Studien behandlar frågan om huruvida en elevassistent påverkar fritidshemmets verksamhet och undervisning, samt om utbildad och outbildad personal har samma uppfattning. Studien behandlar också om personalen i fritidshemmet upplever att de får stöttning från ledningen. I studien nyttjades systemteorin som analytiskt verktyg. Syftet med studien härstammar från läroplanen för grundskolan samt för förskoleklass och fritidshemmet, Lgr11 (Skolverket 2019) där alla elevers rätt till stöttning utifrån sina egna förutsättningar nämns. Syftet är att undersöka och analysera hur verksamheten och undervisningen påverkas av att det finns eller inte finns en elevassistent i fritidshemmet. I studien användes en kvantitativ metod och studien utfördes genom en webbenkät. Metodvalet baserades på positivismen som är en vetenskapsteoretisk ansats. Vi utgick därefter från bl.a. ett strategiskt urval där den valda populationen bestod av alla som är anställda på fritidshem i Sverige. I studien togs hänsyn till de forskningsetiska reglerna och studien genomfördes på ett tillförlitligt och giltigt sätt. Resultatet av studien visar att informanterna som deltagit ansåg att avsaknaden av en elevassistent påverkar fritidshemmets undervisning och verksamhet negativt. Ett exempel är att flertalet aktiviteter måste avstås. Ändå ansåg en stor del av informanterna att de lyckats uppfylla fritidshemmets uppdrag och har möjligheten att bemöta eleverna i behov av särskilt stöd. Svaren visar också att outbildad och utbildad personal hade en samsyn kring hur elevassistenten påverkar. Avslutningsvis klargör informanterna att ledningen inte gav skyndsam stöttning trots att informanterna ansåg att de hade ett behov av en elevassistent på fritidshemmet.

Förhoppningen med denna studie är att få upp ögonen på hur viktig en bra överlämning är. Att se om regeringens lagändring av hur en överlämning ska gå till följs eller inte och varför göra en lagändring om den inte följs? Undersökningen vill belysa att man som mottagande skola inte kan få för mycket information om en elev utan desto tydligare överlämning desto större chans till en lyckad skolgång. Syftet med undersökningen är att få en bild av hur överlämningar mellan grundskola och gymnasieskola ser ut på ett antal skolor. Då det tidigare varit blandat vilken typ av överlämnande mottagande skolor har fått, samt att de även blivit nekade överlämning från vårdnadshavarna är det intressant att se hur det se hur det faktiskt har blivit när ingen längre kan neka till detta efter att lagen runt överlämningar skärpts.Frågeställningar Hur går överlämningar mellan högstadiet och gymnasiet till på ett antal skolor? Hur upplever lärarna på ett antal mottagande skolor att överlämningar fungerar?Studien utgår från systemteorin vars grundideé är att allt hänger ihop. Ett ekologiskt synsätt där allt och alla ingår i olika system som hänger ihop med varandra och påverkar varandra. Systemteorin ser till helheten som är viktigare än de delar som ingår i detta system. Genom att utgå ifrån systemteori i studien försöka se om det finns luckor i systemet, när det gäller överlämningar, som bidrar till att elever inte lyckas i sin skolgång. Eftersom eleven själv bara är en liten del i detta system kan den inte vara ensam bärare av sin problematik utan orsaker kan även finnas i samspelet med omvärlden.Studien består av 80 insamlade enkäter som fördelats i två inriktningar – en mot personal som jobbar med överlämningar på högstadiet och en som riktar sig till undervisande lärare på gymnasiet. Tanken med enkäterna är att se hur överlämningen ser ut från högstadiet sida. Hur fungerar överlämningarna? Gör alla likadant? På mottagande skolor undersöks hur lärarna upplever att överlämningarna fungerar, får de all information som de behöver?Studien visar att det fortfarande finns luckor i överlämningar trots att lagen skärpts. Överlämnande skolor tycker att informationen är tillräcklig medan lärare på mottagande skolor överlag anser att överlämningarna är bristfälliga.

Då vi påbörjade utbildningen till specialpedagoger förväntade vi oss att få kunskap om och redskap för att bedriva specialpedagogiskt arbete i olika verksamheter. I vår tredje kurs introducerades samtal och handledningens roll som verktyg för professionsutveckling, vilket vi såg som en viktig och intressant del för oss att fördjupa oss mer i. Vår bild av handledning utifrån våra egna erfarenheter skiljer sig en del från den som vi har studerat under vår utbildning. Genom vårt arbete hoppades vi kunna bidra till att synliggöra specialpedagogens roll i genomförandet av pedagogisk handledning i förskolan och skolan, samt vilken syn ledning och specialpedagoger har på pedagogisk handledning. Syftet med denna studie har varit att bidra med ökad kunskap om specialpedagogens roll i pedagogisk handledning ur ett skolledar- och specialpedagogperspektiv. Ambitionen var att genom enkäter undersöka hur professionerna förstår användandet av pedagogisk handledning i deras verksamhet samt vilken sorts handledning som ges.

Bilén, Jenny och Friman, Petra (2015). Handledning, rådgivning eller konsultation? - En studie om fyra specialpedagogers handledaruppdrag (Tutoring, counseling or consultation? - A study of four special educators assignment). Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskolaBakgrundVårt intresse för handledning väcktes under kursen: Att leda professionella samtal. Då fick vi en förståelse för hur viktig handledning är för pedagoger i förskola och skola. Dels som ett redskap för kompetensutveckling men även i förebyggande syfte för att motverka bland annat utbrändhet. Syftet med vår studie är att synliggöra fyra specialpedagogers upplevelser av handledning, vilka arbetar i ett förskoleteam. Vi upplever genom möten med specialpedagoger samt läst litteratur att begreppet handledning kan tolkas på olika sätt så som rådgivning och konsultation. Vi vill med denna studie bidra till en större förståelse för dessa olika begrepp ur ett specialpedagogiskt perspektiv. FrågeställningarFöljande frågeställningar ligger till grund för vår studie:•Hur beskrivs begreppen handledning, rådgivning och konsultation av specialpedagogerna?•Vilken roll har specialpedagogen i ett handledande samtal?•Vilken form av handledning utgår specialpedagogerna från? •Hur bedriver specialpedagogerna ett handledande samtal?Tidigare forskningVi utgick från ett systemteoretiskt perspektiv då vi avsåg att belysa handledningens funktion på individ-, grupp- och organisationsnivå. Det systemteoretiska perspektivet syftar enligt Gjems (1997) på relationen mellan människor, samt hur de olika delarna i systemet påverkar varandra. Bladini (2004) och Svedberg (2012) menar att människan endast är en del av ett större socialt system och delen kan aldrig kontrollera helheten. MetodVi har gjort en kvalitativ studie då vi har intervjuat fyra specialpedagoger i ett förskoleteam. Intervjuerna var semistrukturerade vilket innebar att vi trots vår intervjuguide kunde ställa följdfrågor till våra informanter. Intervjuerna transkriberades ordagrant och vi har genom meningskoncentrering återgett informanternas svar i vår analys. Som tolkningsverktyg i vår analys har vi använt oss av fenomenologisk forskningsansats då vi redogör för våra informanters upplevelser av handledning.Resultat - implikationerStudiens resultat visar att informanterna är överens om att handledning är en process som sker över tid samt ett viktigt redskap för kompetensutveckling. Vidare menar informanterna att handledning bygger på pedagogernas frågeställningar samt deras upplevelser och känslor. De är också överens om att det är pedagogerna själva som ska komma fram till en lösning. Resultatet visar även att rådgivning och konsultation enligt informanterna är kortvarig och berör specifika problem. Vidare talar våra informanter om begreppen på olika sätt. När det gäller specialpedagogens roll i ett handledande samtal är våra informanter överens om att deras roll som handledare är att leda samtalet framåt. Det framkommer också att alla informanter i början av handledningen klargör vilka förväntningar och ramar som gäller för både handledare och de handledda. Informanterna utgår från pedagogernas observationer i handledningen. En av informanterna uttrycker däremot att det är roligt med observationer och vill gärna göra det för att kunna hjälpa pedagogerna att se de positiva situationerna. Alla våra informanter föredrar handledning med flera pedagoger närvarande då de säger sig få en större bild eftersom pedagoger ser och upplever sin verksamhet på olika sätt. Den vanligaste handledningen som informanterna bedriver är individuell handledning eftersom det är svårt att få alla pedagoger att närvara samtidigt. När det gäller ett handledande samtal visar studiens resultat att samtliga informanter förbereder sig på olika sätt inför ett handledningssamtal. Våra informanter talar om lyssnandet och frågandet som viktiga faktorer för ett lyckat handledningssamtal. Avslutningsvis säger informanterna att de är olika som individer och handledare men att de utgår från gällande läroplan och styrdokument. I vår blivande roll som specialpedagoger tar vi med oss betydelsen av handledning för pedagoger i syfte att höja kvaliteten i förskola och skola, samt att förebygga att problem uppstår.

Larsson, Jessica (2017). Specialpedagogisk handledning – En intervjustudie om specialpeda-gogers handledande uppdrag. Special educational tutoring – An interview study of special education teachers’ tutorial assignment. Specialpedagogsprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie har ambitionen att genom att undersöka hur specialpedagoger upplever sitt handledande uppdrag bidra med kunskap om vilken sorts handledning de ger, i vilken omfattning de handleder i sitt arbete samt hur detta står i relation till deras utbildning i handledning. SyfteSyftet med denna studie är att genom att undersöka hur fem specialpedagoger använder sin kompetens i handledning samt i vilken omfattning detta görs, bidra med kunskap om specialpedagogers upplevelser av sitt handledande uppdrag och hur denna står i relation till deras utbildning i handledning.Frågeställningar•Vilka handledningsformer använder sig specialpedagoger mest av i sitt arbete?•I vilken omfattning i tid arbetar specialpedagoger med handledning i sitt arbete?•I hur stor utsträckning upplever specialpedagoger att deras utbildning i handledning står i relation till det handledande uppdraget i sitt arbete?TeoriStudiens teoretiska ram utgörs av ett systemteoretiskt perspektiv vilket utgår från en helhet där man genom att studera samspelet mellan de olika delarna och relationen mellan dessa kan förstå hur ett system fungerar. Genom att belysa studien utifrån samspelet och relationen mellan olika delar ges möjlighet att förstå hur specialpedagogers handledande uppdrag kan se ut.MetodStudien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har strukturerats utifrån en intervjuguide men intervjupersonerna har även uppmuntrats att berätta fritt om sina upplevelser vilket har skett genom halvstrukturerade forskningsintervjuer. Analysen är gjord med en hermeneutisk ansats då denna syftar till att tolka, förstå och förmedla upplevelser av olika fenomen.ResultatResultatet visar att specialpedagogerna i studien upplever tidsutrymmet som en avgörande faktor i deras förutsättning för att ge handledning. De upplever även ett motstånd till handledning och avser då den mer tidskrävande reflekterande handledningsprocessen de tränat på i sin specialpedagogutbildning, samt att pedagogerna istället efterfrågar rådgivande och vägledande handledning vilket specialpedagogerna i stor mån anpassar sig till.ImplikationerStudiens resultat synliggör specialpedagogers behov av att skapa utrymme i tid för att handledning ska kunna ske, att tydliggöra syfte och innehåll i den handledning som ges samt att sträva mot den reflekterade handledningsprocessen för att vila sitt handledande uppdrag i aktuell forskning och möjliggöra de bästa förutsättningarna för de handledda att utveckla sin yrkeskompetens. NyckelordHandledning, hermeneutik, specialpedagogik, systemteori

SammanfattningProblemområdeDenna studies problemområde handlar om disonansen mellan specialpedagogers teori och praktik samt hur detta hänger ihop med hur specialpedagogers arbetsuppgifter konstrueras i grundskolan. Den tidigare forskningen pekar bl.a. på att en stor andel specialpedagoger arbetar med arbetssätt och arbetsuppgifter som inte överensstämmer med deras specialpedagogexamen/SFS 2007:638. Tidigare forskning visar att specialpedagogers undervisning till största delen är organiserad som specialundervisning. Med andra ord arbetar specialpedagogerna inte helt utifrån intentionerna i examensordning för specialpedagogexamen/SFS 2007:638. Den tidigare forskningen visar också på svårigheter i att konkretisera specialpedagogers yrkesroll och arbetsuppgifter knutna till den. Detta sker i en samtid då marknaden efterfrågar ämnesdidaktiska kunskaper som inte motsvarar tillgången på den.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka specialpedagogers uppfattningar om hur deras arbetsuppgifter i grundskolan konstrueras.FrågeställningarDenna studies huvudfrågeställning är: Vilka uppfattningar har specialpedagoger i grundskolan om hur deras arbetsuppgifter konstrueras?Huvudfrågeställningen behandlas genom två kompletterande frågeställningar: Vilka uppfattningar har specialpedagoger i grundskolan om vem som konstruerar deras arbetsuppgifter? Vilka uppfattningar har specialpedagoger i grundskolan om vad som konstruerar deras arbetsuppgifter?Detta är viktigt att undersöka för att bättre förstå dissonansen mellan specialpedagogers praktik och specialpedagogers teori. Risken med denna dissonans är att barn- och elever i behov av särskilt stöd blir föremål för specialpedagoger som antar arbetsuppgifter som ligger utanförderas specialpedagogiska kompetensområde på bekostnad av arbetsuppgifter som ligger inom kompetensområdet.Teoretisk utgångspunktStudien tar teoretisk utgångspunkt i systemteorin. I det systemteoretiska perspektivet hänger allt ihop och påverkar och påverkas i en ömsesidig växelverkan (Gjems, 1997). Systemteorin avser beskriva skeenden mellan individer i en grupp, mellan olika grupper i en organisation eller mellan olika organisationer (Svedberg, 2000). För att vidga sin förståelse av situationen utifrån ett systemteoretiskt perspektiv ska man utforska skillnader, tydliggöra samband och konsekvenser mellan olika människors perspektiv på dilemmat i det sociala system som de samverkar i (Gjems, 1997). Som jag förstår det kan man inte utifrån ett systemteoretiskt perspektiv säga var något startar och slutar men att det har en växelvis påverkan råder det inga tvivel om. Jag tilltalas även av att systemteorin sätter individen i beslutandeposition på så sätt att människor kan påverka sina liv med de val de gör. Eftersom man inte kan ändra på historien, är det lämpligare att börja i nuet och se möjligheterna framåt om man vill förändra något enligt systemteoretikerna (Svedberg, 2000).MetodUtifrån denna studies kvalitativa ansats, att göra intervjuer med fyra specialpedagoger, har jag inspirerats av och till att använda en fenomenografisk ansats. Fenomenografin intresserar sig för att identifiera och beskriva variationer av hur fenomen i omvärlden uppfattas av människor, andra ordningens perspektiv, och inte hur något egentligen är, första ordningens perspektiv (Stukat, 2005). I detta examensarbete handlar fenomenet om hur specialpedagogerna uppfattar hur deras arbetsuppgifter i grundskolan konstrueras.Resultat/Analys/DiskussionDenna studies resultat och tidigare forskning talar för att det finns ett dominant kompensatoriskt perspektiv inom specialpedagogiken och inom specialpedagogens sociala system, samt svårigheter i att förstå specialpedagogens yrkesroll. Med enkel matematik råder det samtidigt en brist på förebilder och representanter för andra specialpedagogiska perspektiv än det kompensatoriska. Detta får konsekvenser för konstruktionen av specialpedagogens arbetsuppgifter. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv vidmakthåller specialpedagogen själv och alla som ingår i specialpedagogens sociala system det kompensatoriska perspektivets dominans i en växelvis påverkan p.g.a. den rådande diskursen. På detta sätt konstruerasspecialpedagogers arbetsuppgifter. Problemet med detta är att det kan bidra till att barn- och elever i behov av särskilt stöd är föremål för specialpedagoger som antar arbetsuppgifter som ligger utanför deras specialpedagogiska kompetensområde på bekostnad av arbetsuppgifter som ligger inom detsamma.KunskapsbidragFörhoppningen med detta examensarbete är att komplettera tidigare forskning inom problemområdet och forskningsfrågan. I jämförelse med tidigare forskning framkommer det ett iögonfallande delresultat från studien. Studien visar på avsaknad på lokal formell styrning av den specialpedagogiska verksamheten från skolledning. Denna avsaknad på styrning uppfattas av specialpedagogerna som att skolledningen har stort förtroende för dem eller att skolledningen är otydliga i sina förväntningar eftersom de inte förstår specialpedagogrollen. Avsaknaden på formell styrning av den lokala specialpedagogiska verksamheten överlåts där med i någon mening till specialpedagogerna eller någon annan inom specialpedagogernas sociala system. Detta blir en del i konstruktionen av specialpedagogers arbetsuppgifter.Nyckelordarbetsuppgifter, yrkesroll, konstruktion, systemteori

Syftet med vår studie är att undersöka vad pedagoger i arbetslag har för förväntningar på specialpedagogen i förskolan och hur specialpedagogen i sin tur kan möta dessa förväntningar i relation till sitt uppdrag. För att kunna undersöka det har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsansats bestående av semistrukturerade intervjuer med nio respondenter (tre barnskötare, tre förskollärare och tre specialpedagoger) som arbetar i eller mot förskolans verksamhet. Intervjuerna har sedan analyserats tematiskt och delats in i tre olika teman. För att kunna analysera resultatet har vi utgått från ett relationellt perspektiv och Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Resultatet pekar på att pedagoger i arbetslag har en samstämmig bild på vad de förväntar sig av en specialpedagog i förskolan. De mest framträdande förväntningarna innefattar ett nära samarbete där specialpedagogen handleder, observerar och låter hela arbetslaget få vara med och komma till tals. Däremot kan det se olika ut varför specialpedagogerna kan eller inte kan möta upp dessa förväntningar, men ofta handlar detta om specialpedagogens tillgänglighet och placering. Utifrån resultaten av vår studie skulle vi kunna dra slutsatsen att specialpedagogers anställning kan se mycket olika ut och att det i förlängningen påverkar barnens lärande och utveckling - vilket i sin tur riskerar att få konsekvenser för arbetet mot en likvärdig förskola.

Förväntat kunskapsbidrag Studien bidrar med kunskap om praktiska insatser som påverkar förskolepersonals utbildning och undervisning av barn i behov av särskilt stöd. Studien belyser även hur skollagen och läroplanen för förskolan utgör möjliggörande faktorer och/eller hinder i förskolepersonalens arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Syfte och frågeställningar Studien bidrar med kunskap om vilka praktiska insatser som förskolepersonal identifierar som viktiga i sitt arbete för att bedriva likvärdig utbildning för barn i behov av särskilt stöd. Frågeställningarna är “Hur beskriver förskollärare och barnskötare sin implementering av styrdokument i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd?” och “Hur beskriver rektorer och specialpedagoger strukturella faktorers funktion i utformningen av sin förskoleverksamhet?”. Teori Systemteori valdes som förklaringsmodell för att analysera studiens empiri. Empirin bestod av sju kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Systemteori uppmärksammar vad som händer på olika nivåer i en organisation, vilket innebär att förståelse för såväl individen, gruppen och organisationen som helhet anses viktig. Förståelse för dessa nivåer anses kunna ge insikt om varför en grupp eller organisation upplever ett visst problem (Svedberg, 2021). I och med att studiens frågeställningar formulerades för att undersöka olika delar av studieförskolans organisation, så fungerade systemteori bra som förklaringsmodell. Metod I studien genomfördes sju kvalitativa intervjuer utifrån ett målstyrt urval. Intervjuerna spelades in, kodades och tematiserades. Tematisering bidrog till att skapa djupare förståelse av studiens problemområde och frågeställningar. Identifierade teman låg till grund för studiens resultat- och analysavsnitt. Resultat Resultatet indikerar att förskolepersonals tillgång till egenanställd specialpedagog kan vara en av flera insatser för att bedriva likvärdig utbildning för barn i behov av särskilt stöd. Fördelen är framför allt att specialpedagogen blir mer tillgänglig för personalen, vilket ökar förskollärares och barnskötares möjlighet och initiativ att diskutera specialpedagogiska frågor och arbetssätt. Studien pekar även ut specialpedagogens handledning och observation som potentiellt viktiga verktyg för att generera kunskap, vilken används av personalen för att följa styrdokumentens mål och riktlinjer. Det framkommer också att bildstöd, TAKK och klockor som visualiserar tid är de specialpedagogiska material som används mest i pedagogers utbildning och undervisning av såväl barn utan som i behov av särskilt stöd. Specialpedagogiska implikationer Resultaten visar att handledning av personal bör prioriteras. I handledningssituationer ges möjlighet att öka barnskötares och förskollärares kunskap och förståelse för vilka situationer i utbildningsmiljön som kan utgöra hinder för barn i behov av särskilt stöd. Handledningstillfällen kan till exempel utgå från observationer av personal och barn, vilket blir ett sätt för att uppmärksamma verksamhetens och enskilda barns behov. Även samverkan som är kort och spontan upplevs kunna bidra till att utveckla personalen specialpedagogiska arbetssätt.

Föreliggande studie behandlar familjehemsvård och berör vuxna personers erfarenheter av att växa upp i ett hem som tagit emot familjehemsplacerade barn. Studien belyser de biologiska barnens delaktighet i vården, engagemang hos deras föräldrar samt svårigheter för barnen i familjehemsvården med fokus på konsekvenser barnen fått senare i livet. Studien är en intervjuundersökning med kvalitativ metod. Totalt har sex intervjuer utförts, tre med familjehemsföräldrar och tre med deras biologiska barn. Den teoretiska förankringen utgörs av KASAM samt generell- och socialekologisk systemteori. De biologiska barn som deltagit i studien anser att de har varit delaktiga i familjehemsvården, dock har de inte varit delaktiga i beslutet om att bli familjehem. Vidare framkommer att föräldrarna har varit engagerade i barnen och att engagemanget inte har påverkats av familjehemsvården. Trots detta framkommer vissa svårigheter, som beskrivs vara exempelvis konflikter mellan de biologiska och de placerade barnen samt en oro för de biologiska barnens föräldrar. Det går att uttyda att barnen blivit påverkade även i vuxen ålder av familjehemsvården, mestadels positivt. Tidigare forskning har inte uppmärksammat området utan mestadels genomfört studier som belyser effekter för biologiska barn i aktiv familjehemsvård. Således har resultat framkommit i tidigare forskning som motsätter sig flera av slutsatserna i vår studie.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur pedagoger och rektorer på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ser på förutsättningarna för elever med intellektuell funktionsnedsättning att bli delaktiga i Gymnasieskolans verksamhet. Studien har en kvalitativ ansats för att beskriva och analysera hur pedagoger och skolledare på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ser på förutsättningarna för elever med intellektuell funktionsnedsättning att bli delaktiga i Gymnasieskolans verksamhet.     Datainsamlingen genomfördes på gymnasieskolor som inrymmer gymnasiesärskolor i två olika kommuner i mellersta Sverige. Vi har genomfört intervjuer med pedagoger och skolledare. Vi har arbetat aktivt med insamlad data, organiserat, kodat, gjort synteser och sökt efter mönster och ur materialet skapade vi en mening. Vi hittade avgörande beröringspunkter på hur både skolledare och pedagoger betonar vikten av att eleverna känner sig delaktiga i helheten och dessa menar man ger eleverna redskap att påverka sin livssituation.  Våra informanter redogjorde för de svårigheter som de hävdar komplicerar samverkan mellan de olika nivåer vi undersökte. Informanterna arbetar på stora enheter där lokalerna för gymnasiesärskolan är utspridda i flera byggnader. Andra beröringspunkter är otillräckliga gemensamma definitioner på vad delaktighet innebär och otillräckliga resurser av olika slag, fysiska hinder för samverkan inom och mellan nivåerna och medvetet förhållningsätt i ansvarstagande för de värderingar som ska genomsyra begreppet delaktighet.