Sammanfattning Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka hur ämnet teknik har etablerats i förskolan jämfört med hur det har etablerats i grundskolan. Studien har genomförts genom att ta del av litteratur och tidigare undersökningar som belyser hur ämnet teknik har etablerats i grundskolan, och till viss del i förskolan, samt genom kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger som arbetar i förskolan. Därefter har jämförelser gällande ämnet tekniks etablering gjorts mellan förskolans och grundskolans verksamheter. Undersökningen visar att arbetssättet skiljer sig mycket åt mellan pedagogerna och mellan olika förskolor, vilket är fallet även i grundskolan där nationell likhet gällande teknikämnet saknas. Liksom i grundskolan får inte heller teknik som ämne speciellt stort utrymme i förskolan. Det finns många likheter mellan de båda verksamheternas sätt att behandla ämnet teknik samt mellan förskolans pedagogers och grundskollärarnas syn på teknik. Graden av kompetensutveckling inom teknik bland förskolans pedagoger är det som allra mest påverkar pedagogernas syn på teknik, vilket sätt man arbetar med teknik samt vilket utrymme ämnet teknik ges. / Abstract The purpose of this work has been to study in what way technology as a subject has been established in preschool compared to in primary school. The comparison has been accomplished by taking part of literature and studies of technology as a subject in primary school, and to some extent in preschool, and through qualitative interviews of six teachers in preschool. Finally a comparison has been done between the establishment of technology in preschool and in primary school. This study shows that teachers work with technology in many different ways and that there are differences between different kinds of preschools, as well as they are in primary school there a national similarity is missing. In preschool, as well as in primary school, technology as a subject doesn’t get much space. There are a lots of similarities between preschool and primary school in the way technology as a subject is been treated and of teacher’s view of technology. It is the teacher’s educational level in technology that has most effects of the teachers view of technology, in what way they work with technology and how much space technology get as a subject

Denna kvalitativa studies syfte är att lyfta fram vikten av att arbeta våldsförebyggande i lågstadiet och vilka hinder som kan finnas. Att arbeta våldsförebyggande handlar om att agera innan något hänt och att lära ut redskap och definitioner av vad våld är och innebär. Utifrån Vygotskijs syn på inlärning har materialet tolkats för att försöka få fram om och i så fall på vilket sätt lärarnas syn på våld påverkar deras våldspreventiva arbete. Som stöd i teoridelen har vi också använt oss av våldspyramiden samt normaliseringsprocessen, detta för att ytterligare försöka förstå det komplexa ämne våld är. Skolans syfte är inte enbart att lära ut skolämnen utan är också en plats där barn skall vara trygga och kunna tillgodose sig den kunskap som förmedlas.Vi vill med denna uppsats undersöka hur lärare i lågstadiet ser på våld mellan elever och om deras syn påverkar det våldsförebyggande arbetet i skolan. Vi vill också försöka bidra men att öka kunskapen kring våldets komplexitet och vad skolan och lärare kan göra för att försöka minska detta. Vi har intervjuat lärare för att försöka identifiera på vilket sätt de arbetar våldsförebyggande och vad de anser vara våld men också försöka få reda på om lärarnas syn på våld kan påverka sättet de arbetar våldsförebyggande. / The purpose of this qualitative study is to highlight the importance of working with violence prevention in primary school and what obstacles may exist. Working with violence prevention is about acting before something has happened and teaching tools and definitions of what violence is and means. Based on Vygotsky's view of learning, the material has been interpreted to try to find out if and if so how teachers' views on violence affect their violence prevention work. As support in the theory part, we have also used the violence pyramid as well as the normalization process, this to further try to understand the complex subject of violence. The purpose of the school is not only to teach school subjects, but is also a place where children should be safe and able to satisfy the knowledge that is conveyed.With this paper, we want to investigate how primary school teachers view violence between pupils and whether their views affect violence prevention in schools. We also want to try to contribute but to increase knowledge about the complexity of violence and what the school and teachers can do to try to reduce this. We have interviewed teachers to try to identify how they work with violence prevention and what they consider to be violence, but also to try to find out whether teachers' views on violence can affect the way they work with violence prevention.

Spelbaserat lärande är ett exempel på ett område som intresset har ökatför under 2010-talet och forskning har påvisat positiva effekter medspelbaserat lärande. Pellas, et al. (2018) förklarar att det är svårt att hållastudenter motiverade och engagerade i klassrummen när de anser att lärarnas pedagogiskaval och lärandemetoder är tråkig och oinspirerande. Ett återkommande problem äratt det finns många studenter som av diverse anledningar inte genomför olikamoment inom kurser eller till och med hoppar av en pågående utbildning. Syftet med denna studie är att undersöka hurstudenter med tidigare erfarenhet av spel ser på spelbaserat lärande för attskapa ett underlag som kan användas som stöd vid implementation av denlärandemetoden. Studien baseras på en kvalitativmetod som innefattar semistrukturerade intervjuer med sex olika respondentersom valdes tack vare deras unika erfarenheter. Studien utgår från ettteoretiskt ramverk som består av kategorierna Motivation, Prestation, Attityd,Utmaningar och Nyttor. Frågor till intervjuerna baserades på teorin ochkompletterades med scenarion som innehöll specifika uppgifter från kurserrespondenterna deltagit i för att de skulle ha något att relatera till.Resultatet i studien visar att studenterna har en positiv syn på spelbaseratlärande i studierna och känner att det hade varit roligt att införa spelbaseratlärande i undervisningen. De menar på att det skulle kunna bidra till attmotivationen ökar och prestationen förbättras mende ser samtidigt utmaningar som kommer med spelbaserat lärande där utformningenav spelet tydligt pekas ut. Studenterna förklarar att ett spel bör varautformat för att vara anpassat tillaktuell målgrupp och för att kunna möta individens behov. Spelbaserat lärandehar visat sig ha en plats i skolbänken enligt den spelande generationeneftersom det faller naturligt för dem att interagera på det sättet. / Game-based learning is an example of an area where   interest has increased during the 2010s and research has shown positive   effects with game-based learning. Pellas, et al. (2018) explains that it is   difficult to keep students motivated and engaged in the classrooms when they   believe that the teachers' educational choices and learning methods are   boring and uninspiring. A recurring problem is that there are many students   who, for various reasons, do not carry out various parts of courses or even   skip an ongoing education. The purpose of this study is to investigate how   students with previous experience of games view game-based learning in order   to create a foundation that can be used as support in implementing the   learning method. The study is based on a qualitative method that includes   semi-structured interviews with six different respondents who were chosen due   to their unique experiences. The study is based on a theoretical framework   consisting of the categories Motivation, Achievement, Attitude, Challenges   and Benefits. Questions for the interviews were based on the theory and were   supplemented with scenarios which contained specific information from the   courses the respondents participated in, in order for them to have something   to relate to. The results of the study show that the students have a positive   view of game-based learning in the studies and feel that it would be fun to   introduce game-based learning in the teaching. They argue that it could   contribute to increasing motivation and improving performance, but at the   same time they see challenges that come with game-based learning where the   design of the game is clearly pointed out. The students explain that a game   should be designed to be adapted to the current target group and be able to   meet the individual's needs. Game-based learning has proven to have a place   in the school bench according to the gaming generation because it comes naturally   to them to interact in that way.

This thesis gives an overview of Jesus in the basic sources of Islam, the Qur'an and Sunnah. In a brief biography of Prophet Muhammad, it deals with the influence of Christians in his life. It follows the creation of the Qur'an and mentions some aspects of its doctrine. The thesis selects the Qur'anic verses about Christians and especially those which are related directly or indirectly to Jesus. It analyzes the meaning of the names, which the Qur'an assigns to Jesus. The selected Hadiths, in which some of the names of Jesus appear, are systematized into thematic areas. The thesis observe the role that this Islamic tradition assigns to him. It compares the differences between the view on Jesus in Islam and Christianity. It notes that there are different meanings in both religions under the same sounding names and titles of Jesus. The thesis brings reason why the image of Jesus in Islam is different. It shows whether the person of Jesus can be the object and starting point for interreligious dialogue. In conclusion, it offers the possibilities of inspiration for restoring Christian faith by Muslim Jesus.

Uppsatsen undersöker vilken inställning gymnasielärare har till ämnet idrott och hälsa. Tanken om detta har skapats från de historier som författaren har tagit del av, där lärare i ämnet idrott och hälsa har berättat hur andra lärare har haft en problematisk syn på ämnet och behandlat det därefter. För att få svar på ifall inställningen går att hitta på flera gymnasier, så används semi-strukturerade intervjuer som metod. Urvalet består av gymnasielärare på svenska gymnasieskolor som också utgör en heterogen grupp; det vill säga att där blandas ålder, kön, yrkeserfarenhet, ämnen de undervisar och är utbildade i samt vilken skola de tillhör. Svaren från intervjuerna presenteras i en resultatdel, och resultaten visar att majoriteten av de intervjuade, men även andra personer, verkar ha en problematisk syn på ämnet idrott och hälsa. I analysdelen så används professionsteorin, elevers syn, idrottsämnets historia samt läroplaner för att tolka resultatet. Slutsatsen är att skälen till en problematisk syn på ämnet kan vara en bristfällig förståelse för ämnets innehåll, en fördom från de gamla kursplanerna som inte har uppdaterats med innehållet i dagens kursplaner eller en oförståelse för att se praktisk erfarenhets hemhörighet i professionen.

Med utgångspunkt i min konstnärliga praktik behandlar jag begreppet kronotopi; tröskelfenomen, tidrum i relation till kroppar. Tiden tjocknar, laddar rummet och svarar på tidens rörelser. Texten ställer sig frågan hur skillnad kan fördela tid. Jag situerar mig i relation till Laura Marks såkallade haptiskta seende, Jennifer M. Barker om taktilitet samt Deleuze och Merleau-Pontys arbeten om varseblivning, med en förhoppning om att komma närmare en idé om samtidighetens omöjlighet. En samling frågor producerar genomgående språk och texten bär på möjligheten att låta oss befinna oss kvar i vissa tankeobjekt som framskrivs genom tidrummet. Det tankeobjekt som behandlas i texten är föremålet fönster. Fönstret som en tröskel, som en teknik, som ett tillstånd, som en tanke, som en kropp, som ett öga, som en perceptionsgräns, som ett språk, som en dikt, som en bok. Jag önskar sträcka ut våra intima utrymmen genom att försätta oss i ett precist tillstånd, i en förtjockad tid.

Human vision is one of the most important senses, but recently near-sightedness is growing among the population. To investigate this progression, the pheripery of the eye is being studied. Therefore, new methods are developed to examine peripheral vision. This study compares two such instruments: A newly developed for commercial use (Double-Pass) is tested against an established lab setup (Hartmann-Shack Dual-Angle). Measurements of mean focus and astigmatism were taken both foveally and peripherally on 15 people, to examine if the two instruments give the same values. The comparison between the systems shows that a correlation exists, but the data handling algorithm of the Double-Pass system can be fine-tuned to obtain a more consistent result. In addition to this, a university course in optics is investigated in order to develop a homework assignment to make the students engage with the course material and get more students to pass the course. The choice of task is based on the most challenging concepts of previous exams, focusing on peer assessment and formative feedback. From this, a material was developed with a typical exam task combined with a proposed solution that the students used to give feedback to each other. The material was test-run with two former students and updated based on their comments. The assignment was appreciated, but seeing a peer’s assignment can be stressful if the students themselves feel unsure about the material. This will hopefully be avoided when given during the course, where the students can discuss with each other. The upcoming course round will test the assignment with a whole class. / Synen är ett av människans viktigaste sinnen, men den senaste tiden har närsynthet blivit allt vanligare. För att undersöka den ökade förekomsten av myopi utvecklas nya metoder för att undersöka synen i periferin, då denna verkar ge ledtrådar om uppkomsten av närsynthet. I denna studie görs en jämförelse mellan två sådana instrument, ett nyutvecklat mot kommersiellt bruk (Double-Pass) testas mot en etablerad labuppställning (Hartmann-Shack Dual-Angle). Mätningar av medelfokus och astigmatism gjordes både fovealt och periferiellt på 15 personer för att se om instrumenten ger samma resultat. Jämförelsen mellan systemen visar att en korrelation existerar, men att datahanteringsalgoritmen för Double-Pass instrumentet kan finjusteras för att få ett mer överensstämmande resultat. Utöver detta undersöks en universitetskurs i optik för att utveckla en hemuppgift som ska hjälpa studenterna att arbeta med kursmaterialet och hjälpa fler att klara kursen. Valet av uppgift grundar sig i vilka koncept som varit utmanande i tidigare tentor och fokus ligger på kamratbedömning och formativ återkoppling. Från detta utvecklades ett material med en tentatypisk uppgift kombinerat med ett lösningsförslag som studenterna använder för att ge återkoppling till varandra. Materialet testkördes med två tidigare studenter och uppdaterades efter deras kommentarer. Uppgiften uppskattades, men att se en kamrats uppgift kan vara stressande om studenterna själva känner sig osäkra på materialet. Detta undviks förhoppningsvis när uppgiften ges under en kurs då studenterna har möjlighet att diskutera med varandra. Uppgiften kommer testköras i helklass under kommande kursomgång.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarens val av aktiviteter i friluftsliv inom idrott och hälsa samt huruvida lärarens habitus påverkar valet. Studiens fyra frågeställningar var: Hur ser läraren på friluftsliv? Vilka aktiviteter undervisar läraren i på skolan inom friluftsliv? Vilka faktorer påverkar stoffurvalet inom friluftsliv? Påverkas läraren av sin habitus i friluftsliv vid val av aktiviteter? Metod Studien har en kvalitativ ansats och sammanlagt sex lärare i idrott och hälsa intervjuades utifrån ett semistrukturerat intervjuformat. Tre av lärarna undervisar i åk 7–9 och tre på gymnasiet. Skolorna är belägna i Stockholms län (innerstad till länets ytterkanter) och har olika geografiska och socioekonomiska förutsättningar. Intervjudeltagarna har olika lång erfarenhet av att undervisa i ämnet. Intervjuerna genomfördes på plats på skolorna, varefter de transkriberades, kodades, tematiserades och analyserades med teoretisk utgångspunkt i ramfaktorteorin och habitus. Resultat Studiens resultat visar att lärarnas syn på friluftsliv är att komma bort ifrån staden men skiljer sig åt i synen på friluftsliv som mål eller medel. Lärarna inkluderar aktiviteter som täcker in flera årstider, samtidigt som flera dagars vinteraktiviteter saknas. Faktorerna som påverkar respondenternas yrkesutövning är både yttre, som exempelvis tid, ekonomi, skolans geografiska placering, och inre habitusbaserade som erfarenhet, utbildning, trygghet och intresse. Slutsats De slutsatser som kan dras i denna studie är att lärarnas val påverkas av såväl yttre som inre faktorer, men att omfattningen varierar beroende på framför allt skolans geografiska läge, ekonomi, tids- och trygghetsaspekter, samt erfarenhet, utbildning och intresse. Det förekommer viss habituspåverkan, och till skillnad från tidigare studier så anges klimatförändring och elevers bristande rörelseförmåga som två återkommande och begränsande problem.

På grund av Covid 19 har de flesta människor valt att jobba hemifrån och de flesta hushåll har en accesspunkt som möjliggör kommunikation mellan flera enheter. Attacker mot Wi-Fi accesspunkter har ökat under de senaste åren på grund av sårbarheter som kan finnas i accesspunkten. När en sårbar väg hittas i accesspunkt kan detta ledda till att angriparen använder den sårbara vägen för att göra ett intrång och skada en eller flera enheter i hemnätverket och även företagens enheter. Teknikens framsteg har hjälpt oss att implementera flera säkerhetsåtgärder som kan skydda accesspunkten vid intrångsförsök. Syftet med detta arbete är att lägga fokus på att ge rätt kunskap för nya nätverkstekniker för att öka medvetenhet inom säkerheten i hemnätverk. Målet med detta examensarbete är att ge en djupare kunskap för nya nätverkstekniker för att kunna förhindra eller minimera attacker som orsakas av sårbarheter i ett hemnätverk med Wi-Fi accesspunkt och ta fram en rutin för hur det ska skyddas. Efter vi har identifierat en mängd attacker och själva utfört dem, visade resultatet att det var lätt att manipulera en sårbar accesspunkt med de valda attacksverktygen i detta arbete och experimenten har påvisat oss vikten av att implementera rätt säkerhetsåtgärder och hur väl de skyddar accesspunkten mot ett intrångsförsök. / Due to Covid 19, most people have chosen to work from home and most households have an access point that enables communication between several devices. Attacks against Wi-Fi access points have increased in recent years due to vulnerabilities that may exist in the access point. When a vulnerable path is found in the access point, this can lead to the attacker using the vulnerable path to breach and damage one or more devices in the home network and even corporate devices. Advances in technology have helped us implement several security measures that can protect the access point in case of intrusion attempts. The purpose of this work is to focus on providing the right knowledge for new network technicians to increase awareness in home network security. The goal of this thesis is to provide a deeper knowledge for new network technicians to be able to prevent or minimize attacks caused by vulnerabilities in a home network with a Wi-Fi access point and develop a routine for how to protect it. After we have identified several attacks and performed it ourselves, the result showed that it was easy to manipulate a vulnerable access point with the selected attack tools in this work and the experiments have shown us the importance of implementing the right security measures and how well they protect the access point against an intrusion attempt.

Utomhuspedagogik kan berika undervisningen i de naturorienterande ämnena genom att ge elever möjligheten att utveckla sin kunskap genom olika erfarenheter. Trots att tidigare forskningsresultat pekat på att utomhuspedagogik ger en positiv inverkan på elevers lärande väljer lärare att frångå pedagogiken. Därav syftar denna studie till att framhäva lärares erfarenheter och uppfattningar av utomhuspedagogik.   Denna kvalitativa studie utforskar lärares erfarenheter och uppfattningar av utomhuspedagogik inom naturvetenskapliga ämnen i de tidiga skolåren, F-3, i Skåne. Genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare från tre kommuner undersöker studien både fördelar och utmaningar med utomhuspedagogik inom NO-ämnen. Empirin analyserades utifrån tematisk innehållsanalys där det framkom kategorier utifrån lärarnas gemensamma svar. Därefter analyseras framkomna teman utifrån Kolbs (2015) upplevelsebaserade teori och Vygotskys koncept ”Zone of proximal development”. Resultatet och slutsatsen av studien visade att lärarna ser mestadels mervärden med utomhuspedagogik men även några få utmaningar. / Outdoor education can enrich the teaching of natural sciences by giving students the opportunity to develop their knowledge through hands-on experiences. Despite previous research that highlights the positive impact outdoor education has on students' learning, teachers choose not to utilize this pedagogic technique. This study aims to highlight teachers' experiences and perceptions of outdoor education in order to understand the utility and challenges of its implementation. This qualitative study specifically explores teachers' experiences and perceptions of outdoor education in natural science subjects during the early school years, F-3, in Skåne. Through semi-structured interviews with five teachers from three different municipalities, this study examines both the benefits and challenges of outdoor education in natural science subjects. The teachers’ experiences were analyzed based on thematic content, where categorical themes emerged based on the teachers' common responses. These themes were then analyzed based on Kolb's (2015) experience-based theory and Vygotsky's concept "Zone of proximal development". The results of this study demonstrate that teachers view outdoor education as an added benefit but they also identify some challenges to its implementation.