The vegetative and reproductive development of balansa clover (Trifolium michelianum Savi.) were quantified in relation to the environmental drivers of each phenophase in field and controlled environments. In a grazed experiment over 6 years, balansa clover sown with cocksfoot (Dactylis glomerata) contributed 1.6 t DM/ha/year, or ~20% of the total DM production. However, grazing management for increased seed production during flowering in the establishment year strongly influenced balansa clover regeneration. The earliest closed plot (September) averaged between 2.2 and 4.3 t DM/ha/year of balansa clover across all six years. In an incubator, balansa clover required 29°Cd for germination with an optimum temperature of 14°C and a maximum of 40°C. The base temperature for germination was 0°C. A field experiment determined that 38°Cd were required for emergence with an optimum soil temperature (Topt) of 8.5°C. The time from emergence until the first leaf appeared, the phyllochron and timing of axillary leaf appearance were compared with perennial ryegrass (Lolium perenne) and white clover (Trifolium repens L.). The rate of each was found to increase linearly with temperature. The balansa clover cultivar ‘Frontier’ required 97°Cd from sowing for the first leaf to appear, had a phyllochron of 47°Cd and secondary leaves appeared after 490°Cd. For each vegetative stage, the base temperature was 2.5°C. The timing of flower appearance depended on the quantity and direction of change of the photoperiod at emergence. A balansa clover plant, cv. ‘Bolta’, which emerged on 1 December into an increasing photoperiod of 15.6 hours flowered after 574°Cd (Tbase = 2.5°Cd) or 58 days after emergence. In contrast, if the plant emerged on 16 January into a similar but decreasing photoperiod it took 1503°Cd or 227 days to flower. This length of time became progressively shorter until remaining constant after the shortest day. In contrast, ‘Frontier’ took a constant 390 and 690 °Cd in increasing and decreasing photoperiods, respectively. The time which an individual inflorescence took from pollination until seeds were physiologically mature was 250 °Cd for both ‘Bolta’ and ‘Frontier’. The re-establishment of balansa clover each year relied on a large seed set (>1000 kg/ha) in the establishment year. The continued survival of balansa clover would then depend on a similar seeding event within a 4-5 year period to maintain the seed bank. Management considerations for balansa clover persistence and survival are discussed.

Ce travail repose sur (1) une étude de terrain des cumulats lités de l'ophiolite d'Oman, notamment dans plusieurs massifs où cette unité restait largement inexplorée, (2) une étude pétrographique et géochimique (microsonde électronique et LA-ICP-MS) d'environ 700 échantillons et (3) une simulation en laboratoire de la cristallisation de magmas boninitiques en présence d'eau. La cinquantaine de faciès pétrographiques définie, gabbroïques et ultrabasiques, est indispensable pour décrire rigoureusement la croûte profonde omanaise. Cette variété lithologique est révélatrice de la très grande variabilité des paramètres intensifs (P, T°, PH2O ...) et extensifs (composition) lors de la cristallisation des magmas au sein des chambres magmatiques à l'aplomb d'un centre d'expansion océanique. L'orthopyroxène précoce dans les cumulats primitifs (XMg > 80 %) est beaucoup plus commun que ce qui était proposé jusqu'à présent, ce qui remet en cause certaines idées reçues concernant l'origine de l'ophiolite. Je démontre que cette variété lithologique, l'abondance d'orthopyroxène, et d'autres caractéristiques pétrographiques et géochimiques des cumulats d'Oman s'expliquent par le mélange, dans des proportions variables, de deux principaux magmas : un d'affinité tholéiitique issu de la fusion d'une source asthénosphérique " N-MORB ", et un d'affinité andésitique à boninitique issu de la fusion hydratée d'une source lithosphérique déprimée. Ces deux magmas ont circulé dans des chenaux mantelliques (" filons ") avant d'alimenter les chambres. Le rôle de " mélangeur " des chambres magmatiques est ainsi confirmé. La contribution relative de ces deux magmas évolue au cours de l'ascension de diapirs asthénosphériques dans la lithosphère. Des variations abruptes de la pression partielle d'eau sont également indispensables pour rendre compte de l'ensemble de mes observations. Je montre aussi que les failles syn-accrétions, dont l'importance en Oman restait largement sousévaluée, sont un vecteur principal de la pénétration de fluides hydrothermaux jusque dans la croûte profonde en cours de cristallisation. Mon étude me permet également de mieux contraindre l'origine, encore très discutée, des intrusions " wehrlitiques " et de la zone de transition dunitique.

<p>Title: The engagement letter influence on the expectation gap – An empirical study on the expectation gap between auditors and small incorporated companies.</p><p>Keywords: Engagement letter, Expectation gap, Misunderstanding, Auditing, Audit, External Auditor, Client, Communication, Knowledge, General view</p><p>Problem: People outside the audit society have some mood points in what an external auditor is and what she/he does. Not everybody can understand an audit report and connect the auditor’s responsibility to it. These mood points mutually with ignorance about the auditor and its tasks can result in disagreement between auditors and interested parties, who have different needs and expectations on the auditor, which leaves the auditor-role with a built-in conflict in its role. The authors, in this essay, investigate whether, the relative new law, who request the auditors to establish an engagement letter with the clients, has decreased the misunderstandings between auditors and small limited companies.</p><p>Purpose: This essay is meant to investigate if the engagement letter has decreased the expectations gap between external auditors and clients.</p><p>Method: Facts has been gathered with the help of interviews with external auditors as well with clients. The questions that were asked during the interviews were half-structured, which gave the respondent the freedom to answer the questions freely but within the scope that was interesting for this essay.</p><p>Result: This study show that FAR through its new regulations in RS, in this particular essay, the engagement letter has not fulfilled its purpose to decrease misunderstandings between external auditors and clients, in this case, small firms. The engagement letter has been received as a contract as one of many. Our study shows that there have been no evident differences in knowledge-transfer between external auditors and clients. The engagement letter is designed by auditors with expertise which is not understood by the clients, which leads to a lack of interest by the clients that also reflects on the auditors. It seems though the engagement letter considers as insurance, above all by the auditors in situations when an actual misunderstanding, with legal actions as consequences, occurs.</p> / <p>Titel: Uppdragsbrevets påverkan på förväntningsgapet – En empirisk studie på förväntningsgapet mellan revisorer och små aktiebolag</p><p>Nyckelord: Uppdragsbrev, Missförstånd, Förväntningsgap, Revision, Små aktiebolag, Revisor, Klient, Kunskap, Kommunikation, Allmän syn</p><p>Problem: Det finns delade meningar bland människor utanför revisionskåren om vad en revisor är och vad han/hon gör. Långt ifrån alla kan läsa en revisionsberättelse eller koppla revisorns ansvar till den. Den delade mening och okunskap om revisorn och dennes arbete kan leda till meningsskiljningar och missförstånd mellan revisorn och intressenter som har olika behov och förväntningar på revisorn, vilket lämnar revisorn med en inbyggd konflikt i sin roll. Författarna undersöker i uppsatsen om lagen om införandet av uppdragsbrevet har lett till ett minskat missförstånd mellan revisorer och mindre aktiebolag.</p><p>Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka om införandet av uppdragsbrevet har minskat förväntningsgapet mellan revisor och klienter.</p><p>Metod: Data har insamlats med hjälp av djupintervjuer med revisorer såväl som klienter. Frågorna som ställdes under intervjuerna var ostrukturerade där respondenterna kunde svara fritt på frågorna men där författarna styrde in diskussionen i områden som var aktuella för uppsatsen.</p><p>Resultat: Uppsatsen visar att FAR genom nya stadgarna i RS, i detta berörande fall, uppdragsbrevet, inte lyckats minska missförstånden mellan revisorer och klienter i småföretag på ett förebyggande sätt. Uppdragsbrevet har mottagits som ett avtal, bland många, där ingen märkbar skillnad kring kunskapsöverföringen mellan revisorer och klienter kan identifieras. Uppdragsbrevet utformas av revisorer vilka besitter expertkunskaper, inom revision, kunskaper som klienterna inte innehar, som i sin tur leder till ett ointresse bland klienterna, som även reflekteras på revisorerna. Däremot upplevs uppdragsbrevet som en trygghetsfaktor för framförallt revisorer vid eventuella fall där ett missförstånd, med rättsliga påföljder, skulle uppstå.</p>

La mesure systématique dans les plans striés et leur traitement statistique par la méthode des dièdres droits ont permis de mettre en évidence, dans la région de Bourg-d'Oisans, 3 épisodes d'extension, antérieurs aux phénomènes alpins. Des critères stratigraphiques permettent de préciser leur âge, soit : • au Trias, direction d'extension N-S, • au Lias inférieur p.p., direction d'extension NE-SW, • au Lias supérieur, direction d'extension W.NW-E.SE. Ces faits sont à relier à la structuration de la marge européenne de la Téthys ligure, le bassin de Bourg d'Oisans étant considéré comme la couverture sédimentaire d'un bloc basculé décakilométrique. Le paléochamp de contraintes au Lias inférieur peut-être considéré comme le résultat d'une déviation de la contrainte générale en régime décrochant, du fait de l'existence d'accidents antérieurs hérités des phases tardi-hercyniennes. Les émissions de basaltes subalcalins (spilites) du sommet du Trias ont déjà été contrôlées par cette tectonique décrochante. Selon cette interprétation, le changement tectonique entre le sommet du Trias-Lias inférieur et le Lias supérieur s'est effectué par une simple permutation des contraintes D1 et D2 ; la contrainte minimale D3 étant restée constante en direction durant ces 2 épisodes. Ceci nous conduit à considérer que la réorganisation tectonique principale se situe au sommet du Trias et correspond donc au début du rifting dans cette région. L'évolution géodynamique de la région de Bourg-d'Oisans durant le Mésozoïque est similaire à celle d'autres systèmes de rift, comme le fossé rhénan et le Golfe de Suez. Les phases compressives alpines ont aussi été caractérisées. Leurs effets ont été fortement influencés par les structures héritées des épisodes distensifs mésozoïques. L'étude des structures syn-ophiolitiques dans le massif du Troodos à Chypre a permis d'individualiser une phase d'extension syn-ophiolitique dirigée W.NW-E.SE et des épisodes de déformation post-ophiolitiques (compression N160 et extensions récentes) fortement influencés par les structures antérieures.

L'étude de la série jurassique de la couverture du massif cristallin externe (Rochail-Lauvitel) a permis de préciser les différentes étapes de l'évolution d'un bloc basculé de ce secteur de la paléo-marge de la Téthys jurassique. L'étude sédimentologique a permis de distinguer 12 faciès caractérisant des milieux de dépôts compris entre les étages supralittoral et bathyal. L'analyse séquentielle met en évidence les différentes étapes d'approfondissement de ces milieux de dépôt au cours du rifting téthysien en fonction des variations biologiques et de la microfaune typique. Du point de vue séquentiel, l'Hettangien est représenté par une méga-séquence d'approfondissement découpée en 5 séquences limitées par des horizons de discontinuité. Les corrélations des différentes coupes ont permis de montrer que les variations d'épaisseur de l'Hettangien sont d'origine tectonique, mais résultent également de l'existence d'une paléo-topographie qui n'était pas plane. L'étude stratigraphique a permis, au point de vue paléontologique, de situer avec précision l'activité tectonique et l'approfondissement qui se sont produits au cours de l'Hettangien supérieur, de confirmer l'hétérochronie de la formation des Calcaires du Petit Renaud, et de mettre en évidence l'existence d'une série normale du Jurassique supérieur au sein de la formation des Calcaires du Paletas. La confrontation de l'étude sédimentologique et de l'étude stratigraphique permet d'affiner les corrélations entre les différentes coupes. L'étude paléo-structurale a permis la mise en évidence d'une activité qui a été perçue différemment par la sédimentation : • Au cours de l'Hettangien : apparition de failles normales synsédimentaires limitant de petits demi-grabens qui se sont arrêtés de fonctionner au début du Sinémurien. • L'érosion qui se manifeste sur les zones hautes entre le Domérien et l'Oxfordien moyen, est responsable du développement d'une formation biodétritique particulière sur les pentes du demi-graben : les Calcaires du Petit Renaud. • De l'Oxfordien moyen au Néocomien, la poursuite de l'instabilité des dépôts sur les pentes est responsable de la mise en place de 2 paquets glissés.

<p>Enligt en undersökning som granskar svenska fristående skolors ställningstagande till att ta emot elever med funktionshinder, visar resultatet att var tionde fristående skola nekar funktionshindrade elever plats på skolan. Syftet med följande studie är att undersöka hur rektorer på fristående skolor beskriver sitt ansvar, möjligheter och hinder att ta emot elever i behov av särskilt stöd. Studiens teoretiska utgångspunkter baseras på det relationella och kategoriska perspektivet, vilka är två synsätt att se på elever i behov av särskilt stöd. Studien använder sig av en intervjuundersökning och tre rektorer för tre fristående skolor intervjuas. Enligt Lpo 94 har rektorn huvudansvaret för att elever i behov av särskilt stöd får tillgång till resurser de behöver samt att resurser anpassas efter elevers olika behov. Skollagen poängterar varje barns rätt till utbildning och framhåller även de fristående skolornas rätt att neka elever plats på skolan. Resultatet visar att rektorerna för de fristående skolorna, till övervägande del, beskriver sitt ansvar, möjligheter och hinder att ta emot elever i behov av särskilt stöd i relation till det relationella perspektivet. Ekonomin beskrivs av rektorerna som en central faktor för både ökad möjlighet men även som det största hindret att ta emot elever i behov av särskilt stöd.</p>

No description available.

Title: The engagement letter influence on the expectation gap – An empirical study on the expectation gap between auditors and small incorporated companies. Keywords: Engagement letter, Expectation gap, Misunderstanding, Auditing, Audit, External Auditor, Client, Communication, Knowledge, General view Problem: People outside the audit society have some mood points in what an external auditor is and what she/he does. Not everybody can understand an audit report and connect the auditor’s responsibility to it. These mood points mutually with ignorance about the auditor and its tasks can result in disagreement between auditors and interested parties, who have different needs and expectations on the auditor, which leaves the auditor-role with a built-in conflict in its role. The authors, in this essay, investigate whether, the relative new law, who request the auditors to establish an engagement letter with the clients, has decreased the misunderstandings between auditors and small limited companies. Purpose: This essay is meant to investigate if the engagement letter has decreased the expectations gap between external auditors and clients. Method: Facts has been gathered with the help of interviews with external auditors as well with clients. The questions that were asked during the interviews were half-structured, which gave the respondent the freedom to answer the questions freely but within the scope that was interesting for this essay. Result: This study show that FAR through its new regulations in RS, in this particular essay, the engagement letter has not fulfilled its purpose to decrease misunderstandings between external auditors and clients, in this case, small firms. The engagement letter has been received as a contract as one of many. Our study shows that there have been no evident differences in knowledge-transfer between external auditors and clients. The engagement letter is designed by auditors with expertise which is not understood by the clients, which leads to a lack of interest by the clients that also reflects on the auditors. It seems though the engagement letter considers as insurance, above all by the auditors in situations when an actual misunderstanding, with legal actions as consequences, occurs. / Titel: Uppdragsbrevets påverkan på förväntningsgapet – En empirisk studie på förväntningsgapet mellan revisorer och små aktiebolag Nyckelord: Uppdragsbrev, Missförstånd, Förväntningsgap, Revision, Små aktiebolag, Revisor, Klient, Kunskap, Kommunikation, Allmän syn Problem: Det finns delade meningar bland människor utanför revisionskåren om vad en revisor är och vad han/hon gör. Långt ifrån alla kan läsa en revisionsberättelse eller koppla revisorns ansvar till den. Den delade mening och okunskap om revisorn och dennes arbete kan leda till meningsskiljningar och missförstånd mellan revisorn och intressenter som har olika behov och förväntningar på revisorn, vilket lämnar revisorn med en inbyggd konflikt i sin roll. Författarna undersöker i uppsatsen om lagen om införandet av uppdragsbrevet har lett till ett minskat missförstånd mellan revisorer och mindre aktiebolag. Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka om införandet av uppdragsbrevet har minskat förväntningsgapet mellan revisor och klienter. Metod: Data har insamlats med hjälp av djupintervjuer med revisorer såväl som klienter. Frågorna som ställdes under intervjuerna var ostrukturerade där respondenterna kunde svara fritt på frågorna men där författarna styrde in diskussionen i områden som var aktuella för uppsatsen. Resultat: Uppsatsen visar att FAR genom nya stadgarna i RS, i detta berörande fall, uppdragsbrevet, inte lyckats minska missförstånden mellan revisorer och klienter i småföretag på ett förebyggande sätt. Uppdragsbrevet har mottagits som ett avtal, bland många, där ingen märkbar skillnad kring kunskapsöverföringen mellan revisorer och klienter kan identifieras. Uppdragsbrevet utformas av revisorer vilka besitter expertkunskaper, inom revision, kunskaper som klienterna inte innehar, som i sin tur leder till ett ointresse bland klienterna, som även reflekteras på revisorerna. Däremot upplevs uppdragsbrevet som en trygghetsfaktor för framförallt revisorer vid eventuella fall där ett missförstånd, med rättsliga påföljder, skulle uppstå.

Enligt en undersökning som granskar svenska fristående skolors ställningstagande till att ta emot elever med funktionshinder, visar resultatet att var tionde fristående skola nekar funktionshindrade elever plats på skolan. Syftet med följande studie är att undersöka hur rektorer på fristående skolor beskriver sitt ansvar, möjligheter och hinder att ta emot elever i behov av särskilt stöd. Studiens teoretiska utgångspunkter baseras på det relationella och kategoriska perspektivet, vilka är två synsätt att se på elever i behov av särskilt stöd. Studien använder sig av en intervjuundersökning och tre rektorer för tre fristående skolor intervjuas. Enligt Lpo 94 har rektorn huvudansvaret för att elever i behov av särskilt stöd får tillgång till resurser de behöver samt att resurser anpassas efter elevers olika behov. Skollagen poängterar varje barns rätt till utbildning och framhåller även de fristående skolornas rätt att neka elever plats på skolan. Resultatet visar att rektorerna för de fristående skolorna, till övervägande del, beskriver sitt ansvar, möjligheter och hinder att ta emot elever i behov av särskilt stöd i relation till det relationella perspektivet. Ekonomin beskrivs av rektorerna som en central faktor för både ökad möjlighet men även som det största hindret att ta emot elever i behov av särskilt stöd.

This is a qualitative study aiming to find out how and why teachers work with art, music and movement in the English subject in the early years. In this study we have conducted a background study of previous research and as a starting point and as a point for reference we have relied on education policy documents like The Common European Framework of Reference for Languages and the Swedish curriculum for the English school subject. Our research has consisted of interviews with six teachers and ten observation occasions in a total of three different primary schools. Our result show that there seems to be a consensus in both theory and praxis when it comes to integrating art, music and movement in learning and teaching of English in the early school years. The use of methods including art, music and movement in early language learning seems to promote the language development for all students but especially for young learners that require extra support for their language development.