Studiens övergripande syfte var att undersöka hur systematiskt kvalitetsarbete i förskolan genomförs och få en djupare förståelse för förskollärares upplevelser och erfarenhet av systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Fem förskollärare från fem olika förskolor deltog i studien. I studien har en kvalitativ metod använts där semistrukturerade intervjuer har genomförts. Det teoretiska perspektivet är baserat på socialkonstruktionism. Resultatet visar att enligt förskollärarnas uppfattning är idén och intentionen med systematiskt kvalitetsarbete god men de upplever det svårt att genomföra i praktiken. Svårigheterna beskrivs bestå i avsaknad av riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete samt brist på tid och kompetens. Studien visar även att förskollärarna använder olika arbetssätt och verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet. Utifrån förskollärarnas erfarenhet och upplevelse av hur systematiskt kvalitetsarbete bedrivs har de svårt att se hur detta arbete kan leda till verksamhetens utveckling.

Syftet med studien är att belysa hur tre olika kommuner på kommunövergripande nivå organiserar arbetet med elevers läsutveckling med fokus på läsförståelse. Frågeställningarna vi utgått ifrån är; Hur har kommunen organiserat sin plan för elevers läsutveckling med fokus på läsförståelse? Vilka framgångsfaktorer ser kommunen i det systematiska kvalitetsarbetet kring elevers läsutveckling med fokus på läsförståelse? Denna studie fyller en funktion genom att vi avgränsar oss på organisationsnivå när det gäller elevers läsutveckling. Som blivande speciallärare vill vi lyfta blicken från individ- och gruppnivå till att se vad som säkerställs på organisationsnivå för att alla elever skall lyckas med sin läsutveckling. Vi vill genom denna studie lyfta det som fungerar i kommunerna och skolorganisationen kring elevers läsutveckling. Vi har analyserat kommunernas dokumenterade läsplaner och funnit likheter och skillnader. Vi har även intervjuat två språk- läs- och skrivutvecklare samt en utvecklingsledare för att få deras syn på hur kommunerna organiserar sig kring elevers läsutveckling. Vi har tittat på vilka framgångsfaktorer kommunerna ser i det systematiska kvalitetsarbetet kring elevers läsutveckling och vad de själva anser att de behöver arbeta mer kring. Studiens teoretiska utgångspunkt finns i organisationsutvecklingsteorin. Den metod som använts i studien har en kvalitativ ansats med inspiration av hermeneutiken. Det framkommer ett antal framgångsfaktorer men det som kommunerna lyfter som den största framgångsfaktorn kring elevers läsutveckling med fokus på läsförståelse är att läsningen måste genomsyras i alla skolans ämnen och att alla lärare har kompetens kring elevers läsutveckling.

Det systematiska kvalitetsarbetet är en stor del av förskolan och finns reglerat i läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev. 2016, s14-15). Arbetet är till för att utveckla och förbättra kvaliteten i verksamheten. Under vår utbildning till förskollärare upptäcktes hur stora skillnader det fanns på hur det systematiska kvalitetsarbetet utfördes, beroende på vilken förskola man är verksam på. Vår upplevelse är att det saknas riktlinjer kring hur arbetet ska utföras och användas i verksamheten. Syftet med studien blev därför att undersöka verksamma pedagogers syn på kvalitet i förskolan och hur de använder det systematiska kvalitetsarbetet i verksamheten. Metoden som användes för att ta reda på pedagogers syn föll på self report, detta för att undvika påverkan utifrån. Intervjuobjekten får chans att berätta fritt om deras upplevelser kring användandet av systematiskt kvalitetsarbete i deras verksamhet. Sammanlagt fick vi tillbaka sex av nio utlämnade self reports. I resultatet kunde vi utläsa att samtliga pedagoger använde sig av systematiskt kvalitetsarbete i deras verksamhet, dock med stora skillnader. Fokus låg ofta på utförande av aktiviteter, förändringar av miljö och rutiner. Enbart två av sex pedagoger lyfte fokus på barns utveckling och lärande, vilket även tidigare studier har påvisat som ett problem. Vi kunde också se att utvärdering av verksamheten sker olika ofta och på olika sätt. De pedagoger som använde sig av dokumentationsverktyget Pluttra upplevde vi hade bättre rutin och kunskap kring hur de kopplar projekt och aktiviteter till läroplansmålen i samband med utvärderingen i det systematiska kvalitetsarbetet. Begreppet kvalitet och de intervjuade pedagogernas syn på kvalitet i förskolan kan kort sammanfattas med att kvalitet är när varje barn ges möjlighet till utveckling anpassat efter det enskilda barnet i samspel med lyhörda och närvarande pedagoger. Något som enbart två av sex pedagoger ansåg sig kunna leva upp till när de arbetade medvetet med läroplansmålen.

Inledning Det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan syftar till att utveckla arbetet genom att synliggöra vilka läroplansmål som uppnåtts samt vilka utvecklingsområden som finns att arbeta vidare med. Under utbildningen till förskollärare har vi upptäckt olikheter i hur arbetet genomförs vilket gjorde oss nyfikna på att studera det här vidare. Då det är lagstadgat att barn ska delta i det systematiska kvalitetsarbetet väcktes en nyfikenhet om hur förskollärare uppfattar att det genomförs i praktiken. Studiens syfte Studiens syfte är att undersöka i vilka moment förskollärare beskriver att barn deltar i det systematiska kvalitetsarbetet. Metod Studien bygger på en kvalitativ undersökning med self report som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av verksamma förskollärare, totalt har fem stycken förskollärare ingått i studien. Som sedan analyserats med hjälp av ett hermeneutiskt förhållningssätt. Resultat Förskollärarna i studien beskriver att barn deltar i det systematiska kvalitetsarbetet genom att barn tillåts vara delaktiga i främst dokumentationsarbetet men även också i reflektionen. Ofta synliggörs barns intresse i teamarbetet och i utformningen av lärmiljöer. Respondenterna poängterar att digitala hjälpmedel underlättar barns deltagande i det systematiska kvalitetsarbetet. Samtliga förskollärare uttrycker sig positivt till att barn deltar i det systematiska kvalitetsarbetet. Vidare önskar förskollärarna större möjligheter för att kunna fortsätta utveckla arbetet i samarbete med barnen.

Fritidshemmet ska enligt styrdokument ägna sig åt systematiskt kvalitetsarbete för att uppnåde nationella målen, hur kvalitetsarbetet ska genomföras i praktiken är dock inte preciserat.Syftet med studien är att öka kunskapen om systematiskt kvalitetsarbete inom fritidshemmet,med utgångspunkt i grundlärare och pedagogers erfarenheter och uppfattningar av att arbetamålstyrt. Studien baseras på tre forskningsfrågor, hur personalen på fritidshemmet arbetarmed systematiskt kvalitetsarbete, vad som är fördelarna med kvalitetsarbetet och vad sombehöver förändras för att kvalitetsarbetet ska kunna utvecklas ytterligare. För att samla in datahar fyra kvalitativa intervjuer med utbildad fritidspersonal genomförts. Resultatet harbearbetats med hjälp av kodning, tematisering och summering. I resultatet synliggörsskillnader i hur det faktiska kvalitetsarbetet genomförs, rektorns betydelse och tid förgemensam planering. Analysen utmärker olika pedagogstilar som respondenterna besittersamt skillnader i hur väl medvetna respondenterna är om verksamhetens mål. Slutsatsernabelyser rektorns betydelse för kvalitetsarbetet, tid för gemensam planering och delaktighet,storlek på barngrupper samt tydlighet och struktur i arbetet.

No description available.

Abstract Det systematiska kvalitetsarbetet innebär, att verksamheten, kontinuerligt och systematiskt, ska planeras, följas upp och utvecklas. Kvalitetsarbetet ska även dokumenteras, enligt Skollagen (2010:800), och Läroplan för förskolan (Skolverket 2010). Studiens syfte var att ta reda på hur lärare i förskolan ser på kvalitetsbegreppet och hur s.k. små förskolor skapar förutsättningar för sitt systematiska kvalitetsarbete. Semistrukturerade intervjuer med lärare på två förskolor i en utvald kommun har utförts. Studien visar att lärarna arbetar hårt med att få de yttre förutsättningarna att fungera, så att det blir möjligt att sitta tillsammans som arbetslag och reflektera, utvärdera och analysera och på så sätt utveckla sin verksamhet. Resultatet visar också på att kvalitet för lärare i förskolan innebär i första hand, trygghet för barnen, att stärka barns självkänsla, men också att kunna utmana barnen i sitt tänkande, så att lärande sker. Engagemanget på förskolorna i studien är stort när det gäller att förbättra verksamheten och att anpassa sin yrkesroll. Föräldrarna är en mycket viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet, säger lärarna. I den utvalda kommunen används s.k. uppdragspedagoger för att stötta förskolorna i sitt kvalitetsarbete. Uppdragspedagogerna anses, av de intervjuade lärarna, som ett mycket viktigt stöd i arbetet. Studien visar hur små förskolor kan få till ett systematiskt kvalitetsarbete trots svårigheter i de yttre förutsättningarna. Nyckelord: Systematiskt kvalitetsarbete, förskola, kvalitet, pedagogisk dokumentation, yrkesroll, organisation.

Syftet med undersökningen är att beskriva och förstå hur fritidspedagoger arbetar med systematiskt kvalitetsarbete på fritidshemmet. Det finns inte mycket forskning inom det här området och det behövs åtgärdas. Det står tydligt, både i Skollagen (2010) och i vår läroplan, Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011b), att det är något som alla ska göra som är verksamma inom skolan/fritidshemmets värld. Därför är det intressant att se hur det ser ut i verkligheten. Har det blivit lättare efter förtydligandet i Skollagen (2010) när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet på fritidshemmen? Undersökningsmetoden är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats. Det har passat undersökning bäst att ha en blandning av struktrerade/semisttrukturerade intervjuer. Intervjuerna har skett med nio fritidspedagoger som arbetar på fritidshem i södra Sverige. Efter intervjuerna har den insamlade datan analyserats med hjälp av två teorier; ramfaktorteorin samt struktureringsteorin. Tidigare forskning och rådande styrdokument har även använts i analysen. Undersökningen har visat att det inte är många fritidspedagoger som arbetar med systematiskt kvalitetsarbete och att det till stor grad beror på okunskap, tidsbrist och bristande stöd från rektorerna. Sammanfattningsvis kan vi se att det behövs mer kunskap, stöd från rektorn, tid och delaktighet av alla i arbetslaget för att det systematiska kvalitetsarbetet ska fungera fullt ut på fritidshemmen.

Barn anses idag som kompetenta och sociala aktörer där dagens vårdnadshavare kräver en förskola med hög kvalité för sina barn. Forskning visar att kvalité är ett rörligt begrepp som förknippas med sin samtid samt ett kulturellt och socialt sammanhang, där bedömningen av kvalitén är subjektiv och beror på åskådarens perspektiv.Studiens syfte är att undersöka tre olika ledningsnivåer: förskolechef, förskollärare och barnskötare. Här lyfts deras tankar kring kvalitetsarbete och belyser ansvarsskillnader och faktorer som påverkar i verksamheten. Det insamlade materialet är semistrukturerade intervjuer med två förskolechefer, två förskollärare och två barnskötare på två olika förskolor i olika kommuner. Tolkningsramar som används är kvantitativt och kvalitativt förhållningssätt till kvalité. Resultatet visar på skillnader i planeringstid, olika strukturer i verksamheter, hur förskollärarprofessionen blir tydlig, den pedagogiska dokumentationen, de strukturella faktorerna och olika möjligheterna de ger varandra samt olika syn på systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Slutsatsen utifrån resultatet visar hur väsentliga olika delar är för att lyckas uppnå hög kvalité i förskolan: vilka faktorer som påverkar kvalitén, samt hur betydande det är med bra kommunikation i arbetslagen och mellan de tre olika ledningsnivåerna.

No description available.