The work deals with Parental Alienation Syndrome and connects it to the separation of parents or in their process of a breakup. It also deals with selected work options, specifically work with parents in the conflict and the actual work with the family in the presence of this syndrome. The theoretical part is a chapter of parents'separation and a chapter of Parental Alienation Syndrome. The practical part includes a description of the research, evaluation and conclusions. The main objective of the research is to analyze the situation of the family, giving rise to the syndrome from the perspective of the alienated parents. Parental Alienation Syndrome is a high risk for society and its occurrence or consequences are not negligible. Topicality is given to the large number of separations and divorces in our society.

 ABSTRACT  Background: Since its first mention by Kirk et al. in 1967 and its recognition as a full- fledged rheumatologic disorder, the hypermobility syndrome (HMS) has been increasingly investigated and reported in the scientific literature. Expeditiously renamed benign joint hypermobility syndrome in the patent absence of life-threatening complications, its relatively innocuous character has been progressively reconsidered. In fact, the HMS tends to date to be considered analogous to the Ehlers-Danlos syndrome-hypermobility type, a heritable disease of connective tissue, and therefore emerges as a chiefly rheumatologic disorder with possible widespread reverberations in practically all organs and systems. The condition thence goes beyond the sole involvement of the musculoskeletal system and is recurrently associated with seemingly-unrelated and more or less severe conditions (cardiovascular, pulmonary, gastro- intestinal…). However, neurologic implications of the hypermobility syndrome remain poorly documented, particularly those regarding the peripheral nervous system. Ranking amongst the afflictions of the latter, nerve entrapment syndromes (NES) comprehend a multitude of categories, notably the thoracic outlet syndrome (TOS). And if their pathological mechanisms are generally apprehended...

<p>Syftet med denna studie är att få fördjupad kunskap och förståelse om Aspergers syndrom. Via ökad kunskap hoppas jag kunna bemöta dessa personer på ett mer rättvist sätt. Genom en litteraturstudie har jag sökt fakta om Aspergers syndrom och dess historik och bakgrund. Jag har även sökt efter likheter och skillnader mellan autism och Aspergers syndrom eftersom dessa är närbesläktade. I litteraturstudien tas också aspekter upp angående skolans roll när det gäller barn med Aspergers syndrom. Jag har valt att fokusera arbetet på barn med Aspergers syndrom i skolåldern och därför inte tagit upp det vuxna perspektivet. Studien ligger till grund för min emperiska undersökning som genomförs med en fallstudie och intervjuer. Fallstudien genomfördes på en flicka som går i årskurs 2, och de personer som jag har intervjuat är flickans assistent och personal vid habilitering. </p><p>De frågeställningar som jag ville få svar på är följande: Vad är Aspergers syndrom? Skillnaden mellan Aspergers syndrom och autism? Vad säger Lpo-94 angående barn i behov av särskilt stöd? Hur upplever elever med Aspergers syndrom sin situation? Vilken roll spelar föräldrar, lärare och andra vuxna för elever med Aspergers syndrom? </p><p>Resultatet av detta arbete består bland annat av att litteraturen i många avseenden stämmer väl överens med det som upplevdes till exempel när fallstudien genomfördes. Det viktigaste som har framkommit är hur betydelsefullt det är att vara tydlig och strukturerad när det gäller bemötandet med dessa personer. Alla människor fungerar egentligen bäst när man kan se en röd tråd i tillvaron men för dessa personer är det A och O om de ska ha en möjlighet att kunna fungera tillfredställande. Ett effektivt hjälpmedel som jag har bekantat mig med under arbetets gång är sociala berättelser. Med dessa förtydligas en specifik situation via bilder och eventuell text. Genom att använda sig av dessa underlättar man tillvaron för personer med Aspergers syndrom. Jag har lärt mig otroligt mycket av att skriva detta arbete och känner mig nu redo att möta dessa människor i min kommande yrkesutövning.</p>

Syftet med denna studie är att få fördjupad kunskap och förståelse om Aspergers syndrom. Via ökad kunskap hoppas jag kunna bemöta dessa personer på ett mer rättvist sätt. Genom en litteraturstudie har jag sökt fakta om Aspergers syndrom och dess historik och bakgrund. Jag har även sökt efter likheter och skillnader mellan autism och Aspergers syndrom eftersom dessa är närbesläktade. I litteraturstudien tas också aspekter upp angående skolans roll när det gäller barn med Aspergers syndrom. Jag har valt att fokusera arbetet på barn med Aspergers syndrom i skolåldern och därför inte tagit upp det vuxna perspektivet. Studien ligger till grund för min emperiska undersökning som genomförs med en fallstudie och intervjuer. Fallstudien genomfördes på en flicka som går i årskurs 2, och de personer som jag har intervjuat är flickans assistent och personal vid habilitering. De frågeställningar som jag ville få svar på är följande: Vad är Aspergers syndrom? Skillnaden mellan Aspergers syndrom och autism? Vad säger Lpo-94 angående barn i behov av särskilt stöd? Hur upplever elever med Aspergers syndrom sin situation? Vilken roll spelar föräldrar, lärare och andra vuxna för elever med Aspergers syndrom? Resultatet av detta arbete består bland annat av att litteraturen i många avseenden stämmer väl överens med det som upplevdes till exempel när fallstudien genomfördes. Det viktigaste som har framkommit är hur betydelsefullt det är att vara tydlig och strukturerad när det gäller bemötandet med dessa personer. Alla människor fungerar egentligen bäst när man kan se en röd tråd i tillvaron men för dessa personer är det A och O om de ska ha en möjlighet att kunna fungera tillfredställande. Ett effektivt hjälpmedel som jag har bekantat mig med under arbetets gång är sociala berättelser. Med dessa förtydligas en specifik situation via bilder och eventuell text. Genom att använda sig av dessa underlättar man tillvaron för personer med Aspergers syndrom. Jag har lärt mig otroligt mycket av att skriva detta arbete och känner mig nu redo att möta dessa människor i min kommande yrkesutövning.

Studien är gjord i form av en kvalitativ studie där syftet är att genom berättelser från personer med Aspergers syndrom förstå vilken betydelse just detta funktionshinder kan ha för skolgången. Studien bygger på livsberättelser från en kille och en tjej som beskriver sin syn på sitt funktionshinder samt vilka svårigheter och möjligheter de har stött på under skolåren. I studien redovisas även relevant litteratur om Aspergers syndrom och olika metoder samt strategier läraren kan använda sig av i undervisningen. Dessa metoder och strategier kan bilda en grund för strukturering och planering av skoldagen och skolmiljön så att eleverna får det stöd deras funktionshinder kräver och sina behov mötta. Resultatet visar att tydlighet och struktur är viktiga delar för personer med Aspergers syndrom. Vidare visar resultatet att skolan har svårt att anpassa undervisningen, materialet och miljön efter respondenternas funktionshinder. Slutsatsen av studien är att det behövs mer kunskap om vilka svårigheter elever med Aspergers syndrom upplever i skolan och vardagen. Vi valde att skriva om detta ämne för att vi personligen vill få större kunskap om hur vi som pedagoger kan stötta elever i behov av särskilt stöd. / This is a qualitative study where the objective is to give the reader an understanding of how people with Aspergers syndrome experience their disability and their time in school by listening to two peoples stories. The study is built on the stories of a boy and a girl who describes their view of their disability and the difficulties and possibilities they have encountered during their years in school. The study also brings up relevant literature about Aspergers syndrome and the different methods and strategies the teacher can use in the education. These methods and strategies can form a base for structuring and planning the school day and the school environment so the pupils can get the support their disability demands, and get their needs met. The result shows that directness and structure is important parts for people with Aspergers syndrome. Further more the result shows that the school has difficulties to adapt the education, material and environment for the respondents disabilities. The conclusion of the study is that more knowledge, about the difficulties pupils with Aspergers syndrome faces in every day life and in school, is necessary. We chose to write about this subject because we personally want a bigger knowledge of how we as educationalists can support pupils in need of special support.

Mit dem Ziel, die denaturierende Hochdruck-Flüssigkeitschromatographie (DHPLC) als standardisierte Methode in der molekulargenetischen Diagnostik des TBX1-Gens einzuführen, wurde an 35 Patienten mit begründetem klinischen Verdacht oder Nachweis eines congenitalen Herzfehlers die Mutationsanalyse etabliert und durchgeführt. Die erzielten Ergebnisse bestätigten die kosteneffiziente und zugleich einfache Durchführung des Verfahrens. In der Evaluation wurde für die DHPLC zudem eine hohe Sensitivität und Spezifität nachgewiesen, womit der zukünftige Einsatz dieser Methode im routinemäßigen Mutationsscreening gerechtfertig ist. Mittels DHPLC konnten im Rahmen der vorliegenden Dissertation insgesamt 14 verschiedene Veränderungen im TBX1-Gen identifiziert und in der anschließenden Sequenzanalyse als Polymorphismen (Normvarianten) charakterisiert werden.

<p>Studien är gjord i form av en kvalitativ studie där syftet är att genom berättelser från personer med Aspergers syndrom förstå vilken betydelse just detta funktionshinder kan ha för skolgången. Studien bygger på livsberättelser från en kille och en tjej som beskriver sin syn på sitt funktionshinder samt vilka svårigheter och möjligheter de har stött på under skolåren. I studien redovisas även relevant litteratur om Aspergers syndrom och olika metoder samt strategier läraren kan använda sig av i undervisningen. Dessa metoder och strategier kan bilda en grund för strukturering och planering av skoldagen och skolmiljön så att eleverna får det stöd deras funktionshinder kräver och sina behov mötta. Resultatet visar att tydlighet och struktur är viktiga delar för personer med Aspergers syndrom. Vidare visar resultatet att skolan har svårt att anpassa undervisningen, materialet och miljön efter respondenternas funktionshinder. Slutsatsen av studien är att det behövs mer kunskap om vilka svårigheter elever med Aspergers syndrom upplever i skolan och vardagen. Vi valde att skriva om detta ämne för att vi personligen vill få större kunskap om hur vi som pedagoger kan stötta elever i behov av särskilt stöd.</p> / <p>This is a qualitative study where the objective is to give the reader an understanding of how people with Aspergers syndrome experience their disability and their time in school by listening to two peoples stories. The study is built on the stories of a boy and a girl who describes their view of their disability and the difficulties and possibilities they have encountered during their years in school. The study also brings up relevant literature about Aspergers syndrome and the different methods and strategies the teacher can use in the education. These methods and strategies can form a base for structuring and planning the school day and the school environment so the pupils can get the support their disability demands, and get their needs met. The result shows that directness and structure is important parts for people with Aspergers syndrome. Further more the result shows that the school has difficulties to adapt the education, material and environment for the respondents disabilities. The conclusion of the study is that more knowledge, about the difficulties pupils with Aspergers syndrome faces in every day life and in school, is necessary. We chose to write about this subject because we personally want a bigger knowledge of how we as educationalists can support pupils in need of special support.</p>

No description available.

Introduction: Takotsubo cardiomyopathy is an apical ballooning syndrome, which can be triggeredby stress. Only few case reports describe the onset of Takotsubo as a complication of neurosurgery procedures. Clinical presentation: A case of a 53 year-old female with a spinal neurinoma and surgery-associated Takotsubo cardiomyopathy is demonstrated. The patient developed typical signs of a myocardial infarction with circulation depression and ST elevation, but normal cardiac enzymes at the end of surgery. Cardiac catheterization and levocardiography confirmed the absence of any critical coronary disease but the presence of a typical apical ballooning and midventricular hypokinesis. The patient recovered completely under supportive conservative and cardiological therapy, showing regular left ventricular pumpfunction. Conclusion: Interventions in neurosurgery and perioperative care should be kept as stress free as possible. Due to the possibility of neurogenic mechanisms related to cardiomyopathy, Takotsubo cardiomyopathy as an entity of stress-induced complications should be taken into consideration.

Dem Spurenelement Chrom wird seit mehreren Jahrzehnten eine maßgebliche Funktion im Glucosestoffwechsel zugeschrieben. In der vorliegenden placebokontrollierten Studie wurden die Effekte einer Chromhefezulage bei insulinresistenten Ponies und Pferden untersucht. Aus dem Patientenklientel der Pferdeklinik an der Rennbahn wurden mittels eines Stärketoleranztest 27 Ponies und Pferde ausgewählt, welche einen veränderten Glucosestoffwechsel aufwiesen. Die Versuchsprobanden waren 13,9 ± 4,8 Jahre alt, wiesen eine mittlere Körpermasse von 422 ± 138 kg und einen mittleren Body Condition Score von 7,6 ± 0,8 (Skala 1-9) auf. Die 27 Ponies und Pferde wurden nach dem Zufallsprinzip in 2 Gruppen unterteilt. Die Chromgruppe (N=15) erhielt über einen Zeitraum von 28 ± 7 Tagen eine Chromhefezulage in einer täglichen Dosierung von 25 μg/kg KM, die Placebogruppe (N=12) erhielt eine Hefezulage ohne Chrom in derselben Hefemenge wie die Chromgruppe. Während des Versuchszeitraumes wurden alle Probanden mit Heu 1,5 kg /100 kg KM gefüttert. Zu Beginn und am Ende des Versuchszeitraumes wurde jeweils ein Stärketoleranztest (1,5 g Stärke/kg KM) über eine Dauer von 420 min durchgeführt. Die Blutproben wurden postprandial in definierten Intervallen entnommen. In beiden Gruppen konnte ein deutlicher Gewichtsverlust über die vierwöchige Versuchszeit beobachtet werden. Dabei wurde ein signifikanter Gewichtsverlust bei der chromsupplementierten Gruppe von 3,8 ± 4,3 % (p < 0,05) und ein ebenfalls signifikanter Gewichtsverlust bei der Placebogruppe von 2,1 ± 3,2 % (p < 0,05) verzeichnet. Unterschiede zwischen den Behandlungsgruppen konnten aber nicht mit p < 0,05 abgesichert werden. Die Ruheglucosekonzentrationen bewegten sich bei den chromsupplementierten Tieren im Mittel bei 6,3 ± 2,1 mmol/l, die placebosupplementierte Gruppe wies mittlere Werte von 5,5 ± 0,9 mmol/l auf. Nach der Behandlung konnten Ruheglucosekonzentrationen von 6,0 ± 2,0 mmol/l für die chromsupplementierten Tiere und Ruheglucosekonzentrationen von 5,6 ± 0,5 mmol/l für die placebosupplementierten Probanden gemessen werden. Die Nüchterninsulinkonzentrationen im Plasma lagen vor der Supplementierung bei 63,7 ± 81,9 μU/ml für die Chromgruppe und bei 42,9 ± 47,8 μU/ml für die Placebogruppe. Nach der Behandlung konnten Nüchterinsulinkonzentrationen bei den chromsupplementierten Pferden und Ponies von 33,2 ± 35,7 μU/ml sowie bei den placebosupplementierten Tieren von 14,4 ± 8,7 μU/ml verzeichnet werden. Diese Veränderung der Nüchterninsulinwerte innerhalb der beiden Behandlungsgruppen war jedoch nicht signifikant. Beim 1. Stärketoleranztest erreichte die Chromgruppe eine mittlere maximale Plasmaglucosekonzentration von 12,4 ± 2,6 mmol/l mit Einzelwerten bis zu 19,3 mmol/l, die Placebogruppe wies eine mittlere maximale Plasmaglucosekonzentration von 11,8 ± 2,0 mmol/l mit Einzelwerten bis 16,3 mmol/l auf. Die Plasmainsulinkonzentrationen stiegen im 1. Stärketoleranztest bei der Chromgruppe auf mittlere maximale Werte von 1902 ± 1393 μU /ml sowie in der Placebogruppe auf 1158 ± 753 μU/ml. Im 2. Stärketoleranztest erreichte die Chromgruppe eine mittlere maximale Plasmaglucosekonzentration von 11,0 ± 3,0 mmol/l und die Placebogruppe wies eine mittlere maximale Plasmaglucosekonzentration von 10,7 ± 2,6 mmol/l auf (Behandlung und Zeit: nicht signifikant). Die Plasmainsulinkonzentrationen der Chromgruppe stiegen im 2. Stärketoleranztest auf mittlere maximale Plasamainsulinkonzentrationen von 1277 ± 856 μU/ml, für die placebosupplementierte Gruppe wurden mittlere Maximalwerte von 883 ± 725 μU/ml ermittelt; diese Unterschiede waren jedoch nicht signifikant. Der beobachtete Körpergewichtsverlust scheint für beide Gruppen von Bedeutung für die Verbesserung der Insulinresistenz zu sein. Nach der vierwöchigen Supplementierungsphase konnte allerdings bei den Tieren die Cr erhielten, eine deutlichere Reduktion bei der Insulinreaktion im Verlaufe des 2. STT beobachtet werden, wohingegen die Placebopferde nur eine moderate Veränderung in der Insulinreaktion aufwiesen.