No description available.

I denna uppsats ämnar jag svara på frågan huruvida det går att argumentera för rätten till abort på en kristen teologisk grund? För att göra detta gör jag en jämförande textanalys mellan fyra teologer som skrivit om rätten till abort; R.C Sprouls Abortion: a rational look at an emotional issue och Frank Pavones Abolishing Abortion: How You Can Play a Part i Ending the Greatest Evil of Our Day som är emot abort och Kira Schlesingers Pro-Choice and Christian: Reconciling Faith, Politics and Justice och Margaret D. Kamitsukas Abortion and the ChristianTradition: A Pro-Choice Theological Ethic som är för rätten till abort. Argumenten mot abort centreras kring åsikten att foster är fullvärdiga personer från befruktningsögonblicket och att detta gör att abort ses som mord. Även frågan om kvinnors rätt till sina kroppar utgör en betydande del för argumentationen; eftersom kvinnors rätt till sina kroppar inte anses vara absolut har kvinnor inte rätt att besluta om abort eftersom fostret som aborteras inte är en del av deras kropp. Argumenten för rätten till abort centreras kring åsikten att kvinnor har rätten att bestämma över sina kroppar och att denna rätt inte övergås av ett fosters eventuella rätt till liv. Att foster inte ses som personer för än sent under graviditeten respektive efter födseln spelar också en stor roll i argumentationen. Även den kristna kyrkans historia lyfts fram eftersom en analys av kyrkans motstånd mot abort historiskt visar att det inte handlar om fosters rätt till liv utan om att kontrollera kvinnors kroppar och människors sexualitet. Utifrån dessa argumentationer kommer jag fram till att det går att argumentera förrätten till abort på en kristen teologisk grund. Mina främsta argument för detta är att en kvinnas agens och rätt att ta beslut för sig och sitt liv väger tyngre än ett fosters rätt till liv, särskilt eftersom det utifrån kristen teologi inte med säkerhet går att säga att foster är personer.

Suffering is at the very heart of the Christian faith. But traditionally non-human suffering is viewed as aethical and amoral. In being superior, endowed with the Imago Dei, and given dominion over the animal kingdom, human kind is freed from responsibility, it is believed. The traditional interpretation often however gives rise to inconsistencies and it is not satisfactory after the industrialization. It is early in the development of a Christian theology that takes into account the rights of animals, and the issue is sometimes considered controversial. But it need not be that way. Questioning a theology that stresses difference and otherness, rather than similarities, could be a source of a revitalization of the Christian faith.

Den kristna kyrkan i väst befinner sig i en brytningstid. Från att ha haft en självklar plats och röst i samhället förlorar man mer och mer mark i ett postmodernt samhälle. Ideologen Stuart Murray analyserar detta skifte inom den neoanabaptistiska tankeströmningen, och detta arbete syftar till att studera hans tankar i ljuset av annan forskning. Ett urval av Murrays kyrkohistoriska, ecklesiologiska och missiologiska böcker har lästs och jämförts med andra författares texter. De tematiska områden som studerats är främst begreppen kristendom, efterkristendom och den västliga kyrkans ecklesiologiska och missiologiska utmaningar. Kristendomstiden präglar Europas kristenhet på många plan. Murray drar slutsatsen att kyrkan måste dekonstruera och rekonstruera sin lära och sin praxis för att vara trogen sitt ursprung och kunna möta det postmoderna samhällets utmaningar. Arbetet finner att Murrays tankar är användbara verktyg för kristna när de söker vägar ur dagens förtroendekris.

Denna uppsats definieras tydligt av sin undertitel, En komparativ studie av den moderna universalismen hos Hans Urs von Balthasar och David Bentley Hart.. Den utgör just en jämförelse mellan de universalistiska argumenten hos dessa två tänkare. Det angivna syftet är att klarlägga vad som teologiskt kan ligga till grund för ett universalistiskt synsätt på eskatologin, samt att evaluera dessa i relation till varandra, till kristen ortodoxi samt deras retoriska koherens. Frågan om vad som sker med människan efter döden och då framförallt vad som sker med dem som står utanför den egna religiösa traditionen har alltid varit en känslig fråga. Den har blivit så alltmer i modern tid där ett alltmer mångfacetterat samhälle innebär att en gemensam religiös tillhörighet inte kan förutsättas. Detta har i sin tur lett till ett ökat intresse för den kristna universalismen. Tanken om att alla i slutändan oavsett tro och gärningar i livet blir frälsta. Och då specifikt genom det kristnafrälsningsekonomiska narrativet. Det har därför varit av intresse att i denna uppsats undersöka vad som kan ligga till grund för ett sådant ställningstagande, och huruvida dessa argument kan kombineras med den rådande majoritetstolkningen i frågan. Det grundläggande perspektiv som förfäktas av både Balthasar och Hart är att det i såväl Bibeln som i den kristna traditionen finns en till synes omöjlig syntes mellan en Gud som är god, en Gud som dömer åtminstone vissa människor till ett evigt helvete. Balthasars tes är att människan trots detta inte bara kan utan bör känna ett hopp för att alla människor i slutändan blir frälsta. Att det är möjligt att känna hopp för att ingen döms till ett evigt helvete. Harts tes är mer konträr och gör snarare gällande att syntesen som sådan är omöjlig eftersom den är inkorrekt i sak. Hart argumenterar därför istället för en radikal omtolkning av kristna eskatologiska läror. Uppsatsen har därför dels klarlagt dessa tänkares respektive argumentation, kontrasterat dem medvarandra, och evaluerat dem utifrån ett antal kriterier. Fokus har lagts framförallt på deras kompatibilitet med den historiska såväl som nutida majoritetstolkningen av det eviga helvetet. Frågan om den dubbla utgången i allmänhet har också avhandlats. Därmed har i förlängningen hur representativt ett sådant synsätt kan sägas vara för kristendomen som religiös tradition i relation och dialog med andra traditioner också belysts. Slutsatsen blir att skillnaden utmynnar i två säregna påståenden. Utifrån en undersökning grundad i uppsatsens problemformulering framgår att Balthasars argument är potentiellt förenligt med kristen majoritetstolkning. Hoppet för universellfrälsning är det centrala, inte det faktiska utfallet. Hart menar att det eviga helvetet är teologiskt omöjligt utifrån Guds självuppenbarelse. Hart lyckas dock inte på ett övertygande sätt belägga denna tes i det att han inte lyckas vederlägga de infernalistiska argumenten.

This thesis explore how the contemporary Swedish Pentecostal movement view childrens way to salvation. Is it possible to discern certain theological systems represented in the movement and has the movement’s view changed over time? The study reaches the conclusion that the view has changed and that there exists two logically opposite systems in the movement, leaving it with a theological double vision. The study explores the theological basis and the practical implications of both systems, and seek to discern what system is the prominent one. The study shows that the pelagian system stands out against the arminian system and that an ongoing theological renegotiation seems to strenghthen its position. The study also interacts briefly with two international pentecostal movements and finds the arminian theological system to dominate in that context. The result of the study raises questions whether the Swedish Pentecostal movement is aware of it’s double vision and the changes that is underway. The study ends by emphasizing the need for the Swedish Pentecostal movement to work through some main elements in its theology, in order to reach a clear view of children’s way to salvation. / Studien undersöker hur dagens svenska Pingströrelse ser på barns väg till frälsning. Vilka teologiska system finns representerade i rörelsen? Vilken teologi bygger dessa på och vilken praktik leder de till i förhållande till barnen? Studien söker också att besvara vilket teologiskt system som dominerar inom rörelsen samt om rörelsens syn på barns väg till frälsning har förändrats över tid. Studien visar att två oförenliga teologiska system, det pelagianska och det arminska, finns representerade i Pingströrelsen och att det pelagianska systemet är mest framträdande. Resultatet pekar på att den svenska Pingströrelsen har en dubbelsyn på barns väg till frälsning vilket leder till en skiftande praktik i förhållande till barnen. Studien utvidgar kort perspektivet och jämför den svenska Pingströrelsens teologi med teologin hos två internationella pingströrelser: Pentecostal World Fellowship och Assemblies of God. Studien avslutas med en uppmaning till den svenska Pingströrelsen att arbeta igenom sin teologi så att den kommer fram till en skarp syn på barns väg till frälsning och därmed till en välgrundad praktik i arbetet bland barnen.

<p><p>Den här uppsatsen handlar om religiösa friskolor i Sverige och den ska genomföras enligt en viss teori och modeller skrivna av Maria Klasson Sundin, teologisk kandidat och doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet. Uppsatsens syfte var att förbereda och framställa en plan för en djupare studie av religiösa friskolor. I uppsatsen användes flera filosofiska perspektiv på religionsfrihet, mångkulturalism och religion som ideologiskt styrmedel. Regeringsmakten och Skolverkets skrifter samt debattartiklar analyserades enligt Sundins modeller. Slutligen fördes en diskussion om en lämplig metod för att genomföra huvudstudien, detta för att få fram ämnets komplexa karaktär.</p></p>

<p>En undersökning och diskussion av motiv för att döpa barn, med fokus på Svenska kyrkan. Motiven studeras från tre olika aktörers perspektiv: 1) Traditionen, framförallt den lutherska reformatoriska traditionen, 2) Svenska kyrkans nutida lära och reflektion, samt 3) De föräldrar som valt att låta döpa sina barn. En stor spänning blir synlig i skillnaden mellan dopföräldrarnas syn på dopet och de övriga två aktörernas dopsyn. Men även mellan traditionen och Svenska kyrkans nutida lära finns avgörande skillnader, framförallt vad gäller synen på människan och på dopets eventuella nödvändighet. Två möjliga vägar framåt diskuteras; dels vad det skulle innebära att tydligare lyfta fram berättelserna om Jesu dop som modell för det kristna dopet, dels hur liturgin i gudstjänsten kan ses som ett kommunikativt växelspel.</p>

En undersökning och diskussion av motiv för att döpa barn, med fokus på Svenska kyrkan. Motiven studeras från tre olika aktörers perspektiv: 1) Traditionen, framförallt den lutherska reformatoriska traditionen, 2) Svenska kyrkans nutida lära och reflektion, samt 3) De föräldrar som valt att låta döpa sina barn. En stor spänning blir synlig i skillnaden mellan dopföräldrarnas syn på dopet och de övriga två aktörernas dopsyn. Men även mellan traditionen och Svenska kyrkans nutida lära finns avgörande skillnader, framförallt vad gäller synen på människan och på dopets eventuella nödvändighet. Två möjliga vägar framåt diskuteras; dels vad det skulle innebära att tydligare lyfta fram berättelserna om Jesu dop som modell för det kristna dopet, dels hur liturgin i gudstjänsten kan ses som ett kommunikativt växelspel.

Den här uppsatsen handlar om religiösa friskolor i Sverige och den ska genomföras enligt en viss teori och modeller skrivna av Maria Klasson Sundin, teologisk kandidat och doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet. Uppsatsens syfte var att förbereda och framställa en plan för en djupare studie av religiösa friskolor. I uppsatsen användes flera filosofiska perspektiv på religionsfrihet, mångkulturalism och religion som ideologiskt styrmedel. Regeringsmakten och Skolverkets skrifter samt debattartiklar analyserades enligt Sundins modeller. Slutligen fördes en diskussion om en lämplig metod för att genomföra huvudstudien, detta för att få fram ämnets komplexa karaktär.