Bakgrund: Urinvägsinfektion är den vanligaste förekommande infektionen hos kvinnor, och förekommer hos kvinnor i alla åldrar. Mer kunskap och förståelse för kvinnors erfarenheter av hur detta påverkar dem fysisk och psykiskt, ger sjuksköterskan bättre möjligheter att ge en personcentrerad och evidensbaserad omvårdnad.Syfte: Belysa kvinnors erfarenheter av urinvägsinfektionMetod: En litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats ingår. Resultat: Tre huvudkategorier framkom; Fysiska och psykiska erfarenheter, Orsaker och strategier, Mötet med Vården. Resultatet påvisade att kvinnor hade atypiska och varierade UVI symtom som inte alltid överensstämde med medicinsk litteratur. Ofta uppkom negativa erfarenheter både fysiskt, socialt och psykiskt kring sjukdomen som framkallade ett lidande, många gånger svårhanterligt och långdraget.Konklusion: Kvinnornas upplevelse av hälsa är individuell och står i relation till att kunna hantera sjukdomen. Evidensbaserade råd är av stor vikt för kvinnorna, både för att hitta preventiva strategier och för att kunna utföra god egenvård. Att tillgodose dessa kvinnor med stöd och hjälp kan förbättra vården och göra den mer personanpassad. / Background: Urinary tract infection is the most common infection in women, and occurs in women of all ages. Further knowledge and understanding of the women’s experience and how this affects them physically and psychologically, can give nurses a possibility to improve patient-centred and evidence-based care.Aim: Illustrate women’s experiences of urinary tract infection.Method: A literature study incorporating eleven scientific articles with a qualitative approach. Result: Three main categories emerged; Physical and psychological experiences, Causes and strategies, Meeting with Health-care. The result indicated that women had atypical and diverse symptoms, that didn ́t always correspond to the symptoms in medical literature. Often there was a long-term suffering for women who suffered from urinary tract infections, which affected women physically, socially and psychologically.Conclusion: The experience of health was very individual and was associated with managing the illness. Evidence-based advice is important for women to find preventive strategies but also to be able to perform good self-care. Meeting these women with support and assistance with their illness can improve care and make it more personalised.

Många patienter med cancerdiagnos lider av fysiska symtom såväl som psykologiska såsom ångest, oro och depression. Bildterapi kan bland annat hjälpa patienter att bearbeta känslor och upplevelser knutna till sjukdomen. Arbetets syfte var att undersöka den komplementära behandlingsmetoden bildterapi och självständigt bildskapande och dess effekt vid vård av vuxna patienter med cancersjukdom. En systematisk litteraturstudie utfördes med litteratursökningar i databaserna PubMed och Cinahl/Ebsco. Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar. Kvalitetsgranskning av artiklarna utfördes av båda författarna, oberoende av varandra, utifrån ett protokoll för kvalitetsbedömning av kvalitativa respektive kvantitativa studier av Willman et al (2006). Resultatet presenteras i form av fem kategorier med tillhörande subkategorier, som belyser olika effekter av bildterapi eller bildskapande: genom engagemang ändra fokus, uttryck av känslor, reducerade psykologiska och fysiska symtom, utvecklande av sociala relationer samt utvecklande av inre styrka och autonomi. Bildterapi och bildskapande har en mängd positiva effekter och kan hjälpa cancerpatienter till ett ökat välbefinnande. Sveriges hälso- och sjukvård behöver bli mer öppen för nya eller komplementära behandlingsformer så att fler patienter med cancersjukdom får möjlighet att ta del av bildterapi. / Patients with cancer often experience psychological distress alongside physical symtoms such as pain and fatigue. Art therapy and art-making provide a way for patients with cancer to express and come to terms with a debilitating array of emotions such as anxiety, fear and depression. The aim of this study was to investigate the field of art therapy and the effects of its application in the care of adults with cancer. The study is a literature review based on qualitative and quantitative research articles retrieved from two databases, PubMed and Cinahl/Ebsco. The articles were screened independently by both authors, using protocols for quality assessment of qualitative and quantitative research studies devised by Willman et al (2006). In-depth analysis and comparison of all 10 research articles resulted in the formulation of five categories (including subcategories) describing and summarizing major aspects of patients’ perceptions of the effects of art therapy and/or art-making: development of an alternative focus through involvement in creative activities, expression of emotions, reduction of psychological and physical symptoms, enhanced social relationships, and development of inner strength and autonomy. The conclusion drawn by the authors of this study is that art therapy and art-making offer a host of benefits to adult patients with cancer who are experiencing various forms of psychological stress. The Swedish health care establishment needs to cultivate a more open- minded approach to new or complementary forms of treatment which have proven beneficial to patients, including making art therapy available to adult cancer patients.

No description available.

Lidenmark, I & Mäenranta, A. Patienters upplevelser av lungcancer - En littera¬turstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2007.Lungcancer är ett hälsoproblem över hela världen. Syftet med litteraturstudien var att utifrån ett patientperspektiv belysa patienters erfarenheter och upplevelser av att leva med lungcancer. Litteraturstudie med metodologiskutgångspunkt i Goodmans sju steg. Databaserna PubMed och CI¬NAHL användes vid litte¬ratursökningen. Granskning av studierna utfördes av två oberoende granskare. Ett modifierat granskningsprotokoll och en kvalitets¬bedöm¬ningsmall användes i be¬dömning av studiernas kvalitet. Litteraturstudien baseras på 11 vetenskapliga stu¬dier. Resultat redovisas under fyra temata utifrån syfte; fy¬siska- och psykiska obehag, upplevelser och påverkan av be¬handling, hanter¬ing av livssituationen och stigma. Obehag som upplevdes var andfåddhet, andnöd, trött¬het, hosta, smärta, oro, ovisshet, hopplöshet, panikkänslor och ångest. Vanliga sym¬tom i samband med behandling var illamående, kräkningar, minskad aptit, mins¬kad vikt, trötthet, smärta, oro och depression. För att hantera livssitua¬tionen an¬vände patienter med lungcancer sig av en kombinerad problem- och känslofo¬kuserad co¬pingstrategi. Vänner och familj upplevdes vara viktiga. Patientgruppen upplevde sig stigmatiserade på grund av att sjukdomen är starkt förknippad med rökning. Nyckelord: behandling, coping, lungcancer, obehag, patienter, stigma och sym¬tom. / Lidenmark, I & Mäenranta, A. Patients experiences of lung cancer – A literature review. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2007.Lung cancer represents a major public health problem wordlwide. The aim of this literature review was to illustrate how patients with lung cancer ex¬perience living with the disease. The review is designed ac¬cording to Goodman. Searches were made in the databases PubMed and CINAHL. The articles were scrutinized by two independent readers. A modified guide to estab¬lish the quality of the articles were used. A total of 11 scientific articles were included. Results are presented in four themes based on the aim of the study, physical- and psycho¬logical symp¬toms, experiences and influences during treatment, how to cope and stigma. Results showed breathlessness, dyspnea, fatigue, cough, pain, anxiety, uncertainty, hope¬lessness and panic as common physical- and psychological symptoms. Common experiences related to therapy were nausea, vomiting, loss of apatite, loss of weight, fatigue, pain, anxiety and depression. To cope patients used a combination of problem- and emotional focused coping strategy. Friends and family played an important role. Another finding was that stigma were ex¬perienced by patients with lung cancer.Keywords: distress, coping, lung neoplasms, pa¬tients, stigma, symptoms and treatment.

Bakgrund: Antal patienter med kronisk njursvikt fortsätter att öka i världen. När njurarnas funktion blir sämre behövs en njurersättande behandling sättas in. Ett alternativ är hemodialys, vilket är en behandlingsmetod som sker på en mottagning två till tre gånger i veckan tre till fyra timmar per tillfälle. Den tidskrävande behandlingen kan påverka patientens upplevda livskvalitet eftersom det innebär en stor förändring i livet. Syfte: Att belysa patienternas upplevelse av livskvalitet vid behandling med hemodialys. Metod: Studien utformades som en allmänlitteraturstudie, där 12 artiklar analyserades och bildade tre olika teman.Resultat: Resultatet av patienternas upplevelser resulterade i tre teman. De tre teman var patientens upplevelse av symtom, patientens förmåga att acceptera sjukdomen och patientens upplevelse av sociala förhållanden.Resultatet visar att hemodialysen påverkar patientens upplevelse avlivskvalitet negativt. Slutsats/Konklusion: Patientens vardag präglas av hemodialysbehandlingen, vilket påverkar livskvaliteten negativt. Inom sjuksköterskans omvårdnadsansvar ingår att hjälpa patienten öka sin livskvalitet. Samtal om patientens livskvalitet och användning av ett befintligt mätinstrument kan sjuksköterskan identifiera patientens individuella behov av omvårdnad relaterat till livskvalitet. Det kan behövas vidare forskning om omvårdnadsinterventioner för att lindra patientens lidande av hemodialysbehandling och öka livskvaliteten. / Background: The number of patients with chronic kidney failure continues to increase worldwide. When the kidney function gets worse, a kidney replacement therapy is needed. Haemodialysis is a treatment alternative that takes place at a treatment facility two to three times a week for three to four hours per session. The time-consuming treatment can affect the patients’quality of life (QoL) because it means a major life change. Aim: To highlight the patients’ experience of QoL during haemodialysis treatment. Method: The study was designed as a general literature study. Twelvearticles were analysed and formed three themes. Results: The results of the patients' experiences resulted in three themes. The three themes were the patients' experience of symptoms, the patients' ability of accepting the illness and the patients' experience of social conditions. Conclusion: The patients' everyday life is affected by the haemodialysis, which affect the QoL negatively. Nursing includes helping the patient improve its QoL.Conversations about the patients' QoL and the use of an existing measuring instrument allow the nurse to identify the patients' individual need for care related to QoL. Further research on nursing interventions to alleviate patient suffering from haemodialysis treatment and increase QoL may be needed.

Identifieringen av upplevelserna kring symtomen vid hjärtinfarkt har visat sig vara en komplex process. En stor kunskapsbrist har betonats kring kvinnors specifika upplevelser av symtom vid hjärtinfarkt. Vid hjärtinfarkt upplever kvinnor själva en otillräcklig förståelse för tolkning av symtomen. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelver av symtom vid hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes med induktiv ansats med utgångspunkt från åtta resultatartiklar. Data sammanställdes genom att färgmarkera relevant information som slutligen ledde till huvudkategorier och underkategorier. Resultat: Totalt tre huvudkategorier sammanställdes: 1) kvinnors upplevelser av symtom vid hjärtinfarkt, 2) kvinnors kunskap om symtom med underkategorin avsaknad av upplysning samt 3) faktorer som leder till fördröjning att söka vård. Resultatet påvisade att kvinnors upplevelser av symtom grundade sig i atypiska kännetecken för hjärtinfarkt. Konklusion: Upplevelserna av diffusa symtom ledde till att allvarligheten ignorerades av kvinnor och istället eftersöktes andra svar för besvären. Försenat vård var relaterat till att kvinnor inte kunde tolka sina symtom som oroväckande, vilket sjuksköterskan bör ha i åtanke. Resultatet påvisade betydelsen av vidare forskning kring sjuksköterskans roll vid misstänkt hjärtinfarkt ur ett omvårdnadsperspektiv. / The identification of the experiences surrounding the symptoms of a heart attack has proven to be a complex process. A large lack of knowledge has been emphasized regarding women’s specific experiences of symptoms in heart attacks. In the case of a heart attack, women themselves experience an insufficient understanding of the interpretation of the symptoms. Purpose: The purpose of the study was to shed light on women’s experiences of symptoms during a heart attack. Method: A general literature study was carried out using an inductive approach baser on eight result articles. Data were compiled by color marking relevant information which ultimately led to main categories and subcategories. Results: A total of three main categories were compiled: 1) women’s experiences of symptoms in heart attack, 2) women’s knowledge of symptoms with the subcategory lack of information and 3) factors that lead to delay in seeking care. The results showed that women’s experiences of symptoms were based on atypical characteristics of myocardial infarction. Conclusion: The experiences of diffuse symptoms led women to ignore the seriousness and instead to look for other answers for the complaints. Delayed care was related to women not being able to interpret their symptoms as worrisome, which the nurse should keep in mind. The results demonstrated the importance of further research into women’s experiences of symptoms in suspected myocardial infarction from a nursing perspective.

Bakgrund: Pankreascancer är den fjärde vanligaste orsaken till cancerrelaterade dödsfall. Sjukdomen påverkar bukspottskörteln i buken som producerar enzymer och hormoner. Sjukdomen upptäcks ofta i ett sent skede, vilket gör att behandlingsalternativen är begränsade. Sjuksköterskans roll vid omvårdnad av personer med pankreascancer är att främja hälsa och upprätthålla god livskvalité. Syfte: Syftet var att beskriva livskvalitet hos personer med pankreascancer. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där 11 resultatartiklar framkom. Resultatartiklarna granskades, bearbetades och sammanställdes till tre huvudkategorier med fyra underkategorier. Resultat: De huvudkategorier som framkom var: Fysiska och fysiologiska förändringar, Psykiska och psykologiska förändringar och Sociala förändringar. De fyra underkategorier som framkom var: Trötthetens betydelse för livskvalitén, Fysiska funktionens betydelse för livskvalitén, Nutritionsbesvärens betydelse för livskvalitén och Smärtans betydelse för livskvalitén. Det framkom att personers livskvalitet med pankreascancer påverkades både fysiskt, psykiskt och socialt. Konklusion: Cancerrelaterade symtom hade stor påverkan för hur personer med pankreascancer upplevde livskvalitet. Sjuksköterskan kan med kunskap om sjukdomen ge stöd i livets slutskede och därmed främja livskvalitet och tillgodose grundläggande behov. / Background: Pancreatic cancer is the fourth most common cause of cancer-related deaths. The disease affects the pancreas in the abdomen, which produces enzymes and hormones. The disease is often detected at a late stage, which means that treatment options are limited. The nurse's role in caring for people with pancreatic cancer is to promote health and maintain a good quality of life. Purpose: The purpose was to describe quality of life in people with pancreatic cancer. Method: The study was conducted as a general literature study where 11 result articles emerged. The resulting articles were reviewed, processed and compiled into three main categories with four subcategories. Results: The main categories that emerged were: Physical and physiological changes, Mental and psychological changes and Social changes. The four subcategories that emerged were: Importance of fatigue for quality of life, Importance of physical function for quality of life, Importance of nutritional problems for quality of life and Importance of pain for quality of life. It emerged that the quality of life of people with pancreatic cancer was affected both physically, psychologically and socially. Conclusion: Cancer-related symptoms had a major impact on how people with pancreatic cancer experienced quality of life. With knowledge of the disease, the nurse can provide support at the end of life and thereby promote quality of life and meet basic needs.

Behov av hemrehabilitering är önskvärt och har visat sig medföra positiva effekter för individens hälsa och välmående. Rehabilitering i hemmet ger arbetsterapeuten en ökad förståelse för vilka behov patienten har och vilka insatser som behöver göras. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta inom lasarettsanknuten hemrehabilitering för patienter med stroke. En kvalitativ metod valdes och sex legitimerade arbetsterapeuter intervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar bland annat i kategorin ADL-träning med rätt förutsättning, att hemmiljön spelar en viktig roll för att patienten ska kunna utföra aktiviteter. Resurser och samarbete ger både för- och nackdelar för rehabiliteringen som möjliggör och begränsar respondenternas yrkesutövande. Arbetssättet medför individuellt utformad rehabilitering handlar om att utgå ifrån patientens förutsättningar och förmågor för att kunna ge så bra vård som möjligt. Diskussionen beskriver vikten av patientens stöd i den fysiska och sociala miljön, samt arbetsterapeutens strategier för att stödja patienten i rehabiliteringen.

Bakgrund Klimakteriet är en naturlig process nästan alla kvinnor går igenom och inträffar vanligtvis vid 45–55 års ålder. Processen pågår i flera år och det sker en gradvis minskning av östrogennivåer i blodet vilket till slut leder till kvinnans sista menstruation, menopaus.Klimakteriet medför kroppsliga förändringar och olika symtom som kan inverka på det fysiska, psykiska och sociala välmåendet. Egenvård är en viktig faktor vid behandling av klimakterierelaterade symtom. Det handlar om en individs förmåga att vårda sig själv med hjälp av kunskap och medvetenhet. Syfte Syftet är att belysa olika egenvårdsinsatser som kan lindra klimakterierelaterade symtom. Metod En icke systematisk litteraturöversikt utfördes. Artikelsökningarna utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och Web of Science med relevanta sökord för syftet. Artiklarnas kvalitet granskades och en integrerad dataanalys genomfördes. Resultat 17 vetenskapliga originalartiklar inkluderades. 16 vetenskapliga artiklar var av kvantitativ design och en var av designen mixad metod. Identifierade huvudkategorier var: Levnadsvanor och Behandlingsinsatser. Fyra underkategorier utformades och beskrev olika egenvårdsinsatser vid klimakterierelaterade symtom. Egenvårdsinsatserna var fysisk aktivitet, hälsosamma kostvanor, knipövningar, användning av glidmedel samt relaxations-och andningsövningar. Dessa påvisades ha effekt för vasomotoriska symtom, sömnproblematik, stressreducering samt för det psykiska och sexuella välmåendet. Slutsats Det finns effektiva icke medicinska egenvårdsinsatser för att minska klimakterierelaterade symtom. Det är viktigt för hälso- och sjukvårdspersonal att ha kunskap kring klimakteriet som process, samt vilka egenvårdsinsatser som finns för att stötta kvinnorna i samband med upplevda besvär. Mer forskning bör bedrivas för att utveckla hur egenvårdsinsatser kan individualiseras och nyttjas kliniskt. / Background Menopause is a naturally occurring process that nearly all women go through at the age of 45–55. The process extends over several years and there is a gradual decrease in blood eostrogen levels which results in the womans last menstruation. The menopause comes with bodily changes and several different symptoms that can interfere with the physical, psychological and social wellbeing. Self-care is an important factor in treating menopause related symptoms and can be described as an individual's ability to care for themselves with knowledge and awareness.  Aim The aim is to highlight different self-care measures to treat menopause related symptoms.  Method A non-systematic literature review was conducted. The article searches were carried out in the databases PubMed, CINAHL and Web of Science, using relevant keywords for the aim of the review. The quality of the articles were analysed and an integrated data analysis was conducted. Results 17 original research articles were included. 16 articles were of quantitative design, and one was mixed method. The identified main headings were: lifestyle habits and treatment measures. Four subcategories were established and described different self-care measures for menopause related symptoms. Self-care measures were physical activity, a healthy diet, Kegel exercises, use of lubricant gel and relaxation/breathing techniques. These measures were shown to have effect on vasomotor symptoms, sleep problems, stress reduction and for the psychological and sexual wellbeing.  Conclusions There are several effective, non-medical self-care measures to reduce menopause related symptoms. It’s important for healthcare professionals to have knowledge about the process of menopause and which self-care measures are available to support women in their experience with problematic symptoms. More research is needed to develop how self-care measures can be individualised and used in practice.

Bakgrund: Antalet personer som har någon form av demenssjukdom bedöms till 130 000-150 000 i Sverige. Nio av tio personer med demenssjukdom drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD). Symtomen vid BPSD kan till exempel vara agitation eller ångest. Motiv: Antalet personer med demenssjukdom ökar och därigenom även BPSD. Forskning visar att omvårdnadsåtgärder och personcentrerad vård vid BPSD har positiva effekter för både patient och vårdpersonal. Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att arbeta personcentrerat med omvårdnadsåtgärder i vården av personer med BPSD. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod med individuella semistrukturerade intervjuer med åtta deltagare. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att omvårdnadspersonalen har en positiv inställning till omvårdnadsåtgärder vid BPSD och fokuserar på att ge personcentrerad vård, samtidigt som de erfar brist på resurser för att utföra detta. Två huvudkategorier identifierades; Se personen bakom sjukdomen och Balanserar omvårdnadsåtgärder utifrån engagemang och organisatoriska begränsningar. Till dessa identifierades fem subkategorier; Utgår från personens levnadsberättelse, Arbetar kreativt för att anpassa omvårdnadsåtgärder efter personen, Ser nyttan av individuellt anpassade omvårdnadsåtgärder vid BPSD, Brinner för omvårdnad och är stolt över sin kompetens i vårdteamet och Hanterar organisatoriska begränsningar. Konklusion: Omvårdnadspersonalen tillämpar personcentrerade omvårdnadsåtgärder i vården av BPSD. Brist på resurser är dock ett hinder i utförandet. Kunskap om omvårdnadspersonalens erfarenheter kan påverka utvecklingen av personcentrerad vård vid BPSD. Insatser som förbättrar välmående för personer med BPSD och stödjande insatser till omvårdnadspersonal behövs och bör implementeras för att gynna framtidens demensvård. / Background: The number of people who have some form of dementia is estimated at 130,000-150,000 in Sweden. Nine out of ten people with dementia will suffer from behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). BPSD can be, for example, agitation or anxiety. Motive: The number of people with dementia is increasing and thus also BPSD. Research shows that nursing interventions and person-centered care of BPSD have positive effects for both patient and healthcare professionals. Aim: To describe the nursing staff's experiences of working person-centered with nursing interventions in the care of persons with BPSD. Methods: The study was conducted using a qualitative method with individual semi-structured interviews with eight participants. The data was analyzed with qualitative content analysis. Results: The result shows that the nursing staff have a positive attitude towards nursing interventions in the care of BPSD and focuses on providing person-centred care, while experiencing a lack of resources to do this. Two main categories were identified; Seeing the person behind the illness and Balance nursing interventions based on commitment and organizational limitations. Five subcategories were identified for these; The person's life story, Working creatively to adapt nursing interventions to the person, Sees the benefit of individually adapted nursing interventions in the care of BPSD, Passionate about nursing and takes pride in their competence in the care team and Manages organizational limitations. Conclusion: Nursing staff applies person-centered nursing interventions in the care of BPSD. However, a lack of resources is an obstacle in the execution. Knowledge of the nursing staff's experiences can influence the development of person-centred care of BPSD. Interventions that improve the well-being of people with BPSD and supportive interventions for nursing staff are needed and should be implemented to benefit the future of dementia care.