förståelse och kunskap för de konsekvenser depressiva symtom/depression kan ge. Den ökade förståelsen kan användas som ett verktyg av sjuksköterskan för att snabbt identifiera och kunna hindra poststroke depression.

Bakgrund Allogen stamcellstransplantation (SCT) är en behandling med botande potential vid olika typer av hematologiska och icke-hematologiska sjukdomar. År 2009 genomfördes det 225 stycken allogena stamcellstransplantationer i Sverige. Det är en krävande behandling som medför många fysiska och psykiska svårigheter och en risk att drabbas av livshotande komplikationer. Kännedom om upplevelserna kan hjälpa vårdpersonal att tillgodose patienternas omvårdnadsbehov och ge bästa möjliga stöd och bemötande under behandlingen. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelse av att genomgå allogen stamcellstransplantation. Metod Som metod valdes en litteraturstudie. Databassökning genomfördes i PubMed och Cinahl vilket ledde till inkluderandet av16 stycken artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och sammanställdes i en matris för att därefter presenteras i resultatet. Resultat Resultatet presenterades efter fem olika teman: upplevelser av fysiska symtom, upplevelser av stress och oro, upplevelser av rädsla och hopp, stamcellstransplantationens påverkan på livskvalitèn samt patienternas hantering av stamcellstransplantationen. Patienterna upplevde flest symtom och sämst funktion en månad efter SCT, därefter minskade symtomen medan den fysiska funktionen ökade. Rädsla för döden och behandlingsresultat var mentala svårigheter patienterna tvingades möta. Patienterna använde sig av olika copingstrategier under behandlingens gång för att hantera de svårigheter den medförde. Slutsats Upplevelsen av att genomgå allogen stamcellstransplantation kan vara flerdimensionell. Samtidigt som patienten upplevde flertalet fysiska och psykiska svårigheter fann patienterna hopp i behandlingen och såg den som deras sista chans till tillfrisknande. Fatigue, gastrointestinala symtom och sömnstörningar var vanliga fysiska upplevelser medans oro och rädsla för döden var psykiska svårigheter patienterna tvingades möta.

Demenssjukdomar ökar i hela världen. De resurser som är avsatta för behandling och omhändertagande av personer med demenssjukdom är knappa. Nya alternativa metoder måste tas i bruk och de skall vara kostnadseffektiva. Olika slag av sällskapsdjur, bland annat hundar, har börjat användas i sjukvården som ett komplement till annan behandling inom bland annat demensvården. Syftet var att belysa vårdhundens betydelse för personer med demenssjukdom. En forskningsöversikt genomfördes som metod. De vetenskapliga artiklarna söktes fram i tre olika databaser och genom manuell sökning. Sammanlagt inkluderades sexton stycken artiklar i resultatet. Resultatet visade att vårdhunden minskade agiterat beteende och oro samt ledde till förbättring av emotionella och fysiologiska funktioner. Vidare visade resultatet att livskvalitet höjdes och att det sociala engagemanget ökade. Slutsatsen var att det är viktigt att hälso- och sjukvården har kunskap om att vårdhunden har en positiv påverkan på personer med demenssjukdom.