Systerskap är ett begrepp som är starkt sammankopplat med den feministiska rörelsen och dess framväxt. Tidigare forskning visar att systerskap är ett komplext begrepp med många olika innebörder. Det har bland annat ansetts fungera som en förenande kraft och ett verktyg för att erövra framtiden samtidigt som det också likställts med ett ideal om solidaritet. Denna uppsats studerar hur man på två olika feministiska bloggar beskriver och uttrycker systerskap i dagens samhälle. Med den kvalitativa innehållsanalysen som metodologisk utgångspunkt så analyserades fyrtionio blogginlägg för att urskilja olika uttryck och beskrivningar av systerskap. Resultaten presenteras via temat: Det paradoxala systerskapet samt dess tre ingående kategorier: uppdelningeni ett vioch dem; uttryck för solidaritet och systerskapandesamt bloggandet ochnätet som politisk arena med förenade krafter. Resultaten återkopplas främst till det teoretiska begreppet "Us” within the ”Other”, där särskilt uppdelningen i så kallade in-grupper och ut-grupper diskuteras, samt tilltidigare forskning kring begreppen systerskap och virtuell feminism. Studien visar att feministiskt bloggande är en viktig del för den feministiska framtiden och att systerskap behövs än idag för en framgångsrik kamp mot patriarkala strukturer.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

<p>This thesis coheres around the issue of collective political mobilisation within one part of the contemporary feminist movement, or more specifically, within the Swedish feminist zine community. A feminist zine, also commonly referred to as Grrrlzine or femizine, is a small non-commercial and non-professional publication, which is distributed by channels other than that of the mainstream media.</p><p>The aim of the thesis is to examine what role the 'name' ' sisterhood' has in the constitution of a feminist zine community. Further, it is to explore the ways in which this 'name' is expressed and the precise function this name has within the community itself. That 'sisterhood' is necessary for a feminist politics is, according to the vast majority of the zines studied, obvious. Nevertheless the issue of what sisterhood 'is' or what it ’ought to be’ is constantly under negotiation. In this thesis I study how the name sisterhood works to create a collective feminist identity – even if this very 'name' comes to be articulated in, sometimes radically, different forms.</p><p>In order to conduct my analysis, I have taken several theoretical decisions. First, I have chosen to frame the zine community in accordance with the term communitas, defined as a collective identity constituted in terms of its opposites, by that which it is not. In this specific case, this Other consists of the commercial media, that is also, conceived as an effect of a wider patriarchal threat.</p><p>Second, to understand the differences which exist within this community, I have chosen to develop three feminist logics, to capture some quite contradictory articulatory strategies. They are referred to as ’liberal feminist’, ’radical feminist’ and ’post feminist’. The concept of logics allows me to interpret how it is that three different (and sometimes competing) feminist traditions can be found in the zine community, and commonly how in a single zine, or a single text, the three logics can coalsce.</p><p>As mentioned above, it is the 'name' sisterhood that provides the glue that holds the feminist zine community together. To understand this I have analyzed sisterhood by way of the concept 'empty signifier', that is, a 'name' which is partially emptied of meaning and which serves as a surface of inscription for a variety of feminist demands, demands that in themselves may have very little, or even nothing in common.</p><p>Finally, the ideas outlined in the thesis call for reflexivity, that is, for an explicit meta-analysis of the conduct of one’s own research process. In this thesis I discuss the problematic arising when the feminist researcher studies a feminist movement, and the inevitable blurring of political partisanship and theoretical analysis that takes place. Here I pay particular attention to the frontiers that a political community is always-already in a process of re-negotiating, and how the researcher is herself part of this very re-negotiation.</p>

This thesis coheres around the issue of collective political mobilisation within one part of the contemporary feminist movement, or more specifically, within the Swedish feminist zine community. A feminist zine, also commonly referred to as Grrrlzine or femizine, is a small non-commercial and non-professional publication, which is distributed by channels other than that of the mainstream media. The aim of the thesis is to examine what role the 'name' ' sisterhood' has in the constitution of a feminist zine community. Further, it is to explore the ways in which this 'name' is expressed and the precise function this name has within the community itself. That 'sisterhood' is necessary for a feminist politics is, according to the vast majority of the zines studied, obvious. Nevertheless the issue of what sisterhood 'is' or what it ’ought to be’ is constantly under negotiation. In this thesis I study how the name sisterhood works to create a collective feminist identity – even if this very 'name' comes to be articulated in, sometimes radically, different forms. In order to conduct my analysis, I have taken several theoretical decisions. First, I have chosen to frame the zine community in accordance with the term communitas, defined as a collective identity constituted in terms of its opposites, by that which it is not. In this specific case, this Other consists of the commercial media, that is also, conceived as an effect of a wider patriarchal threat. Second, to understand the differences which exist within this community, I have chosen to develop three feminist logics, to capture some quite contradictory articulatory strategies. They are referred to as ’liberal feminist’, ’radical feminist’ and ’post feminist’. The concept of logics allows me to interpret how it is that three different (and sometimes competing) feminist traditions can be found in the zine community, and commonly how in a single zine, or a single text, the three logics can coalsce. As mentioned above, it is the 'name' sisterhood that provides the glue that holds the feminist zine community together. To understand this I have analyzed sisterhood by way of the concept 'empty signifier', that is, a 'name' which is partially emptied of meaning and which serves as a surface of inscription for a variety of feminist demands, demands that in themselves may have very little, or even nothing in common. Finally, the ideas outlined in the thesis call for reflexivity, that is, for an explicit meta-analysis of the conduct of one’s own research process. In this thesis I discuss the problematic arising when the feminist researcher studies a feminist movement, and the inevitable blurring of political partisanship and theoretical analysis that takes place. Here I pay particular attention to the frontiers that a political community is always-already in a process of re-negotiating, and how the researcher is herself part of this very re-negotiation.

Denna uppsats strävar efter att undersöka feministiska rörelser på sociala medier och därigenom belysa eventuella maktstrukturer som kan te sig inom dessa. Då #Metoo-rörelsen rört om debattklimatet i Sverige sedan oktober 2017, ligger fokus på rörelsens spridning och påverkan på debatten. Vi pekar på var makten kan ligga inom sociala medier och drar en parallell till intersektionalitetsperspektivet som hjälper oss att förstå dess strukturer. Vår empiri är således inhämtad från de två sociala medierna, Instagram och Twitter där vi utgår från en kvantitativ metod genom att använda oss av statistik för att lättare kunna urskilja maktstrukturer. Uppsatsen grundar sig på en innehållsanalys för bearbetning av analysen, samt feministiska teoribildningar och teoretiska begrepp såsom intersektionalitet, systerskap, separatism och Bourdieus teori om symboliskt kapital. Våra resultat pekar på skillnader när det kommer till representationer gällande såväl kön som etnicitet, men också huruvida inlägg gjorts av övervägande offentliga eller icke-offentliga personer. Dessa resultat sammanförs sedermera i form av kategorier som därefter presenteras i vår statistik vilken vi analyserar med hjälp av våra teorier och diskuterar i vår slutdiskussion.

I Pennskaftet utformar kvinnorna ett systerskap när de känner sig solidariska med sitt kön. Utan systerskap skulle inte rösträttsarbetet kunna utföras. Flera av kvinnorna i romanen visar en solidaritet både till de kvinnor som följer normer och de som är normbrytande. I frågan om kvinnlig rösträtt uppstår ett ”vi” och ”de andra”, vilket medför en begränsning för systerskapet. Detta sker även inom familjen och när kvinnor från skilda samhällsklasser möts. Kvinnosolidariteten blir lidande när kvinnor från olika samhällsklasser har svårt att känna en samhörighet. Bevisligen finns en frånvaro av systerskap i Pennskaftet. Men när de två huvudkaraktärerna, Pennskaftet och Cecilia, interagerar blir en kvinnlig solidaritet ytterst framträdande. I Pennskaftet utbildas några män till att lära sig mer om kvinnor och rösträtten och de blir en tillgång. Till skillnad från Norrtullsligan där männen ses som det största hindret för kvinnor att uppnå riktig systerskap. Kvinnorna sviker varandra för männens skull och systerskapet blir bortvalt då kvinnorna hellre fokuserar på att träffa en make. I Norrtullsligan är det frånvaron av systerskapet som är som mest påtagligt, vilket medför begränsningar för kvinnorna i romanen. Trots att kvinnorna möts i en gemenskap med sin dåliga ekonomi, och på grund av det anordnar en strejk, så misslyckas strejken då några av kvinnorna bestämmer sig för att dra sig ur och inte ställa upp för sina medsystrar. Frånvaron av systerskapet är markant. För systerskapet i Pennskaftet är männen till kvinnornas fördel, medan männen i Norrtullsligan blir en nackdel.

När finlandssvenska fantasyförfattaren Maria Turtschaninoffs roman Maresi – Krönikor från Röda klostret publicerades 2014 blev Turtschaninoff särskilt uppmärksammad för hennes skildring av kvinnlig vänskap. Maresi utspelar sig på en ö dit endast kvinnor är tillåtna och i ett kloster där kvinnorna dyrkar gudinnan Urmoderns tre ansikten. I frånvaron av män lever kvinnorna i ett isolerat matriarkat där deras relationer till varandra hamnar i förgrunden. I kandidatuppsatsen Urmoderns döttrar analyseras temat systerskap i Maresi ur ett feministiskt perspektiv med fokus på hur klostersamhällets isolation och tro påverkar kvinnornas relationer till varandra och deras syn på sig själva som kvinnor. Utifrån premissen att skildringar av systerskap och kvinnlig vänskap är bristfällig i litteraturen diskuteras också vikten av att skildra dessa, samt hur romanens genre skapar annorlunda förutsättningar för en intressant skildring av kvinnliga relationer.

This thesis examines six trans feminine informants in New York City's experiences of oppression, trans-misogyny, femi-negativity, racism, and classism, as well as their experiences of community support, conflicts and resistance practices through the lens of the term sisterhood and the practice of sisterhooding. Focus has also been placed on the informant's views on allyship and coalition, and their relationship to other communities, such as the trans masculine community. The research has been conducted through in-depth, semi-structured, qualitative interviews with six trans feminine activists in New York City. The informant group was heterogenous in regards to age, race/ethnicity, as well as in regards to where in the city they resided and which parts of the movement they were engaged in. My findings follow Jenny Gunnarsson Payne's (2006) theory on sisterhood as an empty signifier, as my informants had different definition's of the term and concept of sisterhood, and while all of them expressed ambivalences towards the term and concept, they also all used the term to varying degrees. Several saw advantages in using the term to describe kinship and solidarity between trans feminine people. The participating informants in the study listed several different conflicts within trans feminine movements. Many of them were generally skeptical to conflicts, especially to those related to cattiness, competition, language and terminology – sentiment's which I agree with, albeit with the addition, which some of my informant's also stressed, that certain conflict's regarding differences in oppressions related to intersectional hierarchies, may be necessary. In the concluding chapter I argue for an understanding of trans-sisterhood based both on an understanding of similarities and difference's in experience and an understanding of solidarity that prioritizes the voices, perspectives and leadership of the most marginalized. My informant's described grave street harassment, employment discrimination and experiences of desexualization from gay/queer men and hypersexualization from so-called tranny chasers. Because of the lack of previous research on trans femininities from the perspective of an understanding of the specific oppressions of trans-misogyny and femi-negativity, this thesis has had a broad, rather then detailed, perspective and following in the foot steps of Julia Serano (2007) argues for an analysis on the position of trans women and other trans femininities beyond the gender neutral category of transgender. A majority of my informants sharp statements on the subordination of trans femininity to trans masculinity supports my argument for the need of more research in the field of trans femininity studies with perspectives from both transgender studies and critical femininity studies. / Genom djupintervjuer undersöker uppsatsen sex olika transfeminina informanter i New Yorks erfarenheter av förtryck, trans-misogyni, femi-negativitet, rasism och klassism, såväl som deras erfarenheter av stöd, konflikter och motståndspraktiker, vilket sker genom ett undersökande av deras inställning till termen systerskap och den systerskapande praktiken. Fokus har också legat på informanternas syn på allierade, koalitioner och deras relation till andra grupper, som till exempel transmaskulina personer. För att fånga in en intersektionell bredd av erfarenheter var informantgruppen heterogen i förhållande till ålder, “ras”/etnicitet, samt i förhållande till var de bodde i staden och vilka delar av rörelsen de var engagerade i. Informanterna beskrev grova erfarenheter av trakasserier på gatorna och diskriminering på arbetsmarknaden, samt erfarenheter av hypersexualisering från så kallade tranny chaser's och avsexualisering från homosexuella och queera män. I linje med Jenny Gunnarsson Payne's (2006) teori om systerskap som tom signifikant, hade mina informanter många olika definitioner av begreppet systerskap, och medan många av dem uttryckte ambivalenser i förhållande till termen, använde sig alla av begreppet i varierande grad. Flera av dem såg stora fördelar i att använda termen för att beskriva samhörighet och solidaritet mellan transfeminina. Mina informanter listade flera olika konflikter inom de transfeminina rörelsen och var allmänt skeptiska till konflikter, framförallt till de som handlade om elaka attityder, tävlande, språk och terminologi – vilket jag håller med dem om, med tillägget, som en del informanter också tydliggjorde, att visa konflikter gällande intersektionella hierarkier kan vara nödvändiga. Jag argumenterar  för en förståelse av trans-systerskap som baseras både i en förståelse av likheter och skillnader i erfarenheter sam i en förståelse av solidaritet som prioriterar perspektiven och ledarskapet av de mest marginaliserade rösterna. Uppsatsen har ett brett perspektiv eftersom det tidigare gjorts väldigt lite forskning om transfemininiter utifrån den specifika förståelsen av trans-misogyni och femi-negativitet. I likhet med Julia Serano (2007) argumenterar jag för ett analyserande av transkvinnors och andra transfemininas situation bortanför trans som könsneutral kategori och får stöd i majoriteten av mina informanters skarpa uttalanden om den hierarkiska underordningen av transfemininitet gentemot transmaskulinitet. Slutligen menar jag att det behövs mer forskning inom fältet transfemininitetsstudier med perspektiv både från kritiska femininitetsstudier och transstudier.

This thesis have identified strategies of resistance in Anne Charlotte Lefflers drama Skådespelerskan from year 1873. The main character Ester and the supporting character Agda continously challenges and breaks generally accepted patriarchal norms. The first aim for the thesis was to distinguish and examine Agda’s and Ester’s strategies of resistance in Skådespelerskan from a feminist perspective. The second thesis was to identify similarities and differences in their strategies of resistance. This has been done by examine textual, contextual and performative literary strategies of resistance. Relevant for the analysis is an historic and contemporary context for Skådespelerskan, where for instance personal and public sphere and the concept the New woman is described. Furthermore is Yvonne Hirdmans theories about gender contract together with feminist sociological theories about women’s movement and solidarity relevant for the analysis. Earlier research have analyzed Ester and her relationships with other charachters but not the one with Agda. In that way this thesis fills a void. The analysis is organized through four strategies of resistance. Agda’s strategies of resistance is humor and sisterhood and Ester’s is outspokenness and flirtation. The biggest difference is that Agda gives resistance from within the personal sphere and Ester from outside. The conversations between Agda and Ester is not part of the drama, they take place between the two parts of the drama. The result of these confidential conversations is that their resistance partly increases and partly changes tone in the second part of the drama. That shows how important it is with solidarity and sisterhood in order to find strength to struggle for change in a patriarchal society.

<p>Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 14 tjejer som går på Porthälla gymnasium i Partille kommun och som läsåret 2008-2009 var med i organisationen Systerskap. Systerskap är ett samverkansprojekt mellan Ungdomsmottagningen i Partille kommun, högstadieskolorna i Partille kommun och Porthälla gymnasium med syfte att stärka unga tjejer genom att de får komma samma i grupp och utvecklas och samarbeta. Gymnasietjejerna leder i par en tjejgrupp med högstadietjejer på ca 10 deltagare och har träffar där relevanta ämnen för de yngre tjejerna tas upp. Huvudsyftet med studien är att fånga tjejgruppsledarnas upplevelse av att vara unga kvinnliga ledare men även hur de upplevde sitt delade ledarskap. Jag har i detta arbete använt mig av det socialkonstruktionistiska perspektivet och även begrepp som in-grupp/ut-grupp, Thomasteoremet, den generaliserade andre, självuppfyllande profetia och tre olika ledarskapsteorier som situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och egenskapssynsättet. Det huvudsakliga resultatet i studien är att projekt som Systerskap är till gagn, både för de yngre tjejerna som är gruppdeltagare och för de gymnasietjejer som är ledare för grupperna, då både de yngre och äldre tjejerna fick bättre självförtroende efter tiden i Systerskap. Ytterligare en slutsats är att Systerskapstjejerna inte såg någon större skillnad på manligt och kvinnligt ledarskap. För dem var det personliga faktorer och ålder som spelade in mest i hur man är som ledare, inte kön.</p>