Den här uppsatsen syftar till att söka reda på hur ungdomar i gymnasieskolan behärskar sina pronomen i skrift. Undersökningens fokus är främst hur väl eleverna är medvetna om subjekts- och objektsformen av han/hon när de skriver. Ett andra delsyfte gäller hur eleverna använder sig av de, dem och dom i skrift. Ett tredje delsyfte rör elevers attityder till det könsneutrala pronomenet hen. Jag vill även få en inblick i hur elever ser på vårt svenska språk och om unga idag anser att språket är värt att vårda. Undersökningen utfördes på en gymnasieskola med elever från två olika yrkesprogram i årskurs 1 som jag valt att kalla studiegrupp 1 och studiegrupp 2. Undersökningen bestod av två moment, en enkätundersökning och en intervjuundersökning. I enkätundersökningen deltog 24 elever från båda klasserna och i intervjuundersökningen deltog 4 elever från varje klass.Resultatet visar att eleverna i många fall kan sina pronomen men att det finns vissa svårigheter kring subjektsformen han/hon och objektsformen honom/henne. Många elever väljer av olika anledningar även att använda sig av det mer talspråkliga pronomenet dom framför ett de och dem som är mer tydligt i sitt sammanhang. Resultatet visar även att eleverna i undersökningen inte är särskilt positivt inställda till ett könsneutralt pronomen. Undersökningen har påvisat att eleverna inte känner till begreppet språkvård men att de ändå anser att det är värt att bevara vårt svenska språk trots att de ändå anar att engelskan kommer att ta över i framtiden. / This paper aims to research how adolescents’ in upper secondary school rule their pronouns in writings. The research focuses on pupils’ awareness of subject position and object position he/she when writing. Another aim refers to how pupils use they and them in writing. A third aim considers pupils attitudes to gender-neutral pronoun. I also wanted to have an insight in how pupils look at our Swedish language, and if adolescents´ of today find it important to preserve the language for generations to come. The investigation took place at an upper secondary school, with pupils from two vocational classes in year 1. I will refer to the two classes as study group 1 and study group 2. The investigation consists of two parts, one questionnaire study and one interview study. In the questionnaire study 24 pupils participated from both classes, and in the interview study 4 pupils from each class participated. The Result shows that many pupils know their pronouns pretty well, but there are some difficulties consider the subject form of he/she and the object form of him/her. In Swedish we have a form of the pronoun (dom) that are much more colloquial and unclear than they and them consider to be. The result of this paper also shows that the pupils’ attitudes to a gender-neutral pronoun are not very positive. The research also shows that the pupils never have heard of the term purism, but they still believe that it is important to protect our Swedish language. The pupils sense that the English language may take over gradually in the future and compete out Swedish as the first language in our country.

Bakgrund: Ba är en vida använd polyfunktionell diskursmarkör som genomsyrat det vardagliga språket sedan lång tid tillbaka. Ordet härstammar från adverbet bara och har efter många år av grammatikalisering utvecklat ett flertal betydelser och funktioner. Användandet av ba är specifikt associerat med talspråk (i synnerhet hos ungdomar); men i och med att mycket av det vardagliga talspråket numera även har överförts och figurerar inom digitala medier, i form av exempelvis chatt, bloggar och sms, så har användandet av ba även inkorporerats i det informella skriftspråket. Hur denna överföring påverkar användandet och funktionerna för ba specifikt inom det informella skriftspråket, är några av de aspekter som behandlas i detta arbete. Syfte: Arbetets syfte är att identifiera den språkliga funktionen hos diskursmarkören ba inom det informella skriftspråket som materialet presenterar, samt att besvara vilka konsekvenser en förflyttning av talspråk till informellt skriftspråk får för diskursmarkören ba. Metod: Den metod som tillämpas är en kvantitativ undersökning av 1880 textsegment, hämtade från allehanda bloggar, där diskursmarkören ba förekommer. Segmenten kategoriseras, analyseras och jämförs sedan med ytterligare undersökningar som behandlar förekomsten av ba i talspråk. Resultat: Resultatet fastslår att funktionerna hos ba i talspråk och ba i informellt skriftspråk är likvärdiga men manifesterar sig på olika sätt. Funktionen för ba i informellt talspråk öppnar mer upp för tolkning av kontexten, och verkar gärna i kombination med andra ord (även andra diskursmarkörer) för att fastslå sin funktion. Arbetet konstaterar även att konsekvenserna av en förflyttning av talspråk till informellt skriftspråk för diskursmarkören ba, påverkar det språkliga användandet negativt i form av tolkningsproblematik. Detta leder i sin tur till ett behov av extern hjälp för diskursmarkören ba, om den ska kunna fungera självständigt och helt oproblematiskt i informellt skriftspråk.

The aim of this examination paper is to investigate the use of linguistic feedback among male senior high school students. Two groups consisting of male students preparing for ensuing studies, and two groups consisting of male students taking vocational studies, was interviewed in four separate interviews. By comparing how these four groups used linguistic feedback in conversation noticeable differences has been identified. For example, the boys preparing for ensuing studies used linguistic feedback the most. Also, all interviewed groups used linguistic feedback the most when they agreed with each other. This study also investigates how typical male group speech (which is characterised by a will to express dominance as well as independence) can be affected by a consensus of opinion. Since that is a need for linguistic feedback to take place.

No description available.

<p>The aim of this study is to contribute to a better understanding of the syllable as an alternative to the phoneme at the basic reading and writing. This report is based on a qualitative analysis of Håkanstorp school´s approach to the basic reading and writing in class. Their approach to reading and writing is controversial, as it is based on the syllable instead of the phoneme, as usual in the traditional reading and writing. The education result, I have found, is that the syllable leads to a very clear and structured working procedure, which ultimately leads to class teachers being able to work from a diagnostic approach. This structure, with many parts of the course helps educators to clearly follow what level students are at. From this teachers clearly see the differences that should be acknowledged and steps that may need to be taken to move on, educators say themselves that this approach provides an educational security. From my theoretical studies, I have concluded, that the syllable is a natural entity included in the spoken language. At student level, recognition of the syllable unit leads to a natural link from the spoken language to the written language - in which students themselves are developing their phonological awareness.</p>

The aim of this study is to contribute to a better understanding of the syllable as an alternative to the phoneme at the basic reading and writing. This report is based on a qualitative analysis of Håkanstorp school´s approach to the basic reading and writing in class. Their approach to reading and writing is controversial, as it is based on the syllable instead of the phoneme, as usual in the traditional reading and writing. The education result, I have found, is that the syllable leads to a very clear and structured working procedure, which ultimately leads to class teachers being able to work from a diagnostic approach. This structure, with many parts of the course helps educators to clearly follow what level students are at. From this teachers clearly see the differences that should be acknowledged and steps that may need to be taken to move on, educators say themselves that this approach provides an educational security. From my theoretical studies, I have concluded, that the syllable is a natural entity included in the spoken language. At student level, recognition of the syllable unit leads to a natural link from the spoken language to the written language - in which students themselves are developing their phonological awareness.

<p>Detta examensarbete syftar till att dels ge en bild av vad som kännetecknar muntlighet i text, dels ge en övergripande bild av hur muntliga drag yttrar sig i gymnasieelevers texter. Frågeställningarna berör i vilken utsträckning och på vilka sätt elevers texter uppvisar drag av muntlighet (utifrån ett antal utvalda variabler).</p><p>Genom att kvantifiera muntlighet utifrån sju variabler tecknas i grova drag en bild av muntliga uttryck i materialet, som bestod av 27 elevuppsatser från det nationella provet i svenska på gymnasiet. I viss utsträckning genomförs även en kvalitativ analys för att skapa en förståelse kring hur och varför eleverna använt sig av vissa muntliga drag.</p><p>I resultatet framkom att vissa variabler är mer frekvent förekommande än andra i materialet. De muntliga drag som är mest frekvent förekommande är en stor mängd pronomen i förhållande till mängden substantiv, satsradning och satsfragment samt överanvändning av satsadverbial. De som yttrar sig i liten eller ingen utsträckning är lånord, slanguttryck, chattspråkliga uttryck samt morfologiska kortformer av adverb och pronomen. Sammanfattningsvis kan det totala antalet muntliga drag i elevtexterna inte sägas vara stort, vilket kan tolkas som att de flesta elever i denna studie har goda kunskaper kring skriftspråkets regler, och att de allra flesta har förmåga att variera sitt språk i den utsträckning som kunskapsmålen i svenska kräver.</p><p>En viktig aspekt av resultatet är att talspråk i skrift är ett symtom på kontextberoende. De elever vars texter uppvisar en större mängd muntliga drag har varit förhållandevis bundna till provuppgiften. Detta är ett problem för skolan då det i enlighet med ämnesbeskrivningen i svenska för gymnasiet är önskvärt att elever utvecklar förmågan att skriva varierat och anpassa sitt språk till olika sammanhang i samhällslivet.</p>

Detta examensarbete tar upp frågan vilken betydelse olika typer av talat språk har för lärosituationen. Med hjälp av bland andra Ulla-Britt Kotsinas, Lars-Gunnar Andersson, Arne Maltén och deras idéer kring språkbruk har arbetets frågeställningar formulerats.Undersökningen genomfördes med en både kvalitativ och kvantitativ metod där två relativt olika skolor involverats. Den ena av dessa skolor är en relativt liten, privat skola i en storstad och den andra är en betydligt större kommunal skola, i ett mindre samhälle. Ett antal lärare har intervjuats och elever har svarat på enkäter som sedan har sammanförts i en analysdel. Resultatet av undersökningen tyder på en språklig medvetenhet hos lärarna på båda skolorna. Eleverna har däremot olika åsikter om vilken betydelse språkbruket har i lärosituationen. Ett exempel på detta är att eleverna från de två olika skolorna visade på två vitt skilda synsätt gällande lärarens anpassning till elevernas språk. Eleverna på den större, kommunala skolan såg ett sådant beteende från läraren som närapå förolämpande samtidigt som eleverna från den andra skolan tyckte att det signalerade ett respektfullt förhållande mellan lärare och elev. / This term paper project poses the question to what degree different types of spoken language has significance for the learning situation in the classroom. The research questions are based on Ulla-Britt Kotsinas’, Lars-Gunnar Andersson’s and Arne Maltén’s ideas on language use.The research was undertaken using as well a qualitative as a quantitative method involving two relatively different schools. The schools differed in the way that one is a small private school in a relatively big city and the other is a bigger county school located in a small community. A number of teachers have been interviewed and pupils have participated in a survey. The findings have been compared and analysed. The result of the research seems to show a language related awareness among the teachers at both schools. The pupils, however, show different opinions and attitudes regarding what significance the language use has for the learning situation. This is shown in the views about the teachers’ adaptation to the pupils own language in the classroom. The pupils belonging to the bigger county school nearly took offence while the pupils belonging to the smaller, private school thought that it showed respect between the teacher and pupil.

Syftet med studien är att undersöka förekomsten av sms-och chattspråk i elevers skriftspråk genom att undersöka 28 berättelser skriva av elever i sjätte klass. Berättelserna har analyserat utifrån bedömningsmatrisen som är kopplat till nationella provet i svenska för årskurs 6. Det har även genomförts intervjuer med grundskolelärare i svenska med lång erfarenhet för att ge en kunskap om hur elevers skriftspråk har förändrats över tid. Resultatet visar i de genomgångna berättelserna att eleverna sällan använder sig sms- och chattspråk i sin textproduktion utan det som framträder är användningen av talspråk.

<p>Detta examensarbete handlar om skrivutveckling samt en grupp elevers syn på sambandet mellan talspråk, skriftspråk och hur man använder sig av det i praktiken. Den huvudsakliga vikten i detta arbete har jag lagt vid litteratur, men jag har även genomfört kvalitativa intervjuer med elever i årskurs fyra, fem och sex.</p><p>Mitt val av ämne har sin grund i att jag, under min verksamhetsförlagda utbildning, sett hur stor variation det finns i skrivutvecklingen mellan olika barn i samma ålder, klass och område. Detta har väckt ett intresse hos mig och en vilja att lära mig mer om språkets komplicerade värld.</p><p>I mitt arbete har jag kommit fram till att det är viktigt att barns kontakt med ordens värld kommer tidigt och att upplevelsen är positiv. Datorn utgör en mycket stor del av barnens livsvärld och jag tror att skrivundervisningen i skolan skulle vinna på att i större utsträckning ta in den i klassrummet. Jag har också uppmärksammats på att människan är en social varelse, vilken lär i samspel med andra och att det är något vi bör ha i åtanke då vi träder in i klassrummet.</p>