Global ETD Search

1	Hur många exempel behöver du? : Om hur du undgår tankefel Kidane, Deborah, Saghai, Samira January 2017 (has links) Generellt sätt misslyckas människor ofta att göra korrekta bedömningar baserade på principerna för sannolikhetsteori, vilket kan leda till det så kallade konjunktionsfelet. Konjunktionsfelet innebär att två kombinerade subkategorier anses mer troligt än en huvudkategori. “Nested-set”-hypotesen föreslår att konjunktionsfelet kan motverkas genom att ta hänsyn till relationen mellan kategorier och subkategorier. Denna uppsats ämnar undersöka om konjunktionsfelet minskar med ökad insikt om “nested-set”-strukturen med hjälp av få ledtrådar. Sextio deltagare fördelades randomiserat i två grupper med olika mycket ledtrådar om “nested-set”-strukturen. Resultaten indikerar att två ledtrådar om “nested-set”-strukturen är tillräcklig med information för att göra signifikant fler korrekta sannolikhetsbedömningar. En ledtråd var inte tillräcklig. Konklusionen är att vi med hjälp av tillräckligt många ledtrådar kan förstå relationen mellan kategori- och subkategori och således fatta korrekta beslut utifrån sannolikhetslära. / Generally, people often fail to make accurate judgments according to the principles of probability theory which can lead to the so called conjunction fallacy. The conjunction fallacy consists of assigning a higher probability to two combined subcategories than one main category. The “nested-set” hypothesis proposes that the conjunction fallacy can be countered by accounting for the relationship between categories and subcategories. This thesis aims to investigate if the conjunction fallacy is reduced by giving participants few clues that reveal the set structure. Sixty participants were randomly divided into two groups with different clues about the “nested-set” structure. The results indicated that two clues about the nested set structure were enough information to make significantly more accurate probability estimates. One clue was not enough. Our conclusion is that with enough clues we are able to understand the relation between category and sub category and thus make correct decisions based on probability theory. Konjunktionsfel tankefel “nested-set”-strukturen sannolikhetsbedömningar.
2	Kognitiva genvägar och tankefel: Kan en kortfattad instruktion främja rationellt tänkande? / Heuristics and thinking errors: Does a brief instruction promote rational thinking? Andersson, Gustav January 2018 (has links) Instruktioner har haft en positiv påverkan på rationellt tänkande, bland annat när de har innehållit exempel och kombinerats med träning. Viss forskning har visat att även mindre omfattande instruktioner har främjat rationellt tänkande. Syftet med studien var att undersöka om en kortfattad instruktion kunde leda till mer rationellt tänkande. Totalt slutförde 93 deltagarna studien vilka randomiserades till en av två betingelser, instruktion eller icke-instruktion. Instruktionsgruppen fick läsa en kortfattad instruktion som varnade för kognitiva genvägar och tankefel. Deltagarna besvarade en webbenkät med heuristik och snedvridningsuppgifter samt påstående som tillsammans mätte rationellt tänkande. En tvåvägsvariansanalys visade ingen signifikant huvudeffekt av grupp men en signifikant huvudeffekt av kön, männen fick i genomsnitt signifikant högre poäng på rationellt tänkande än kvinnorna. Ingen signifikant interaktionseffekt mellan grupp och kön uppvisades. Resultatet diskuterades i relation till relevanta teorier och modeller för rationellt tänkande, vilka implicerade att instruktionen endast berörde en del av rationellt tänkande. Rationellt tänkande tankefel kognitiva genvägar instruktioner heuristik snedvridning Psychology Psykologi
3	Feldiagnostisering: sex läkares upplevelser Olofsson De-Millo, Nils January 2020 (has links) Diagnosprocessen är en av de mest väsentliga delarna inom läkaryrket. En feldiagnostisering kan innebära förödande konsekvenser. Forskningen menar att några av orsakerna bakom feldiagnostisering kan bottna i kognitiv partiskhet och erfarenhet. Forskningen betonar vikten att genom bättre självinsikt om sin kognitiva förmåga och noggrannare rutiner så kan feldiagnostisering minimeras. Syftet med denna studie var att undersöka läkares hantering av feldiagnostisering och vilka faktorer de anser kan påverka feldiagnostiseringar. Sex läkare deltog i studien. En tematisk analys tillsammans med meningskoncentrering användes för att bearbeta och analysera data. Resultatet visar att faktorer som kan påverka feldiagnostisering var ovisshet, som exempelvis svårfattliga symtom och en tidskrävande diagnosprocess. Resultaten visar vidare att läkares hantering för att undvika feldiagnostisering var av största vikt i diagnosprocessen, där konsultation och erfarenhet var två hanteringsmetoder för att minimera feldiagnostisering. Faktorerna bakom feldiagnostisering är många och kan vara svåra att upptäcka. Genom ökad förståelse och en bättre insyn på människors beslutsfattande, så kan feldiagnostisering identifieras snabbare, elimineras och förhindra vårdskada. Beteendevetenskap Feldiagnos Feldiagnostisering Kognitiv Partiskhet Kognitiva Tankefel Psychology Psykologi
4	Att sluta spela på egen hand : en studie om självläkning Nilsson, Angelica, Stridh, Gunilla January 2005 (has links) <p>Syftet med studien är att ta reda på vad en problemspelare anger för motiv till att sluta spela och hur personen väljer att göra det. De tre frågeställningarna är: Vad förmår någon att sluta spela, Hur gör man som problemspelare när man slutar spela och Vad har varit till hjälp och till hinder för att sluta spela? Den teoretiska utgångspunkten har varit det kognitiva och det behavioristiska perspektivet och metoden vi har använt har varit kvalitativ. Vi har använt halvstrukturerade intervjuer. De viktigaste resultaten vi fått fram är att anhöriga är mycket viktiga och att man behöver något att ersätta spelandet med. En positiv livsomställning kan göra att man slutar spela medan en negativ gör att man börjar spela mer. Alkohol och gemen-skap är faktorer som gör det svårt att sluta spela. Spelautomater har varit huvudspelet för fle-ra av informanterna som inte ser andra spel som något problem. Samtliga informanter anser att om Jack Vegas maskinerna skulle försvinna så skulle situationen förbättras väsentligt för personer med spelproblem.</p> Spel Spelproblem Kognitiv-behavioristiska perspektiv Självläkning Tankefel Social work Socialt arbete
5	Att sluta spela på egen hand : en studie om självläkning Nilsson, Angelica, Stridh, Gunilla January 2005 (has links) Syftet med studien är att ta reda på vad en problemspelare anger för motiv till att sluta spela och hur personen väljer att göra det. De tre frågeställningarna är: Vad förmår någon att sluta spela, Hur gör man som problemspelare när man slutar spela och Vad har varit till hjälp och till hinder för att sluta spela? Den teoretiska utgångspunkten har varit det kognitiva och det behavioristiska perspektivet och metoden vi har använt har varit kvalitativ. Vi har använt halvstrukturerade intervjuer. De viktigaste resultaten vi fått fram är att anhöriga är mycket viktiga och att man behöver något att ersätta spelandet med. En positiv livsomställning kan göra att man slutar spela medan en negativ gör att man börjar spela mer. Alkohol och gemen-skap är faktorer som gör det svårt att sluta spela. Spelautomater har varit huvudspelet för fle-ra av informanterna som inte ser andra spel som något problem. Samtliga informanter anser att om Jack Vegas maskinerna skulle försvinna så skulle situationen förbättras väsentligt för personer med spelproblem. Spel Spelproblem Kognitiv-behavioristiska perspektiv Självläkning Tankefel Social work Socialt arbete
6	Barns svar på pressande frågetyper / Children´s answers when being pressed during interrogations Gustafsson, Karin, Johansson, Nana January 1999 (has links) Syftet är att undersöka hur pressande frågetyper vid polisförhör påverkar barns (3-7 år gamla) svar. Tio förhörsutskrifter i dialogform har använts. Olika kategorier av pressande frågetyper samt av svarstyper konstruerades. Resultaten visar att barn i regel är känsliga för suggestion, men det förekommer undantag. Barn ändrar ofta svar när samma fråga upprepas. / The purpose is to study how pressing questions during police interrogations influence children´s answers. Ten transcriptions of police interrogations were analyzed for children 3 - 7 years old. The results show that children as a rule are influenced by suggestions. Children often change answers when the same question is repeated. child interrogation police interrogation interview preliminary inquiry cognition social psychology sexual abuse investigation investigative method suggestion influence social responsivity role conversation barn utredning utredningsmetodik socialpsykologi kognitiv psykologi förhör polisförhör samtal utfrågning frågeteknik press suggestion suggestibilitet sexuella övergrepp förundersökning källkritik tankefel roll social responsivitet påverkan Psychology Psykologi Educational Sciences Utbildningsvetenskap Sociology Sociologi Law Juridik Social Work Socialt arbete

1

Page generated in 0.0259 seconds